Förgiftad jord och blå spenat
Agencia Pelota de Trapo
LatiCes översättare: Berit Svensson Hernández
Argentina. När Luis och barnen på barnhemmet Juan XXIII upptäckte de blå fläckarna på spenaten, förstod de att försöken att odla mat utan den estetik som visas upp i reklamen och photoshop av industriellt odlad frukt och grönsaker, verkligen hade en mening.
På en marknad där man dagligen förnekar det hälsosamma med att äta grönsaker, när regeringen avskaffat avgifterna på export av organiska produkter (men inte för skydda barnen från att matas med hormoner och gifter), när man skyddar produktionen och exporten av säd som foder för kinesiska grisar och barnen i de fattiga skolorna i norr får i sig gifter genom matenoch med modersmjölken.
I en modell med litet chans till förändring, har forskaren Soledad Barruti studerat odkligarna i stans utkanter där man ofta använder växtgifter bara liksom ifall att, och dessutom i enorma mängder (vilket medför att insekterna snabbt blir resistenta); Under ämnet Livsmedelssuveränitet (CaLiSA) vid Buenos Aires Universitet (UBA) och Nationella Universitet i La Plata (UNLA) gjorde man analyser på sallad och paprika och man fann bland annat gifterna endosulfan och klorpyrifos. Och barnen på barnhemmet Juan XXIII i Gerli (i södra utkanten av staden) upptäckte de blå fläckarna på spenaten, som inte gick bort fastän man försökte tvätta bort dem.
För många medier är det tydligen konstigt, - till och med kränkande- att CaLiSa, som hör till medicinska fakuteten vid UBA i september bad grannarna hängna in odlingar med bladgrönsaker, paprika och apelsin för att kunna analysera hur mycket gifter som människor får i sig med den dagliga födan. Dessa resultat, precis som andra men utförda av Universitetet i La Plata fick ingen genomslagskraft. Resultaten är nämligen ett kraftigt slag mot modellen, som utarmar och förgiftar jorden. Samtidigt går resultaten emot att hälsan ligger i att äta grönsaker. Och mot nutritionisterna som hävdar att vi bör äta dem med skalet på.
Giftet tar sig in i barnens blod och kommer ut med urinen, när de äter en apelsin, när de äter salladsblad med blå fläckar som inte går bort, med modersmjölken, med bomullen och bomullstoppar. Med luften när odlingsjordar i närheten besprutas från luften, i skolan och på sin gård hemma. Med den direkta besprutningen från luften för att utrota myggan aedes som sprider dengue men förgiftar dricksvattnet, något läkaren Medardo Avila Vázquez upprörts över.
Det viktiga är jorden
Luis Espósito: "tillsammans med barnen hävdar vi att 'hungern är ett brott'", detta utgör också kärnan i Movimiento Nacional Chicos del Pueblo. Därför vet de att den springande punkten ligger i "jorden som ger oss liv och mat". De lärde sig av urfolken att "det brådskar att återta alliansen med naturen, till och med i denna stora stad", säger Luis här på bondgården i Gerli. Att med sina egna händer producera det som kan köpas och på lunchbordet duka upp egna produkter från gården är också att "skapa en annan utopi kring livet". Som innebär "att inte skada naturen utan lära av jorden".
Det var här de befann sig när en viss desillution infann sig hos dem, då när de upptäckte att salladen inte var så perfekt, inte så grön, inte så fin som de man ser på marknaden, trots att de arbetat så hårt. Då började de besöka grönsakshandlare och upptäckte de blå fläckarna. "vi ska lägga undan och undersöka dem", sa de. Så de tog dem med sig för att få dem analyserade. "I vilket fall som helst, de blad som inte hade fläckar hade också gift".
Forskningen vid UNLP fann att åtta av tio grönsaker som säljs innehöll växtgifter som används mot skadedjur på plantagerna men som också får grava konsekvenser för barnens intellektuella och fysiska utveckling. Man analyserade 60 prover av frukt och grönsaker. Det fanns gifter i 83 % av citrusfrukterna och morötterna. I 78 % av paprikorna och 70 % av bladgrönsakerna. Nästan 77 % hade minst ett växtgift och 27,7% hade mellan tre och fem olika gifter. Endosulfan (som i spenaten barnen i Gerli upptäckte, fastän detta gift är förbjudet i Argentina sedan 2013), lambdacialotrine, klorpyrifos och cypermetrin och dessutom flera svampdödande gifter.
Soja och gifter
"På 60 % av vår odlingsbara jord odlas soja som vi själva inte äter. Det betyder att våra egna grödor har blivit geografiskt omplacerade" säger Soledad Barruti till APe efter att ha rest runt i dessa områden för att samla in material till sin bok Malcomidos. "Till exempel, att flytta korna från betesmarken, hägna in dem och göda dem på majs. Det är en ny modell som direkt påverkar vår hälsa och vad vi äter och dessutom miljön som idag är mycket mer förorenad med växtgifter, förorenat vatten, jordar som blir mer och mer obrukbara."
Den "solidariska" och genmanipulerade sojan, med vilken man experimenterade på barnen sedan 2002, då 60 % av befolkningen i landet levde i fattigdom. Och som, enligt doktor Darío Gianfelici, ledde till hormonella förändringar hos barnen på landsbygden i Paraná, deras utveckling blev störd. Men fortfarande idag "använder man soja i barnmatsalarna eftersom staten har kontrakt med Teknofood, ett företag som grundades för att distribuera mat till fattiga i matsalar i de norra provinserna", säger Barruti. "och när man ser vad de äter visar det sig vara torkad föda som ser ut som hund- eller grismat. En dag gick det upp för dem att det inte var något bra ide att ge barnen soja och att sojan inte kunde ersätta kött eller mjölk eller något annat födoämne, och inte heller ingå i den dagliga kosten. Effekten på de allra minsta barnen var uppenbarligen katastrofal, man kan nästa säga att de blev utsatta för ett experiment. Det otroliga är att staten fortsätter på samma vis. Jag anser att det är brottsligt".
För att tillfredsställa de mäktigaste ekonomiska sektorerna, slopade regerigen skatteavdraget "på organiska produkter (det vill säga, produkter som inte varit i kontakt med växtgifter och/eller syntetiska tillsatser) från växtriket som inte innehåller soja, för att befrämja exporten". För Soledad Barruti är det viktigaste att "befrämja konsumtionen i landet av hälsosam kost och slopa omsättningsskatten på frukt och grönsaker generellt, att staten gör direkta inköp från familjejordbruk, helst från dem som producerar utan växtgifter. Då skulle barnen i matsalarna kunna äta hälsosammare".
Men dessa nyttiga livsmdel exporteras. Eller så är de inte åtkomliga för barnen i fattigkvarteren eller i matsalarna i Corrientes, i Formosa, i José León Suárez eller La Matanza. För dem finns bara den industiellt producerade maten som är full av kalorier och ingen näring. Eller frukt och grönsaker som man idag inte kan äta med skalet på, som är fulla av växtgifter. Eller modersmjölken (som innehåller 15 % mer växtgifter än vad gränsen är i Matförordningen) som uppblandats med de gifter mödrarna får i sig via salladen. Och dessutom innehåller jorden de går på spår av gifter som kan vara kvar i månader. Jorden de stoppar i munnen medan de kryper. Vattnet de dricker, med gifter mot myggor.
Och bladen med blå fläckar som barnen på barnhemmet Juan XXIII de Gerli hittade i grönsaksbutikerna. Blått som inte går bort. Så olika deras egna icke perfekta salladsblad. Men, som Luis säger, de är den ljuva förhistorien av en ny livskultur.
Flera artiklar av: Agencia Pelota de Trapo