Syds toppmöte om klimaträttvisa och en klimatanpassad ekonomi
LatiCes översättare: Anna Wetterqvist
Vi hävdar att den nuvarande krisen inte bara handlar om den globala uppvärmningen eller om den vetenskap som omger den. Genom att dela erfarenheter och analyser ser vi att det även är en socioekonomisk, politisk, livsmedels-, energi- och miljökris.
Kort sagt en systemkris som vi i i Syd vet med säkerhet och mer än några andra, att den rör våra liv och vår framtid.
Cancúndeklarationen
Vi, organisationer ifrån södra halvklotet, representerade en mångfald av nätverk i Afrika, Asien, Stilla havet, Latinamerika och Karibien. Vi samlades i Cancún, Mexiko, för Syds toppmöte om klimaträttvisa och en klimatanpassad ekonomi. Det hölls parallellt med det 16:e mötet för medlemmar i CMNUCC (Convención Marco de las Naciones Unidas Sobre Cambio Climático - FN:s Ram konventionen om klimatförändringarna) (COP16). Mellan den 26:e november och den 4:e december deltog vi i plenarmöten, workshops, gruppdiskussioner och gemensamma aktioner. Dessa stärkte vår gemenskap och fördjupade vår kollektiva vision om att uppnå klimaträttvisa.
Våra rörelser samlar b la kvinnor, män, bönder och landsbygdssamhällen, fiskare och kustbefolkningar, ursprungsbefolkningar, formella och informella arbetare, klimatmigranter, ungdomar och stadsbor som blivit fattiga. De är marginaliserade grupper, och är de som har försvagats mest av klimatförändringarna.
Vi hävdar att den nuvarande krisen inte bara handlar om den globala uppvärmningen eller den vetenskap som omger den. Genom att dela erfarenheter och analyser ser vi att det även är en socioekonomisk, politisk, livsmedels-, energi- och miljökris. Kort sagt en systemkris som vi i i Syd vet med säkerhet och mer än några andra, att den rör våra liv och vår framtid. Den har att göra med vår tillgång till mat, vår hälsa och vår jord; vårt ursprung, våra rättigheter och vårt välstånd. Det handlar om en ökad diskriminering och ett ökat våld, speciellt emot kvinnor; påtvingad migration, förlorad suveränitet i fråga om naturresurser och en omöjlighet att fortsätta existera som ursprungsbefolkningar och leva i harmoni med moder jord. Framför allt har det att göra med rättvisa: klimat-, miljö-, ekonomisk, genus- och historisk rättvisa.
Till grund för våra diskussioner och slutsatser finns en gemensam tro på att det dominerande fokuset i de officiella förhandlingarna kring klimatförändringarna inte tar hänsyn till hur brådskande frågan är. Inte heller till hur klimatförändringarna har uppstått eller den globala påverkan av deras effekter. Medan de stänger in sig i ändlösa förhandlingar, är vi oroliga för vår egen överlevnad och för planetens. Vi är särskilt oroliga eftersom den här processen, som kontrolleras av Nord och är av kapitalistisk karaktär, bara kommer att leda till ett berättigande av och en fortsättning på deras misslyckade syn på "utveckling". Den innefattar en framväxt av marknadsbaserade mekanismer vars mål inte är att lösa krisen utan att tjäna pengar på den.
En systemkris kan inte lösas enbart med ett systemperspektiv. Därför understyker vi vikten av att omedelbart uppnå en genomgående transformation av systemet. Varken marknadens mekanismer eller teknologiska innovationer är att lita på när det gäller att möta en kris som prioriterar vinster före planeten och människorna. Därför avfärdar vi bestämt alla falska lösningar!
Under COP16-förhandlingarna har de så kallade REDD- (Reducing Emissions from Deforestation and Degradation - minska utsläpp från avskogning och degradering av skog) mekanismerna kommit att bli en av de mest omdebatterade idéerna på grund av de vinstmöjligheter de erbjuder för de stora transnationella företagen och andra ekonomiska intressen. Liksom MDL (Mecanismo de Desarrollo Limpio - mekanism för en ren utveckling) och alla andra kompensationsverktyg i form av koldioxidkrediter, går REDD och dess olika versioner inte till roten med de verkliga orsakerna till klimatförändringarna. Dessa utgörs av den kapitalistiska produktionen, ackumulationen och konsumtionen, som bygger på en aggressiv utvinning av fossila bränslen och andra naturresurser. Likaså utgör REDD ett hot emot livsmedelssuveräniteten och de har även för avsikt att lägga beslag på ursprungsbefolkningarnas, böndernas och afroamerikanernas territorium. Detta skulle innebära att dessa fråntas rätten till sitt territorium. Den här processen av neokolonial invasion är redan igång på flera håll. Den innebär också en stark militarisering och kriminalisering. Således är REDD inte bara en falsk lösning på klimatförändringarna, utan ett direkt hot emot ursprungsbefolkningarna och hela mänskligheten.
Handeln med naturen och den fria kommersialiseringen av den samma, utgör kärnan för de falska lösningar som förhandlas om i Cancún och som införs i vart och ett av våra länder. Därför kommer de bara att föra med sig fler problem, inga verkliga lösningar. Vad som egentligen behövs är att länderna i Nord uppfyller sina skyldigheter i enlighet med Convención Marco att radikalt minska sina utsläpp av växthusgaser och göra en övergång till icke-kapitalistiska och icke-oljedrivna samhällen. Detta istället för att spekulera med utsläppsrättigheter som kommer att tillåta dem att fortsätta förgifta moder jord, samtidigt som de lämpar över sitt politiska och ekonomiska ansvar att minska utsläppen på länderna i Syd.
Det är dags att de som orsakade den här krisen - länderna i Nord, de internationella ekonomiska institutionerna, de transnationella företagen och de styrande såväl i Nord som i Syd - omedelbart får ta ansvar för sina brott emot mänskligheten och naturen, och att de börjar betala tillbaka sina historiska, sociala, miljö- och klimatskulder.
Många av oss stödjer därför de avtal som slöts vid la Cumbre Mundial de los Pueblos sobre el Cambio Climático y los Derechos de la Madre Tierra (det folkliga världstoppmötet om klimatförändringarna och moder jords rättigheter) i Cochabamba, för de speglar våra kamper som folkrörelser.
Vi kräver kompensation av miljö- och klimatskulderna och att dessa innefattar direkta åtgärder. Utöver att undvika större skador t ex genom att upphäva politiska praktiker och projekt som syftar till att öka sin kontroll över och exploateringen av miljön, ska dessa insatser återställa för länderna i Syd de ekonomiska och tekniska resurser som är nödvändiga för att möta de nuvarande och framtida konsekvenserna av klimatförändringarna och bygga alternativa samhällen som är rättvisa och hållbara.
Denna ekonomiska gottgörelse för klimatskulden - den klimatanpassade ekonomin - bör inte utformas som lån eller andra former som skapar skulder; inte heller ställa politiska och ekonomiska villkor eller ske i form av privata investeringar. Detta vore ett övergrepp mot principen och avsikten för kompensationen. Det skulle också öka förtrycket mot länderna i Syd och försvaga våra och naturens rättigheter ännu mer, förutom att fördjupa den kapitalistiska explotationen och kolonialiseringen av atmosfären.
Den klimatanpassade ekonomin bör vara obligatorisk och tillkomma utöver andra ekonomiska kompensationer. De nationella och globala kanalerna för klimatekonomi bör vara demokratiska och underkastas social kontroll. Deras styre bör vara fullt transparent och inkludera folkvalda politiker ifrån länderna i Syd, speciellt de som är mest påverkade av klimatförändringarna. Likaså kräver vi en rättvis fördelning av klimatekonomin länder emellan och inom våra länder.
Världsbanken, privata banker och andra ekonomiska institutioner som Asiatiska utvecklingsbanken, Interamerikanska utvecklingsbanken, och den afrikanska utvecklingsbanken, får inte ha någon inblandning i klimatekonomin. Dessa institutioner främjar ett utvecklingsparadigm som går stick i stäv med ett gott liv för våra byar och för planeten, och de har ett enormt ansvar för sina orättmätiga krav på skulder emot länderna i Syd. De fortsätter sedan decennier att finansiera destruktiva politiska praktiker och projekt, bland dessa projekt för fossila bränslen, enorma vattenanläggningar och annat som påverkar klimatförändringarna i en negativ riktning. Detta måste stoppas.
Likaså kräver vi ett ovillkorligt upphävande av alla ekonomiska skulder som utkrävs av regeringarna i Nord, de multilaterala ekonomiska institutionerna och de privata bankerna, och andra som lånar ut pengar till länder och samhällen i Syd. Många av dessa utkrävanden av skulder har uppstått som resultat av dessa miljöförstörande politiska praktiker och projekt. Detta är ett nödvändigt steg för att uppnå klimaträttvisa och en kompensation för de miljömässiga, historiska och socioekonomiska skulder som finns till byarna i Syd och till planeten.
För att möta dessa utmaningar manar vi till att fördjupa enheten mellan byarna och de sociala och folkliga rörelserna på södra halvklotet. Vi måste ta oss an en gemensam ansträngning grundad i våra extra utsatta grupper och som bidrar till att förstärka motståndet mot den systematiska plundring vi utsätts för.
Detta motstånd behöver utövas på många nivåer, från den lokala till den globala. Här i Cancún har vi beslutat att starta en global kampanj för att ta bort Världsbanken ifrån klimatekonomin och finansieringen av klimatkatastrofen, och anmäla de skador och faror som den vållar. Vi kommer att samordna aktiviteter för att övervaka finansieringen och tillämpandet av de falska lösningarna, liksom det motstånd som bjuds emot dem, och vi kommer att organisera specifika kampanjer om detta. Vi kommer att driva initiativ som el Tribunal de los Pueblos sobre Deuda Ecológica y Justicia Climática (folkets tribunal för miljöskulder och klimaträttvisa) och olika former av allmän rådfrågning med avsikt att främja en social medvetenhet och mobilisering till förmån för klimaträttvisa, och för att ställa de skyldiga för dessa brott emot väggen. Vi kommer även att fortsätta med kampanjerna emot utkrävande och betalning av illegitima ekonomiska skulder genom olika former av kamp. T ex kommer det att göras omfattande och öppna revisioner av de skulder som utkrävs av länderna på södra halvklotet, liksom specifika kampanjer emot nya illegitima skulder som uppstått ur klimatekonomin.
Sammanfattningsvis avvisar vi den nuvarande modellen för "utveckling" och de som skor sig på den medan de förstör planeten på bekostnad av större delen av jordens befolkning. Vi försäkrar att det finns verkliga alternativ. De afroamerikanska ursprungsbefolkningarna, kvinnorna och bondesamhällena, har alltid har tagit hand om planeten och levt i harmoni med naturen. De erbjuder ett flertal exempel på hur man upprätthåller samhällen som inte grundar sig på ett behov av tillväxt, obegränsad vinst och exploatering av naturresurser. Vi är därför här för att sätta press på delegaterna vid COP-16, men vi vet att hoppet finns utanför den officiella platsen för förhandlingarna: det tillhör oss på gatorna, i städerna, på landsbygden, och bland ursprungsbefolkningar på hela det södra halvklotet.
Låt oss globalisera kampen! Låt oss globalisera hoppet! Ingen mer klimatskuld! Kompensation NU!
Cancún, México, den 4:e december 2010
SYDS TOPPMÖTE OM KLIMATRÄTTVISA OCH EN KLIMATANPASSAD EKONOMI
Flera artiklar av: Biodiversidadla