Regeringarna bör driva på barnmorskearbetet
Francisca Córdoba Camacho, colombiansk barnmorska från den västra regionen Chocó / Alejandra Douat
Traditionella barnmorskor bidrar till att minska mödradödligheten i några av regionens fattigaste länder.
När Francisca Córdoba Camacho, 54 år, var flicka tittade hon fascinerat och nyfiket på när hennes mormor, en traditionell afrocolombiansk barnmorska från den västra regionen Chocó, hjälpte kvinnor vid deras förlossningar. "Jag sa till henne: ’Mormor, jag vill bli barnmorska’ och hon svarade ’Du måste först växa upp’", berättar hon med ett brett leende för Noticias Aliadas.
När hon väl vuxit upp, infriade hon sin dröm om att bli barnmorska och fram till nu har hon varit med och förlöst 7 424 barn. Tillsammans med mammans namn antecknar hon noggrant datumet för varje födelse i en bok.
Inför varje förlossning ber Córdoba Camacho (som fått det kärleksfulla smeknamnet Pacha Pasmo i samhällena där hon arbetar) för mammans och barnets hälsa och försöker dämpa kvinnans rädsla.
"Jag säger till mamman att det kommer att göra ont, men att hon får vila efteråt. Jag ger henne vatten och juice så att hon får i sig tillräckligt med vätska. Senare, på kvällen, ger jag henne örtdrycker som hjälper till att driva ut barnet", fortsätter hon.
Under vårt samtal visar hon mig en näve med "venturosa", en av de örter som vanligen används i de drycker som ges till kvinnor som ska till att föda. Hon har plockat dem längs vägen som hon färdats till Quibdó, Chocó-regionens huvudstad. De finhackade bladen ger ifrån sig en doft som påminner om mynta.
"Nyligen hjälpte jag en kvinna i San Juan. Hon var mycket avmagrad och svag. Som vi fått lära oss när vi tränat sa jag till att hon skulle läggas ner. Jag kunde räta ut barnets ena fot och lyckades sedan få grepp om och räta ut den andra foten också. Därefter lyfte vi benen så att kvinnan kunde krysta ut barnet", förklarar hon.
"Man placerar handen så här och kvinnan sjunker ner för att göra det möjligt för barnet att komma ut. Man måste hela tiden hjälpa till så att barnet kan ta sig ut genom vaginalkanalen", säger hon medan hon visar hur varje moment går till.
De kvinnor som väljer att föda hemma med hjälp av traditionella barnmorskor har möjlighet att välja om hon vill föda på huk eller liggande. Indiankvinnorna föredrar i allmänhet att sitta på huk, medan de afrocolombianska kvinnorna brukar lägga sig och vara omgivna av sina familjemedlemmar.
"Där hemma kan de skrika om de vill, och gråta om de vill gråta. För att hjälpa dem att slappna av spelar jag dansmusik som till exempel merengue eller vallenato, eller vad de nu ber mig om", berättar Córdoba Camacho.
Hotfull övervakning
Under många år tävlade guerillagrupper och paramilitära grupper om kontrollen över Chocó, som ligger i ett område av strategisk betydelse för handeln med droger, vapen och smuggelgods. Det har resulterat i att regionen för närvarande utgör Colombias fattigaste område med högst antal internflyktingar.
Undertecknandet av ett bilateralt eldupphör mellan den colombianska regeringen och Ejército de Liberación Nacional, ELN (Nationella Befrielsearmén) i september har knappast haft någon inverkan på Chocó-regionen. Här har paramilitära grupper ryckt fram och fyllt tomrummet efter guerillan och fortsatt att terrorisera samhällena på landsbygden genom att omringa byarna och hindra befolkningen från att lämna sina hem, en form av belägring som kallas för "inneslutning".
Córdoba Camacho reser ofta i avlägsna områden, där invånarna skulle vara tvungna att färdas sju timmar eller mer genom djungeln för att nå närmaste vårdinrättning. På så sätt kan hon hjälpa kvinnor, såväl hos civilbefolkningen som bland de stridande, som inte har tillgång till någon hälsovård.
"Det finns inga utexaminerade läkare i indiansamhällena och knappast några mediciner att tillgå, men när det gäller förlossningar finns barnmorskorna på plats", understryker Diana Leivy Rojas, konsult hos Alto Baudós kommunfullmäktige till Noticias Aliadas.
Enligt en kvalitativ studie genomförd av den colombianska icke-statliga organisationen Sinergias assisterar traditionella barnmorskor som Córdoba Camacho vid 30% av de förlossningar som äger rum i de fattiga områdena i Quibdó, både på landsbygden och i städerna.
I syfte att uppmärksamma betydelsen av ett yrke som överförts från generation till generation förde Nationella rådet för kulturarv i oktober 2016 upp de traditionella barnmorskorna på listan över det Immateriella kulturarvet.
"Barnförlossning är en urgammal kunskap som hålls aktiv och levande", påpekar Alberto Escovar Wilson White, chef för Kulturdepartementets avdelning för kulturarv. "Vi måste försäkra oss om dess fortlevnad".
För Córdoba Camacho är det här ett steg i rätt riktning, samtidigt som hon vidhåller att Hälsodepartementet borde förbättra utbildningsprogrammen och betala en minimilön till de traditionella barnmorskorna. Hon tjänar mellan 15 och 40 USD för sina tjänster, vilket knappt täcker hennes transportkostnader, men i de flesta fall är kvinnorna hon hjälper så fattiga att hon accepterar en höna eller en bananklase som betalning.
Siffror från Världshälsoorganisationen visar på en minskning av barndadödligheten i Latinamerika från 54 till 19 per 1 000 förlösta levande barn och av mödradödligheten från 135 till 67 per 1 000 förlösta levande barn under perioden 1990-2015.
Ju bättre utbildning, desto färre dödsfall
Om regionen vill fortsätta på den inslagna vägen och verkligen minska barna- och mödradödligheten behövs investeringar i utbildning och praktik för barnmorskor, konstaterar rapporten "Situationen gällande förlossningar i världen 2014" sammanställd av FN:s Befolkningsfond. I rapporten presenteras planen Förlossning 2030 för utveckling av arbetskraft inriktad på förlossningar i de 73 länder som beskrivs i texten.
Ett av de latinamerikanska länder som satsar på att förbättra utbildningsmöjligheterna för sina barnmorskor är Mexiko, där omkring 60% av förlossningarna i de fattigaste delstaterna Chiapas och Oaxaca sker med hjälp av traditionella barnmorskor, som inte har någon eller bara begränsad yrkesutbildning.
1981 grundade den mexikanska regeringen den första ackrediterade barnmorskeskolan i staden San Miguel de Allende och 2002 lanserade Institutionen för traditionell medicin och interkulturell utveckling vid Hälsosekretariatet sin Genomgripande modell för yrket som barnmorska, anpassad till indiankvinnornas kultur.
I Bolivia betraktas barnmorskorna som familjemedlemmar, som "mostrar", av de flesta bland indianbefolkningen och lantbrukarkvinnorna. Landets Hälsodepartement arbetar för att minska mödradödligheten (enligt Världshälsoorganisationen ligger Bolivia på tredje plats bland länderna med högst mödradödlighet, efter Haiti och Guyana) genom att utbilda 500 barnmorskor.
I Guatemala utgör enligt officiella beräkningar ca 40% av befolkningen av indianer. De 22 500 traditionella barnmorskorna av mayaursprung kämpar i uppförsbacke för att vinna erkännande. I februari godkände Kongressen en lag som garanterar barnmorskorna en årlig ersättning på 400 USD och förklarade den 19 maj som Barnmorskornas nationaldag, men president Jimmy Morales la in sitt veto, eftersom han anser att det ständigt underfinansierade Hälsodepartementet saknar resurser för att betala ut ersättning till barnmorskorna.
* Med bidrag från Alejandra Douat, som medverkat som projektledare. International Women’s Media Foundation gav ekonomiskt stöd åt Louisa Renodla för hennes rapportering från Colombia som en del av projektet Adelante.
www.iwmf.org/programs/adelante-es/
Flera artiklar av: Noticias Aliadas