Argentina: Vet du varför vi säger NEJ till den nya spannmålslagen?
LatiCes översättare: Julia Gabriel
Den årliga protesten mot den nya spannmålslagen, den s.k Monsanto-lagen
Spannmål och kunskapen om hur det ska odlas och skötas är en grundläggande och oersättlig del av folkets makt över sin egen mat. Spannmål bör inte privatiseras, av många olika skäl. Det är folkets eget kulturarv, ämnat att tjäna hela mänskligheten.
För att vi förkastar Immaterialrätten som främjar privatiseringen och monopoliseringen av vår spannmål. Med hjälp av dessa bestämmelser försöker de transnationella företagen få äganderätt över vår spannmål, till och med över "oupptäckta" sorter, vilket är absurt eftersom alla sorters spannmål är resultatet av människors arbete. På detta sätt försöker företagen lägga beslag på frukten av andras arbete och kontrollera böndernas spannmål.
För vi tänker inte tillåta att vår spannmål konfiskeras och att våra grödor och skördar förstörs genom tvång och förtryck. Vi tänker inte acceptera att de som under många generationer tillbaka har ägnat sig åt att vårda, förvara, förbättra och handla med vårt spannmål nu ska straffas med böter och fängelse.
För att vi kräver att jordbrukets mångfald bevaras och att kommande generationers livsmedel skyddas. Spannmål utgör den första länken i livsmedelskedjan. Vi kan inte låta de system som förser landets befolkning med livsmedel köpas upp av mäktiga koncerner som sedan dikterar vad vi ska äta och hur mycket vi ska betala för våra livsmedel, vilket är fallet i dag med oljan.
För att vi försvarar jordbrukarnas grundläggande rättighet att lagra spannmål och för att vi vet att alla företag, utan undantag, förr eller senare förstör allt alternativt jordbruk.
För att vi är övertygade om att en lag som förhandlas fram bakom stängda dörrar av storföretagens representanter och av dem som tjänar pengar på jordbruket, medan majoriteten av befolkningen lämnas utanför, det är en lag som syftar till att stärka det orättvisa system som gör att de rika skor sig på de fattigas bekostnad.
Spannmål och kunskapen om hur det ska odlas och skötas är en grundläggande och oersättlig del av folkets makt över sin egen mat. Spannmål bör inte privatiseras, av många olika skäl. Det är folkets eget kulturarv, ämnat att tjäna hela mänskligheten.
För oss är spannmål vårt mest grundläggande livsmedel, en källa till mångfald inom såväl jordbruk som kultur. En skapare av samhälle och liv.
Men för storföretagen är spannmål en handelsvara. Spannmål användes för att få igång jordbruksindustrin i Argentina, Paraguay, Brasilien och resten av Latinamerika. Genom handeln med spannmål har de multinationella företagen påtvingat oss alla ett gemensamt öde, vi rånas och mördas. Urskogen försvinner, de grödor som är viktigast för att tillfredsställa våra näringsbehov (så som solrosen) byts ut, småbönder slängs ut från sina marker och allt färre anställs på landsbygden (nu går det två arbetare per 500 hektar åkermark). Detta är bara några av följderna som befolkningen har drabbats av. Med statens tysta medgivande ägnar sig jordbruksindustrin åt att förtrycka, mörda och kriminalisera dem som gör motstånd, så som Cristian Ferreyra i Santiago del Estero i Argentina och byn Marina Kué i Curuguatí i Paraguay.
Inte nog med det, dessa företag använder sig av bekämpningsmedel som innebär ett långsamt folkmord av hela värdens befolkning, både på landsbygden och i städerna, genom följdsjukdomar som allergier, cancer, missfall och medfödda missbildningar.
Dessa företag har använt sig av vår tusenåriga spannmål för att bygga upp sin industri och nu vill de lägga beslag på själva äganderätten till spannmålet. Det är av denna anledning som jordbruksministeriet, med Ricardo Buryaile i spetsen, kommer att skicka ett förslag till kongressen om en ändring av den nuvarande Lagen om spannmål och genmodifierade grödor. Detta är bara ett av många ändringsförslag som, sedan 2012, lagts fram i syfte att förändra villkoren kring spannmålets produktion, handel och ägarförhållande i Argentina. Ännu en gång har diskussionen förts bakom ryggen på oss som berörs direkt av ändringarna.
Men vi kommer att fortsätta protestera på gatorna och säga NEJ till ändringen av spannmålslagen. Våra vänner i Chile, Peru och Colombia som förkastade den här sortens lagar har visat oss hur vi ska göra. Miljontals bönder och små familjeföretag som sedan flera tusen år tillbaka bedriver jordbruk på ett hållbart och hälsosamt sätt visar oss vägen genom sina erfarenheter. För vi anser att rätten till den egna maten är en rättighet vi måste slås för!
Nej till Monsantos spannmålslag!
Nej till privatisering av vår spannmål och av våra liv!
Ett jordbruk för folket, av folket!
Enade i kampen mot Monsantos spannmålslag
noalanuevaleydesemillas@gmail.com
Flera artiklar av: Biodiversidadla