De 10 miljömorden i Latinamerika under 2015
Ecoportal.net
Latices översättare: Susanna Berthelsen
Idag ser vi tillbaka på de största miljöproblemen under år 2015. En rad miljömord som förstört de latinamerikanska naturresurserna, tolv förödande månader av blod, smärta och tårar.
När pengar tillåts sätta sina egna spelregler på Jorden skapas en ekologisk obalans i vår latinamerikanska natur som förvärras av de offentliga myndigheternas juridiska flathet. Myndigheterna är oförmögna att tillämpa de giltiga miljölagarna för att snabbt straffa de brottsliga handlingarna.
Det stora brottet mod Moder Jord är ett mångfacetterat problem i den latinamerikanska regionen eftersom varje företagare, storgodsägare, gerillamedlem och politiker har sina egna ekonomiska ambitioner som de snabbt vill uppnå. Och de uppnår dem genom att begå övergrepp på naturens helgd och får avkastning på sina okunniga beslut.
Från provinsen Islay i Peru, via det vackra naturreservatet Mil Cumbres på Kuba, till det mystiska Sierra de Álvarez i México, finner man hemska miljöproblem som döljs bakom turistpaket, femstjärniga hotell och enorma köpcentrum som INTE speglar Latinamerikas verkliga sociala och miljömässiga problem.
Därför skriver vi om de 10 främsta miljömorden som skett i Latinamerika under 2015, för att INTE sitta tysta i straffrihetens avgrund och för att höja våra röster i en social protest tillsammans med kontinentens invånare.
På plats nummer tio, finner vi den största illegala skövlingen av lärkträd i regionen Los Ríos (Chile), där man beslagtog 250 tum lärkträ som redan mätts upp för tillverkning av kistor och begravningsföremål. Det sorgligaste är att man fällde ett historiskt chilenskt lärkträd som var över tusen år gammalt, utan att ta hänsyn till att det var ett skyddat träd och att de förklarats vara ett Naturmonument redan 1976.
På plats nummer nio, hittar vi de över 700 träd som skövlades i Venezuela på grund av ett improviserat vägprojekt där man bestämt sig för att bredda motorvägen Francisco Fajardo i Caracas. Nyheten orsakade dock obehag hos människor i Caracas på grund av faran för översvämningar och jordras under regnperioden och värmeökningen under de varma perioderna samt torka.
På plats nummer åtta, återfinns de över 3000 hektaren avskogad mark i distriktet Mamá Tingó (Dominikanska republiken) där den lagliga odlingen av kakao och peppar förvandlades till illegal utövning av svedjebruk och skövling. Detta orsakade en massiv utrotning av orörda områden där jordägarna ägnade sig åt att bränna och skövla tusentals grönskande träd och därmed skadade den skatt av flora och fauna som finns i bergskedjan Sierra de Yamasá.
På plats nummer sju, ser vi att de som skövlar och smugglar balsaträ från djungel och skog i provinsen Darién (Panama) ha skapat en aggressiv ökning av avskogningen under år 2015 i en av de stora växtlungorna i Centralamerika. Balsaträ som i Panamá i folkmun kallas "grönt guld" är mycket eftertraktat som virke till möbler (stolar, bord, skrivbord, sängar) trots att den här trädarten nu är nära utrotning.
På plats nummer sex, avslöjar vi de över 1 600 hektar före detta skog som avverkats på mindre än två månader av det brasilianska företaget Yagurareté Porá i den paraguayanska Chacoregionen. Här bor ursprungsbefolkningar som folkgruppen Ayoreo totobiegosode vilka vaktar förfädernas naturrikedomar i den näst största skogsregionen i Sydamerika.
På plats nummer fem, placerar sig utsläppet av en miljon liter cyanid i floden Jáchal i San Juan (Argentina) där en läcka i gruvan Veladero gjorde att gift tillhörande det multinationella företaget Barrick Gold förorenade vattnet i San Juans bergsfloder. Man komplicerade därmed också användningen av dess vatten för befolkningen i området och bevattningen av odlingar i närheten.
På plats nummer fyra, hamnar de 40 ton döda fiskar som hittats i Laguna de Cajitilán (México) som ett resultat av en brist på infrastruktur för att kontrollera utsläppen av avloppsvatten och sköta rengöringsverken. Därför sker en systematisk fiskdöd på grund av syrebrist som speglar de höga gifthalterna och hälsoriskerna i de aztekiska vattnen.
På plats nummer tre, de över 757 000 liter olja som spilldes ut i provinsen Putumayo (Colombia) och som drabbade över 3,5 hektar våtmarker, som undergrävde livet för över 100 familjer i ursprungsbefolkningssamhället Nasa, som förorenade flera vattenkällor och som bevisade fegheten hos FARC-gerillan.
På plats nummer två, utmärker sig föroreningen som skedde i floden La Pasión i Sayaxché (Guatemala) där översvämningen av företaget Reforestación de Palma de Peténs (Repsa) oxideringsdammar ledde till att det starka insektsmedlet "malatión" spreds ut. Medlet som använts för att skydda odlingarna av oljepalmer utplånade hela faunan i det guatemaltekiska marina ekosystemet vilket också skapade en akut sanitär kris i områdena kring katastrofen och bekräftade hur pervers jordbruksindustrin och dess effektiva bekämpningsmedel är.
På första plats, hittar vi den extrema föroreningen av Rio Doce, orsakad av företaget Samarco i Brasilien, som förvandlats till ett av de största miljöbrotten i Brasiliens historia. Bristandet av dammen i underdistriktet Bento Rodrigues i staten Minas Gerais släppte lös 44 miljoner kubikmeter lera som drog med sig hela den biologiska mångfald som fanns i Rio Doce, som färgade dess legendariska vatten med en kletig brun färg för att till slut rinna ut i Atlanten.
Spåren efter miljömordet i Rio Doce lämnade efter sig över tio döda människor, hundratals obeboeliga bostäder och tiotals försvunna boende, brister i elförsörjningen, brist på tillgång till dricksvatten, maginfektioner hos barnen, miljonbelopp i materiella skador orsakade av den lavin av lera och järnrester som täckte över 850 kilometer av mänsklig klantighet.
Vi går igenom Latinamerikas geografi och känner smärtan av ett ärr i Amazonas som svider av planeten jordens röda salt.
Det är omöjligt att drömma om hållbarhet i en värld som är så tydligt ohållbar. Vi har sett att den otämjda kapitalismen köper de bästa miljötillstånden, köper de korrupta myndigheternas tystnad och köper det ohejdade barbariska folkmord som styr 2000-talet.
Du och jag känner till många fler miljömord som begåtts under år 2015 men om vi sitter tysta och inte uppmärksammar de miljömord som sker i våra samhällen så är vi medbrottslingar till de stora nationella och internationella företag som ägnar sig åt att förorena de latinamerikanska marker där vi bor.
Med de sociala mediernas makt i vår händer finns det INTE längre några ursäkter för att undvika det ekologiska åtagandet för planeten. Låt oss uppmärksamma brotten på Facebook, på Twitter, på Instagram och på WhatsApp. Låt oss använda de teknologiska verktygen till förmån för naturen och låt oss glömma den eviga likgiltigheten för att väcka en ny medvetenhet.
Från januari till december och från måndag till söndag kräver Moder Jord respekt, kärlek och vilja till förändring hos människorna för att förvandla den beska miljömardrömmen under år 2015 till ett ljus av positivt hopp som kan lysa upp år 2016.
Flera artiklar av: Ecoportal