Latice - Latinamerika i Centrum

-

Tjugo år med genmanipulation: Konspirationsteorier eller planerad verklighet?

Biodiversidadla
LatiCes översättare: Hugo Klappenbach

Jag minns det exakt fortfarande. Det var för drygt tjugo år sen. Jag deltog i en offentlig debatt där det också var med en representant för Monsanto, ett företag som på den tiden var nybörjare med att producera genmanipulerade frön.

Han rabblade upp en hel lista med fördelar som bioteknologin skulle föra med sig till gagn för bönder och livsmedelsproduktion: ökad produktion, mindre agrokemikalier, mera mångfald och mindre hunger i världen. Jag ställde följande fråga till honom: varför ett företag som Monsanto skulle producera frön som behöver mindre mängd agrokemikalier när det är just med att sälja dessa kemikalier de tjänar mest?

Jag kommer inte ihåg vad han svarade just nu - mest troligt var det inte så övertygande- men jag kommer mycket väl ihåg att jag sa till mig själv hela tiden: Henk*, du får hejda dig! Anklaga inte honom för att i framtiden hans företag kommer att producera frön som kommer att behöva mera kemikalier! Sluta med dina konspirationsteorier. Vi har inte data som kan bevisa det och dessutom ingen bonde skulle köpa den sortens frön.

Några få år efter det gav vi ut den första listan över 69 forskningsprojekt - inklusive ett flertal från Monsanto- som försökte uppnå just detta: producera frön som var toleranta mot växtbekämpningsmedel så att de kunde sälja mera av sina kemiska produkter. 1994, i första nummer av tidskriften Biodiversidad -Biologisk mångfald- visades en grafisk bild på att störta delen av forskningen inom genmanipulation gick i den riktningen. Nu, tjugo år senare, är det svårt att hitta genmanipulerade frön som inte har en inbyggd tolerans mot bekämpningsmedel. Det var helt enkelt ett för bra tillfälle att tjäna pengar på för att industrin skulle avstå från det. Ibland slår konspirationsteorierna in.

Vad menar jag med detta? Jag menar att vissa teknologier, i kapitalets händer, blir perfekta medel för att förvandla livsmedelssystemet till någonting som industrin kan kontrollera och på så sätt tjäna mera pengar. Vi som är engagerade i böndernas framtid tycker att detta är den allvarligaste konsekvensen när det gäller genmanipulation. Det handlar om en teknologi som tillåter skapa industrialiserade mega-gårdar som tvingar bort vanliga bönder och slår sönder deras sätt att producera. Hälften av Argentinas bördiga jord har såtts med industrialiserad sojaböna som besprutas från flygplan. Detta hade inte varit möjligt utan den nya teknologin.

Ibland hamnar vi i debatter typ ja-nej, om huruvida genmanipulationen är bra eller dålig för näringsprocessen, om den kan innebära nya idéer av typ "andra generationen" som kan bli intressanta för bönderna, om det finns ekonomiskt hållbar sojaböna, om det är bra att Syngenta skänker några av sina exklusiva rättigheter till fattiga länder. Eller om vi kan skapa rättighetssystem "sui generis" som på något sätt mildrar den stenhårda kontrollen som korporationerna utövar genom patentsystemet -apropå detta fanns en artikel om i ovannämnda tidskriften Biodiversidad.

Dessa diskussioner har gjort att vi tappade fokus på det som borde vara vårt främsta mål: stoppa profiteringen med jordbruket och lyckas med att bönderna kan försörja sig själva och producera mat till världsfolken.

--------------------------------

* Henk Hobbelink är grundare till GRAIN och dess huvudsamordnare.



Publicerad: augusti 2014

Flera artiklar av: Biodiversidadla



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe