Genmodifierade grödor? Nej, tack!
Dessa grödor har inte genomgått en genetisk manipulering för att ge större skördar eller för att bli mer näringsrika och inte heller för att minska användningen av giftiga besprutningsmedel.
De flesta av dem har manipulerats för att bli immuna mot ogräsmedlet Roundup, en produkt från det nordamerikanska företaget Monsanto, och grödorna är kända som "Roundup Ready-grödor". Även i en dos som blivit utspädd 1000 gånger, kan Roundup-medlen döda mänskliga embryoceller vilket kan orsaka missbildningar, missfall, problem med hormoner, könsorgan eller fertilitet, förutom olika sorters cancer, enligt Seralini.
Grödor och livsmedel som tagits fram genom genmodifiering orsakar kontroverser runt om i världen. I dessa kontroverser deltar allt från doktorer och forskare till jordbrukarrörelser, internationella organisationer och politiska ledare. Och det har gått så långt som till gripanden, våldsamma repressalier och förföljelse av forskare som har vågat sig på att säga emot den officiella diskursen om bioteknik. Denna debatt har mynnat ut i flertalet böcker, reportage i tidningar och tv, långa och korta dokumentärer, vetenskapliga konferenser, konfliktfyllda internationella förhandlingar och till och med protestmarscher och civil olydnad.
En genmodifierad produkt definieras som en organism vars genetiska kod har blandats med gener från en annan art med hjälp av genteknik. Gentekniken river ner hinder i cellerna för att kunna göra genetiska kombinationer som aldrig hade kunnat ske på naturlig väg, och dessa har sedan 90-talet använts i jordbruk och livsmedelsproduktion. Idag täcks tiotals miljoner hektar runt om i världen av genmodifierade grödor, den största delen av dem återfinns i fyra länder i vår amerikanska hemisfär: USA, Kanada, Brasilien och Argentina. Lägger vi sedan till Uruguay, Paraguay och Bolivia så har vi täckt in nästan hela världens odlingar. Nästan alla är soja- och majsodlingar, och resten är i första hand bomull och raps.
Dessa grödor har inte genomgått en genetisk manipulering för att ge större skördar eller för att bli mer näringsrika och inte heller för att minska användningen av giftiga besprutningsmedel. De flesta av dem har manipulerats för att bli immuna mot ogräsmedlet Roundup, en produkt från det nordamerikanska företaget Monsanto, och grödorna är kända som "Roundup Ready-grödor". De andra bildar sitt eget insektsmedel och kallas Bt-grödor. Denna soja och majs används för att, bland annat, göra mjöl, stärkelse, matlagningsolja, sötningsmedel, biobränslen och foder till de djur som ger oss kött, mjölkprodukter och ägg.
Det där ogräsmedlet, är det säkert?
Man kan ju lätt räkna ut att livsmedel framställda av Roundup Ready-grödor bör innehåla betydande spår av Roundup. Hur säkert är det ogräsmedlet för mänsklig konsumtion?
År 2010 publicerade den vetenskapliga tidskriften Chemical Research in Toxicology en studie, som granskats av forskarsamhället, skriven av den argentinske embryologen Andrés Carrasco, förste forskare på Nationella Rådet för Vetenskaplig och Teknisk Forskning (Conicet) och chef för Laboratoriet för Molekylär Embryologi vid Universitetet i Buenos Aires. I studien fastställs att den aktiva ingrediensen i Roundup, glyfosat, är extremt giftigt för amfibieembryon också i doser som är mycket mindre (upp till 1 540 gånger mindre) än de som används vid jordbruksbesprutningar.
2008 publicerade samma tidskrift en studie av fransmannen Giles-Eric Seralini, specialist på molekylär biologi och forskare vid Universitetet i Caen, som visar på att Roundup är dödligt för mänskliga celler. Enligt hans undersökning kan doser som är mycket mindre än de som används på sojaodlingar orsaka celldöd inom bara några timmar.
"Även i en dos som blivit utspädd 1000 gånger, kan Roundup-medlen döda mänskliga embryoceller vilket kan orsaka missbildningar, missfall, problem med hormoner, könsorgan eller fertilitet, förutom olika sorters cancer", sade Seralini till den argentinska dagstidningen Página 12.
I marsnumret 2012 av Ecological Applications publicerade Rick Relyea, professor vid Universitetet i Pittsburgh, en studie som visade att icke dödliga doser av Roundup kan förändra morfologin hos amfibier. "Ogräsmedlen är inte utformade för att påverka djur men vi börjar bli varse att dessa kan ha ett brett spektrum av förvånande effekter när de påverkar hur hormoner fungerar", skrev Relyea. "Detta är viktigt eftersom amfibier inte bara fungerar som barometrar för ekosystemens hälsa utan också är indikatorer på potentiella risker för andra arter i näringskedjan, inklusive människor."
Växter med insektsmedel
De biotekniska företagen försäkrar oss om att Bt-grödornas insektsgift är ofarligt för människor och att det löses upp i vårt matsmältningssystem. Idag vet vi att det inte är sant.
Läkare vid universitetssjukhuset Sherbrooke i Quebec, Kanada, har hittat BT-giftet i blodet hos gravida kvinnor och deras foster och även hos kvinnor som inte var gravida. Mer specifikt så fann man giftet hos 93 % av de 30 gravida kvinnorna och i navelsträngsblodet hos 80 % av fostren, och hos 67 % av 39 kvinnor som inte var gravida.
År 2008 fann en studie subventionerad av den italienska regeringen att möss som matats med Monsantos Bt-majs hade förhöjda nivåer av antikropparna IgG och IgE, något som vanligtvis förknippas med allergier och infektioner. De hade dessutom förhöjda nivåer av interleukiner, något som förknippas med flera mänskliga sjukdomar, från ledgångsreumatism och osteoporos till MS och ALS. Mössen hade dessutom förhöjda nivåer av gamma delta T-celler, som förknippas med astma, matallergi och barnreumatism.
I Indien finns det tusentals jordbruksarbetare som arbetar med genmodifierade Bt-bomullsplantor och som "enligt rapporter och journaler från läkare, sjukhus och apotek, samt ett antal forskarreportage och studier av fallen, konstant kämpar med klåda och hudutslag; en del av dem tar antihistamin varje dag för att kunna gå till arbetet", enligt forskaren Jeffrey Smith, författare till Seeds of deception.
Jag citerar Smith igen: "När de lät kreaturen beta bland Bt:s bommullsplantor dog tusentals får, getter och bufflar efter skörden. Ytterligare många blev sjuka. Jag besökte en by där man under sju eller åtta år hade låtit kreaturen beta bland naturliga bomullsplantor utan att något hänt. Men den tredje januari 2008 lät de 13 av sina bufflar beta bland Bt:s bomullsplantor för första gången. Efter att bara ha utsatts för dem under en dag dog de allihop. Byn förlorade också 26 getter och får. En liten studie genomförd i Andhra Pradesh visade att alla de sex får som betat Bt-bomullsplantor dog inom en månad medan tre stycken i en kontrollgrupp som betade naturliga bomullsplantor inte fick några symtom.
Det här är bara ett litet utdrag om de hälsorisker som orsakas av de genmodifierade produkter som företag som Monsanto, Dupont och Syngenta utvecklar och säljer i Latinamerika. För mer information, besök Nätverket för ett Latinamerika fritt från genmodifierings hemsida: www.rallt.org
--------------------------Flera artiklar av: EcoPortal