Latice - Latinamerika i Centrum

-

Inhemska produkter trotsar klimatförändringarna

Chirapaq
LatiCes översättare: Malin Karlsson

Inhemska produkter trotsar klimatförändringarna

Peru. Till skillnad från den genetiskt förbättrade potatisen och majsen är de inhemska sorterna mer motståndskraftiga mot extremt väder.

Quechuas jordbrukare från Ayacucho skapar variation av sina grödor för att säkerhetskälla att kunna utfodra sina familjer.

Den fina färgen på potatisblommorna till vänster står i konstrast med de mörka och vridna bladen till höger på bilden. Dessa odlingar förstördes av den intensiva kylan som kom ett par dagar innan bilden togs. Men dess effekter var inte densamma i hela denna markyta. Lucas Tenorio vet varför.

"Huayro potatisen är mer köldtålig. Revolutionen förstör allt. Det håller inte". Förklarar den här medborgaren i San Juan de Chitos i Ayacucho. På 3386 meter höjd över havet har Tenorios odlingar drabbats av de sista frosterna som inträffade i provinsen Vilcas Huaman i början av april.

Medans utvecklade produkter är resultatet av uppodlingsprogram, krävande markanvändning, gödsling och bekämpning av skadedjur, har inhemska sorter varit domesticerade sedan antikens andiska folk och idag visar de sig vara resistenta mot de negativa effekterna av klimatförändringarna.

Tenorio är självständigt livsmedels försörjande för sitt folk och deras arbete har återhämtat ungefär sextio typer av inhemska potatisar.

Han odlar sina grödor i olika ekologiska zoner och prioriterar inhemska sorter. Därmed tillåter han sig själv, sin fru och deras två äldsta söner minskning av skörd förluster och säkerhetsställer deras försörjning för de kommande nio månaderna.

Den snabba tillgången av produkter bidrar också till att minska koldioxidutsläppen. Familjen sparar en betydande mängd ved och annat bränsle. Dessa potatisar ångkokas bara. "Sen finns det andra potatisar som används för att göra soppor och wok med. Resten torkas och förvaras", berättar Tenorio.

Raúl Hinostroza, jordbruksingenjör och representant av CHIRAPAQ (centrum av inhemska kulturer) påpekar att det också finns stora näringsmässiga fördelar. "Mörka potatisar är mer smakrika. De fångar även upp mer energi från solen, koncentrerar mer kolhydrater och andra näringsämnen", påpekar han.

Det krävs bara ett litet intag för att fånga massor av energi. "De är mycket sandiga. Men en vuxen person kan mättas efter att endast ha ätit två potatisar", påpekar han.

Men om de försökt att anpassa sig till klimatförändringarna och att finna en värdefull källa till näringsämnen, varför då inte endast plantera inhemska produkter? "Köpare och staten vill ha både peruanska potatissorter och andra utvecklade sorter. Familjer avsätter en del av vad de sår för att möta denna efterfrågan och därmed säkerhetsställa en intäkt", förklarar Hinostroza.

Enligt Hinostroza syftar endast detta synsätt på att stärka den lokala ekonomin utan att ta någon hänsyn till hälsan hos män, kvinnor, ungdomar och barn i dessa avlägsna platser i bergen i södra delen av landet. "Om man endast odlar dessa få produkter, hur ska de då kunna variera sin kost?" reflekterar han över.


San Francisco de Pujas

Framtidens föda

Nyckeln till sunda matvanor är en balanserad kombination av mat. Men vad händer om det inte finns tillräcklig med mängd? Kraftigt regn i denna stad förstör alltför mycket av majskolvarna som är en av den viktigaste spannmålen i Anderna.

I detta dystra scenario står i alla fall den inhemska majsen fast vid kvaliteten på sin säd och sitt motstånd mot härjningar av klimatförändringarna. "Den är mer resistent, mer än andra sorter såklart" säger Tenorio. "Den inhemska majsen är även resistent mot torka", tillägger han.

Nästan 90 ekotyper av majs planterades i Tenorios 2000 kvadratmeter stora tomt. Ekotyper har gett resultat av blandsorter som gjort att majskolvarna överraskar med sin mångfald av färger. I sin tur kan denna säd beredas till en mängd olika typer av mat, till allt från soppor till efterrätten mazamorra, rostade majs snacks och kryddor.

Hugo Salvatierra, ansvarig för självständighet och livsmedelsförsörjning CHIRAPAQ ser majsen som framtidens odling. "Även om de inte alltid växer tillräckligt för att ge en hel majskolv så motstår den värme och kyla och kan alltid användas till någon slags förda" avslöjar han.

Salvatierra förklarar att dess potential inte bara finns i majskolven. Majssockerrör är till exempel mycket söta och en favorit bland både vuxna och barn.

"Majsstjälkarna samlar vi också för att mata våra djur med. Vi torkar och lagrar de för att ha när det är brist på betesmark. Detta är från augusti till december när frosten kommer och förstör allt", berättar Tenorio.

Vetenskaplig nyfikenhet av Quechua folket, deras kunskap om hantering i höjdled och deras lokala biologiska mångfald är bidrag som kan användas för att utrota undernäring i vårt land och i världen.

CHIRPAQ jobbar tillsammans med Quechua familjer i Vilca Huamán med syfte på att öka effektiviteten i jordbruksproduktionen och identifiera inhemska sorter som är bättre anpassade till klimatförändringarna.

Förslaget drivs tillsammans med lokala regeringar och sammanslutning av initiativtagarna i hållbart jordbruk och tryggad livsmedelsförsörjning APASSA och det genomförs med stöd av bröd för världen och fonden Ford.



Publicerad: maj 2013

Flera artiklar av: Chirapaq



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe