Argentina: Effekten av genmodifierad majs på mångfalden insekter
Biodiversidadla.org
LatiCes översättare: Lillemor Andersson
Även om den gör det möjligt att minska användningen av insektsmedel, kan den genmodifierade majsen förändra ekosystemets mångfald. Forskare från UNL (University of Nebraska-Lincoln) undersöker effekterna på de nyttiga insekter som kontrollerar farsoter.
Genom sammanräkning av insekter på majsfält samt laboratorietester, undersöker forskare från UNL de eventuella effekter som användningen av genmodifierade växter kan förorsaka ekosystemet.
Redan innan tillkomsten av genmodifierad soja, lyckades man genetiskt förändra majs och andra växter genom att tillföra en gen som är resistent mot en jordbakterie. Det handlar om Bacillus thuringiensis, därav namnet "Bt-majs".
Denna förändring gör det möjligt för växten att generera ett giftigt ämne som bildar kristaller vilka verkar i insektens tarmsystem, orsakar förlamning och senare död. Man tror att effekten är specifik för att skydda växten från skadeinsekter inom familjen fjärilar och mal (Lepidópteros) samt också från skalbaggar (Coleópteros).
"Man tror att utöver att påverka dessa grupper av insekter, har Bt-majs även en viss inverkan på nyttoinsekter och andra som inte är föremål för kontroll och påverkar därigenom ekosystemets biologiska mångfald", påpekade Cecilia Curis, docent och forskare vid Facultad de Ciencias Agrarias, FCA (Lantbruksfakulteten) vid UNL.
Arbetet
Som Curis förklarade, är forskningsarbetet uppdelat i två delar. Den första är ett fältarbete där man genom olika metoder räknar insekterna för att jämföra data som härstammar från genmodifierad majs med den som är tillgänglig för insekter.
"Vi använder klibbiga fällor som man hänger i växterna för flygande insekter. Man gör också veckovisa sammanräkningar på såväl växter som markytor", specificerade forskaren.
Arbetet sker på fälten hos odlare i Esperanza-zonen och har pågått i fyra år. Under en av de utvärderade säsongerna observerades signifikativa resultat som visade effekt på nyttoinsekterna, men detta gäller inte för studien som helhet. För närvarande avslutar man den datainsamling som genomförts under den senaste säsongen.
Undersökningens andra etapp försiggår i laboratorium och består av att odla fram en predator av familjen Coccinellidae och utfordra den med insekter som konsumerar Bt-majs respektive icke BT-majs för att få kunskap om huruvida det ger effekter på predatorns livscykel.
Genom resultaten från de bägge faserna, siktar forskningen på att avhjälpa den brist på information som hittills rått. Informationsbrist är en av de viktigaste kritiska synpunkterna som riktas mot användningen av genmodifierade grödor.
Hantering
Om en odlare uteslutande har Bt-majs och någon insekt därifrån kommer att överleva och sedan börjar föröka sig med andra som lyckas bli motståndskraftiga, så upphör de att kontrolleras av det genmodifierade giftet.
En av de rekommendationer som finns för användning av dessa grödor, är att anlägga skyddande smala jordområden runt fälten. "Det rekommenderas att 10 % av varje lott avsätts för mottagliga växter (inte genmodifierade) eftersom insekterna mycket snabbt kommer att generera resistens, då de är under hög påfrestning", påpekade Curis.
"Det handlar inte bara om Bt, utan också om hur det används. Rekommendationen om skyddande jordområden för att bevara kontrollen, respekteras inte i dag. Detta tillåter att resistenta insekter och mottagliga fortplantar sig med varandra, vilket ökar inverkan på miljön", kommenterade hon.
"Nyttoinsekterna påverkar systemets stabilitet och även om det inte beaktas så ofta, utför de en effektiv bekämpning av farsoter. Att utrota dem, även om det inte sker på ett direkt sätt, påverkar systemets näringskedja", sade forskaren.
Flera artiklar av: Biodiversidadla.org publicerade 2010