Guldfeber i Ecuador hotar ursprungsbefolkningens dricksvatten
Ecuadors regering storsatsar på gruvdriften som ett medel för att ta sig ur fattigdomen. Men i gruvornas spår uppstår många problem, såsom kränkning av ursprungsfolks rättigheter och omfattande miljöförstöring.
Miriam Chuchuka är mjölkbonde och vice ordförande i bondeorganisationen FOA, som sedan tio år tillbaka varit aktiva i motståndet mot byggandet av en guldgruva i Kimsakocha i södra Ecuador. Nyligen besökte hon Stockholm för att prata om kampen med att stoppa gruvan.
Kimsakocha ligger på den andinska högplatån och är ett område med rik biologisk mångfald. I området finns ett system av över 30 olika sjöar och tre floder. Runt dessa sjöar bor cirka 30. 000 människor, varav majoriteten är ursprungsbefolkning som försörjer sig på jordbruk. Invånarna i Kimsakocha är direkt beroende av sjöarna som källa till dricksvatten och för sitt jordbruk. Om guldgruvan blir av riskerar sjöarna att förorenas, en stor mängd skog kommer att avverkas och tusentals människor i området blir tvungna att flytta.
Planerna på gruvan har sedan projektets start år 2000 mött starkt motstånd från lokalbefolkningen. Genom vägblockader, gatuprotester och torgmöten har gruvmotståndarna försökt dra uppmärksamhet till fallet och uttrycka sin åsikt. Istället för att lyssna på demonstranterna har Ecuadors regering svarat med att skärpa lagarna och anklaga de som deltar i protester för terrorism och sabotage. Flera aktivister har blivit fängslade, hotade och bötfällda, berättar Miriam Chuchuka.
För att vinna sympatier har det kanadensiska gruvbolaget INV Metals, som äger rättigheterna till gruvan, utlovat att bygga nya skolor, vägar och sjukhus i regionen, om de boende i området ställer sig positiva till gruvan. Om arbetet går enligt planerna kommer INV Metals att påbörja utvinningen av guld år 2016. I processen att utvinna guld används giftiga tungmetaller och kemikalier såsom cyanid, kvicksilver och svavelsyra. Om dessa ämnen släpps ut i naturen förstörs vatten och mark för en lång tid framöver.
Redan nu har lokalbefolkningen börjat märka av den miljöpåverkan som prospekteringsarbetet har lett till. Bland annat har grundvattenkvalitén i vissa områden försämrats och en stor mängd vegetation har försvunnit, vilket lett till en omfattande jorderosion. INV Metals har sedan projektets början påstått att gruvan är hållbar och miljövänlig. Men gruvmotståndarna ifrågasätter hur utvinning av en icke-förnybar resurs kan vara hållbar.
Gruvprojektet i Kimsakocha har även fått kritik av kommissionen för mänskliga rättigheter, på grund av att lokalbefolkningen inte fått tillräcklig information om gruvan och dess konsekvenser innan projektet startade. De boende i området fick inte heller någon ordentlig möjlighet att tycka till i frågan, vilket de enligt lagen har rätt till. Därför anordnade flera av de omkringliggande provinserna i Kimsakocha 2011 en egen omröstning, där hela 93% röstade emot byggandet av gruvan. Regeringen ogiltigförklarade dock denna omröstning med hänvisning till att den var inofficiell.
Ecuadors regering anser i likhet med många andra latinamerikanska länder att satsningar på gruvdriften är ett medel för att ta sig ur fattigdom, få in utländska investeringar och minska ekonomins beroende av oljeexport. Landets nuvarande president Rafael Correa har under sin tid vid makten varit delaktig i att minska fattigdomen väsentligt i Ecuador, vilket gett honom stor popularitet.
Miriam Chuchuka och de övriga aktivisterna har däremot inte mycket till övers för presidenten, som i ett ökänt uttalande har kallat gruvmotståndarna i Kimsakocha-regionen för ”tiggare som sitter på en säck med guld”.
Aktivisterna menar att gruvan inte kommer att gynna dem på något vis, eftersom de nya jobb som uppstår inte går till de boende i området, utan till inhyrd arbetskraft från Peru och Colombia.
- De boende i Kimsakocha är jordbrukare och inte gruvarbetare. Pengarna från gruvan tillfaller inte oss, vi blir bara av med vårt land och vår möjlighet till försörjning. Utan guld har vi klarat oss i alla generationer. Men om vattnet dör, dör vi också, säger Miriam Chuchuka.
Gruvaktivisterna har fått stor uppmärksamhet både i lokal media och internationellt, och detta ser Miriam Chuchuka som deras största framgång.
- Vår chans att stoppa arbetet hänger på hur många vi lyckas mobilisera i protesterna. Ju fler vi är, desto större påtryckning kan vi utöva på regeringen.
Flera artiklar av: Ida Lokamo