Sojakrig...och sen då?
LatiCes översättare: Johanna Svensson
Argentina. Just nu rasar en debatt om glyfosatets skadeverkningar, bland annat på arbetsmiljön inom jordbruksindustrin och på folkhälsan. Glyfosat används som bekämpningsmedel av Monsanto på de över 18 miljoner hektar sojaodlingar vi har i landet.
Dr Alejandro Oliva understryker att debatten bör beröra mer än enbart bruket av glyfosat. Oliva har undersökt fem olika lantorter i provinsen Santa Fe som under 50 år har varit utsatta för jordbruksexploatering. Rapporten avslöjar att antalet barn som drabbas av testikel- och livmodercancer eller föds med urogenitala missbildningar är högre i dessa områden än i resten av landet. På över sex år har regeringen inte tagit några initiativ för att undersöka dessa oroväckande resultat närmare.
Översikt
I dagsläget används mer än 18 miljoner hektar argentinsk mark för odling av GM-soja. GM-sojan är resistent mot det multinationella företaget Monsantos bekämpningsmedel Roundup Up, som har ett högt innehåll av glyfosat. Varje år används mellan 180 och 200 miljoner liter Roundup Up till plöjningsfri odling av soja. Med ytterst giftiga så kallade surfaktanter såsom Endosulfan, 2,4-D och detergenter, som underlättar för det aktiva ämnet att tränga in i jorden och förhöjer dess skadliga effekter, används bekämpningsmedlet vid mark- och flygbesprutning av enorma sojaodlingar.
"De senaste årens utbredning av monokulturella sojaodlingar har gjort att de grönområden som tidigare omgav byarna har försvunnit. Dessa områden användes tidigare till fruktodling, smådjursuppfödning eller mindre jordbruk. Nu, alltmedan vi befinner oss i en livsmedelskris, når de monokulturella odlingarna ända fram till byarnas första gator, vilket leder till att besprutningsmedlen påverkar bebodda områden", säger de samhällsorganisationer som deltar i kampanjen Paren de Fumigar (sluta bespruta).
I provinsen Santa Fe mitt i Pampa Húmeda är kartan över sojaodlingarna synnerligen oroväckande. I undersökningen Pueblos Fumigados (besprutade byar), som utfördes år 2009 av Paren de Fumigar, kan man läsa att "85 till 90 % av Santa Fes centrala och sydliga landområden används till sojaodling, vilket resulterar i allvarliga problem såsom jordförsämring och erosion. I provinsens centrala del har sojan trängt undan ladugårdar och därmed också behovet av arbetskraft. Ett liknande fenomen ser vi i den norra delen av provinsen, där bomullsodlingar trängs undan av sojan".
I Santa Fe förväntas ett preliminärt godkännande av reformen av den fytosanitära lagen 11.273, som vill begränsa markbesprutning till 500 meter och flygbesprutning till 1000 meter. Behandlingen av frågan har emellertid blivit något åsidosatt i överhuset, och de starka ekonomiska, agroindustriella och politiska intressena minskar möjligheterna för att lagen ska bli definitivt godkänd.
Därför har naturskyddsföreningen Cepronat, genom ett vädjande brev till provinsregeringen, begärt en försiktighetsprincip som påbjuder provinsens alla orter att följa området Urquiza de San Jorges exempel, där markbaserad besprutning och flygbesprutning över 800 respektive 1500 meter är förbjuden. "Mer än 12 000 invånare i Santa Fe stöder förslaget. Detta bekräftas av underskrifter som den verkställande makten inte vill ta emot, trots att vi har bett om audiens två gånger. Dröjsmålet kommer att leda till nya fall. Ett snabbt beslut måste fattas, och det ligger i guvernörens händer. Detta obefogade dröjsmål kommer att innebära att folket får lida av konsekvenserna".
Jordbruksväsendet och de politiska sektorernas främsta argument för att bromsa en behandling av reformen är dels att det saknas en vetenskaplig studie som fastställer glyfosatets negativa effekter för folkhälsan, och dels att de kommer att förlora tusentals kilometer av produktiv jord om reformen genomförs. Motsatsen hävdas av hundratals röster från skydds- och miljöorganisationer och de närliggande samhällena, som menar att skadeeffekterna på folkhälsan är förödande. Enligt rapporten Pueblos Fumigados har man under de senaste tio åren upptäckt 42 cancerfall på 800 invånare samt 400 personer med olika allergier på orten Las Petacas, som ligger belägen 200 km sydväst om Rosario och vars invånare till nästan 80 % utgörs av jordbrukare. Dessutom intygar de boende att vattnet som förbrukas av de 20 % som utgör den fattigare delen av befolkningen inte bör drickas av människor. "Man har hittat vatten som innehåller arsenik, nitrat och nitrit och vid en utgrävning fann man även fosforhalter i vattnet (jordbrukskemikalierna innehåller fosfor)". Det avslöjas också att "reglerna för besprutning inte respekteras eftersom besprutningen sker på fälten intill samhället och besprutningsmaskinerna och lastbilarna som transporterar jordbrukskemikalier kör omkring på byns gator".
Undersökningar
Laboratoriet för Molekylär Embryologi, som tillhör Institutionen för vetenskaplig och teknisk forskning (Coniset) vid Buenos Aires universitet och leds av forskaren Andrés Carrasco, har nyligen bevisat att Monsantos jordbrukskemikalier orsakar missbildningar och förändringar i nervcellerna samt obalans i inälvor och hjärta hos amfibieembryon.
Enligt tidsskriften Página 12 från den 13 oktober 2009 understryker undersökningen att "embryona utvecklades i en upplösning med en millimeter bekämpningsmedel per 5000 millimeter vätska för embryoodling, vilket motsvarar en glyfosathalt på mellan 50 och 1540 gånger mindre än vad som används på sojafälten. Följderna blev att embryona blev mindre i storlek, att allvarliga cefaliska förändringar såsom försämrad syn och hörsel uppstod och att förändringar i den tidiga nervcellsdifferentieringen ledde till en förlust av primära nervceller". Arbetet grundade sig på två sorters experiment: Nedsänkning i saltlösning och glysofatinjektioner i embryocellerna. Pagina 12 intygar att resultaten i båda fallen "var odiskutabla".
Å andra sidan har rekommendationerna för besprutning pendlat mellan 1 och 2 %, "men på landsbygden är det välkänt –och även bekräftat i områdets medier– att ogräset har blivit resistent mot jordbrukskemikalier, och att sojabönderna därför använder högre koncentrationer. Undersökningen visar att i den dagliga praktiken ligger siffran på mellan 10 och 30 %".
Agronomen Alberto Lapolla, en välkänd personlighet inom denna domän (men paradoxalt nog är det få som lyssnar på honom), intygar i en artikel som publicerats i en digital tidskrift att de studier som genomförts på presidentens begäran och som utförts av Conicet, skedde på Lino Baraños Vetenskapliga och Tekniska Departements begäran för en "kommission ad hoc utöver de sedvanliga provtagningarna i en undersökning av denna svårighetsgrad".
Lapolla menar att rapporten "avslutas med politiskt-vetenskapligt struntprat där det på en sida försäkras att ett ansvarsfullt bruk av glyfosat, d.v.s. ett bruk som är tillåtet enligt gällande normer och som följer god praktik, inte utgör någon risk för människans hälsa eller för miljön". Samtidigt framkommer det att "rapporten inte någonstans framhåller att glyfosatet i sig är ofarligt för folkhälsa och miljö". Artikeln understryker också att "den som var ansvarig för undersökningen, ingenjören Claudio Ghersa, var en av de främsta förespråkarna av sojamodellen vid fakulteten för Agronomi vid Buenos Aires universitet, där en grupp arbetar för Monsanto.
Samtidigt poängterar Lapolla att Conicet, inför undersökningen, inte tillfrågade någon av de många forskare som under lång tid har arbetat med att bevisa att det är glyfosat och övriga sojaodlingskemikalier som orsakar sjukdomar i samhällen intill soja RR-odlingar. Inte heller konsulterades de läkare, däribland Dr Alejandro Oliva vid Rosarios italienska sjukhus, som runtomkring i landet visar på ett ökat antal cancerfall, barn med missbildningar samt missfall i dessa områden.
Olivas rapport: Källan som konsulterats av enREDando
En av de specialister som enREDando konsulterat är Dr Alejandro Oliva som leder centrat för Andrologi vid Rosarios italienska sjukhus. Det var Oliva som sammanställde en tvärvetenskaplig undersökningsrapport med syftet att beskriva relationen mellan reproduktiv hälsa och miljöfaktorer på landsbygden med fokus på särskilda miljöaspekter.
I undersökningen utvärderades tre variabler: Relationen mellan nyfödda pojkar/flickor, förekomst av urogenitala missbildningar bland pojkar (hypospadi och kryptorkism) samt förekomst av hormonberoende cancerformer. "Fem lantorter på Pampa Húmeda i Argentina valdes ut och jämfördes med nationella mätningar. Biomedicinska uppgifter och miljöfaktorer sattes i relation till varandra genom ett geografiskt referenssystem. Relationen mellan nyfödda pojkar/flickor gav inget signifikant resultat. Vad gäller missbildningar var resultatet entydigt. Siffran för hormonberoende cancerformer var högre än det nationella genomsnittet. Rapporten konstaterar att det finns en relation mellan fortplantningsförmåga och miljöfaktorer i detta område".
De orter som undersöktes var Bigand, Carreras, Máximo Paz, Alcorta och Santa Teresa, på grund av den stora jordbruksutvecklingen i dessa områden under de senaste 50 åren och eftersom dessa områden utsatts för olika sorters jordbrukskemikalier.
I ett samtal med enREDando intygar Oliva att "många cancerfall observerades, framförallt i magområdet. Om cancern orsakats av jordbrukskemikalier kunde vi inte konstatera eftersom vi inte hade tillräckliga resurser för att mäta molekyler. Vi hittade många fler än två sorters urologiska missbildningar bland pojkarna och vi kunde med hjälp av det geografiska referenssystemet se att 90 % av dessa fall hade inträffat inom 300 meter från möjliga riskområden: Områden där säden samlas upp, med höga halter av PCB". Dessa var några av forskarteamets viktigaste slutsatser. "Förekomsten av cancerformer i testiklar och äggstockar var mycket hög jämfört med nationella mätningar och det som mest överraskade oss var de urologiska missbildningar hos nyfödda pojkar som orsakats av kemikalier och som leder till en endokrinologisk störning och remodulerar pojkarnas genitalier i mammans mage vilket gör att de föds med missbildningar".
Rapporten klargör att förekomsten av testikelcancer var tre gånger högre och äggstockscancer nästan två gånger högre än de registrerade fallen i Concordía, Bahía Blanca och uppskattningen för Argentina i GLOBOCAN 2002. "När man analyserar resultaten av urogenitala missbildningar bland pojkar är siffrorna tydligare eftersom fallen ökat mellan 10 gånger för inåtvända testiklar och runt 20 gånger för hypospadi, åtminstone i de två orter där man fick tag på mätningar, jämfört med europeiska mätningar eller med regionala register". Dessa två orter var Carreras och Máximo Paz.
Rapporten understryker "två möjliga risker i dessa lantorter som är relaterade till missbildningar och hormonberoende cancerformer. Att man har kunnat identifiera risken betyder inte att man kan förstå riskens magnitud, utan helt enkelt att det är nödvändigt att gå in i en andra fas, ’riskdiagnosen’, som kräver bättre precision vad gäller en historisk granskning av relevanta perspektiv på folkhälsa och ekosystemisk diagnostik, för att på så vis kunna bekräfta våra resultat".
Utöver detta är rapporten övertygande. Men trots att undersökningens resultat är arkiverade vidhåller Oliva att ingenting har gjorts från regeringens sida för att vidareutveckla den påbörjade undersökningen.
Så påverkas hälsan: Miljösociologiska villkor
Specialisten problematiserar diskussionen kring glyfosatbruket. Alejandro Oliva förklarar tydligt att giftigheten beror på kombinationen av bekämpningsmedlet och mycket giftigare substanser än själva glyfosatmolekylen. "Glyfosatet behöver detergenter för att kunna tränga genom jorden och dessa är oerhört giftiga, mycket giftigare än glyfosatet. Man tillsätter också 2,4-D, Endosulfan, i nästan lika stor porportion vad gäller molekyler och det är detta som är giftigt. Det är tre förbjudna produkter som i detta sammanhang används i mycket stora mängder".
Samtidigt borde debatten (som fram tills nu har lyst med sin frånvaro) inrikta sig på de miljösociologiska efterverkningarna och på det sammanhang som den giftiga blandningen verkar inom. "Denna mycket giftiga blandning finns i en miljö med uppfödningsanläggningar vilket innebär att grundvattnet blir förgiftat av djurens urin som innehåller nitrogen, antibiotika och hormoner, men detta är det ingen som pratar om. Om man tittar på kartan över alla uppfödningsanläggningar i Argentina så blir man alldeles vettskrämd".
Och så har vi problemet med det förorenade vattnet. "Under oss rinner vatten fullt av arsenik. I 70 % av Pampa Húmeda finns vatten med en mycket hög arsenikkoncentration. Kooperativen försöker förse lantorterna med vatten genom en omvänd osmosprocess men detta vatten når bara mellan 30 och 40 % av befolkningen, och hur ska resten kunna betala för det renade vattnet? Vi har arbetat på platser som Máximo Pax där 30 % av befolkningen led av undernäring och där sojaodlingarna sträckte sig ända intill vägkanterna. Med andra ord är de socioekonomiska villkoren inte så enkla. Om man lägger ihop nitritet, nitratet, arseniken, alla klormedel plus detergenterna och glyfosatet så får man en bomb som snart kommer att explodera. Dessutom äter vi kött av mycket dålig kvalitet. 85 % av den argentinska befolkningens konsumtion består av lågkvalitetskött från uppfödningsanläggningar, som innehåller stora mängder antibiotika och hormoner eftersom djuren matas med konstgjord föda gjord på GM-soja, och till detta bör tilläggas att 80 % av kycklingköttet som konsumeras kommer från klorbadade hybrider".
På så vis, sammanfattar Oliva, "påverkas luft, vatten och livsmedel av besprutningen. Problematiken utgörs av långt mer än sojan och glyfosatet".
Inget politiskt beslut har fattats
Oliva menar att det är bristen på politiska beslut på alla nivåer i landet inklusive universiteten som gör att det saknas lagstiftning och åtgärder för att föra en seriös debatt om miljöns påverkan på folkhälsan. Givetvis har politiska och jordbruksindustriella intressen en inverkan.
Samtidigt försvåras situationen av att förespråkarna för jordbrukssektorn vill vara med i debatten. "Det är väldigt svårt att ändra på detta. Det som hände med Andrés Carrasco i byn La Leonesa i Chaco har också hänt oss för sex år sedan. Folk upplever det som att deras sätt att leva kritiseras och så är det inte. Det som föreslås är en kvalitetsförbättring", påpekar Oliva. "Man måste undersöka hur den neurologiska utvecklingen ser ut i olika åldrar hos pojkar som bor i jordbrukstäta områden. Och så kan man jämföra denna utveckling med utvecklingen i städerna".
Vad gäller luftbesprutning och markbaserad besprutning är Alejandro Oliva övertygad: "Att införa en gräns för luftbesprutning kan vara en möjlig åtgärd om den sätts rätt. En gräns på mindre än 3000 meter är det inte ens lönt att tala om". Han tydliggör också nödvändigheten av att ta hänsyn till vindarna eftersom glyfosatet har egenskapen att bli kvar i naturen under lång tid och förflyttas långa sträckor med hjälp av vind och vatten. Emellertid tas ingen hänsyn till detta av jordbruksindustrin i Argentina när det är dags att bespruta. "I alla länder där det finns lagar om besprutning tar man hänsyn till denna faktor. I studier som genomfördes nyligen upptäckte man att besprutning i Danmark nådde hela vägen till Finland med hjälp av vindarna, och då pratar vi om tusentals kilometer. Här är det ingen som bryr sig om sådant".
Vad gäller markbaserad besprutning menar Oliva att gränsen borde ligga på 800 meter på grund av föroreningen av grundvattnet. "I Europa finns inget förbud mot besprutning men det finns regler som följs eftersom den som bryter mot dem förlorar både sin licens och sin frihet. Men för att uppnå detta måste ett politiskt beslut fattas och det måste öppnas för en seriös debatt".
Oliva vill se en statlig lagstiftning, detta är inget som ska bestämmas på kommunal nivå. "Ett politiskt beslut saknas på nationell och regional nivå i nationen och på universiteten". Han understryker även att man inte bör blanda in en ekonomisk diskussion i en debatt som bör lägga fokus på folkhälsan. "Debatten om skatteavdrag är en ekonomisk debatt som inte har något med vår hälsa att göra". Diskussionen och de vetenskapliga undersökningarna bör inte enbart diskutera glyfosatet utan helhetsbilden av en mycket mer komplex miljöpåverkan där både boskapsuppfödning och vatten ingår. "Problemet är inte själva glyfosatmolekylerna utan alla tillsatser som används lite hur som helst ".
Oliva menar att "kommunerna inte kan välja om de vill ge sitt stöd åt lagstiftningen eller inte. Detta är ett nyliberalt synsätt. Man måste diskutera en permanent nationell lag. Man måste införa en lagstiftning, vidta politiska åtgärder, betrakta det som ett federalt brott, strängt förbjuda det. Men det är inte statens beslut. Diskussionen är mycket mer omfattande än glyfosatet och problemet kommer att kvarstå om man inte inför regler". Att införliva ny teknologi kan skapa en ny problematik om inte diskussionen fördjupas. "Inom några år kommer företagen som uppfann glyfosatet och jordbruksindustrins organisationer att gå ut med att eftersom detta inte längre går kommer de att introducera ny teknologi", bland annat nanoteknologin "som innebär att sammansättningar av metaller och metalloider släpps ut i vår natur vilket kommer att medföra än mer oro. Det är bevisat att dessa komponenter är giftiga, åtminstone på immunologisk och reproduktiv nivå, något som den vetenskapliga världen högljutt varnar för".
Med lokalsamhällenas gemensamma kraft
Det är och kommer alltid att vara de lokala samhällena och de organisationer och rörelser som hårdast drabbats av jordbruksindustrins metoder som har nyckelrollen i denna intensiva kamp för att försvara människans hälsa. Det är dessa som trots ett hårt motstånd fick igenom ett historiskt beslut i orten San Jorge i provinsen Santa Fe. Och det är de som har skapat en debatt som blir allt mer uppmärksammad, trots de politiska och ekonomiska intressenter inom jordbruksnäringen som försöker tysta ner den som uttalar sig om sojaodlingarnas skadliga inverkan. Vad gäller detta ser Dr. Alejandro Oliva en strimma hopp: "Lokalsamhällenas och organisationernas roll är att få upp frågorna på dagordningen. Många gånger görs detta utan resurser men det är just detta som de har lyckats med ändå tack vare folkets kamp. Det är denna kamp som till slut kommer att göra att folkets åsikt kommer att väga tyngre än jordbruksindustrins".
Flera artiklar av: enREDando