Mayakvinnor kräver rättvisa i historisk rättsprocess
Noticias Aliadas
LatiCes översättare: Jessika Tobar
Guatemala. För första gången erkände en domstol i Guatemala anklagelser för sexuellt slaveri som pågick under inbördeskriget.
Maya q´eqchí-kvinnorna,
våldtäktsoffer, täcker sina huvuden
med sjalar i domstolen innan de
avger sina vittnesmål.
/Ixchel-kvinnor
Petrona Choc, 75 år, tvekade inte när hon berättade i domstolen om hur soldaterna släpade ut henne och hennes barn från deras hem 1982. De sköt hennes man och mot sin vilja tog de henne med sig till en närbelägen militärbas där hon hölls fången tillsammans med andra kvinnor. På militärbeläggningen våldtogs hon upprepande gånger och tvingades laga mat åt sina fångvaktare.
Den 3.e februari berättar hon för "Tribunal A de Mayor Riesgo" (domstolsinstans i Guatemala) om när soldaterna en dag kom och att ett av hennes barn då sa, “där kommer soldaterna, vi kommer dö idag". Hon berättar att hon samlade sina barn och sa att dem alla skulle fly mot bergen igen, "så vi flydde och hörde då en skottlossning, min man dog där och då".
Choc är en av 11 maya q´eqchi kvinnor från det lilla samhället Sepur Zarco i Izabals östra provins, som tvingades möta de två männen som för tre årtionden sedan beordrade dem att laga mat, städa och att systematiskt bli utsatta för våldtäkter. Dessa män var den före detta löjtnanten av militärbasen, Esteelmer Reyes Girón och den före detta regionala militär kommissionären Heriberto Valdez Asij.
Detta är första gången i världen som brott gällande sexuellt slaveri inträffat under ett inbördeskrig, prövas i samma land som det skedde i.
Offren som närvarade i publiken täckte sina huvuden med filtar för att undvika att bli identifierade och tog endast av sig dem när det blev deras tur att avge vittnesmål, av den anledningen att våldtäktsoffer på landsbygden ofta blir avvisade och utstötta. Många medlemmar ur kvinno- och mänskliga rättighets organisationer som deltog under rättegången täckte även de sina huvuden som ett sätt att visa solidaritet.
“Dem våldtog oss, orsakade oss enorm smärta och sade även att det inte längre fanns någon som frågade efter mig" -Choc. Hennes vittnesmål var så hjärtskärande att tolken vid ett flertal tillfällen verkade märkbart berörd och på gränsen till tårar.
Reyes Girón och Valdez Asij är anklagade för att ha beordrat och tillåtit våldtäkt, slaveri, tvångsförsvinnande och mord på icke-stridande vilket är ansedda brott mot mänskligheten enligt 1996 års amnestilag.
Våldtäkt som vapen
Offren blev kidnappade och förslavade 1982, under diktaturen av Efraín Ríos Montts (1982-83), som år 2013 blev dömd för folkmord och brott mot mänskligheten och som för närvarande står inför en ny prövning efter det att domen ogiltighetsförklarades på grund av teknikalitet. Trots att den inte varade länge, så var Ríos Montts diktatur en av de blodigaste etapperna under Guatemalas inbördeskrig i och med att de väpnade styrkorna intensifierade sina attacker mot ursprungsbefolkningen i tron att de skyddade gerillasoldaterna.
Enligt CEH(la Comisión para el Esclarecimiento Histórico) använde de väpnade styrkorna våldtäkt selektivt mot kvinnor tillhörande gerillaorganisationer fram till 1979. Emellertid, under 1980-talet användes det systematiskt som en del av arméns övergrepp mot inhemska civila. CEH registrerade 1465 våldtäktsfall utförda under det 36 år långa inbördeskriget. 80 % av offren var av ursprungsbefolkning.
Under öppningsförhandlingarna den 1 februari, sa åklagaren Hilda Pineda att sexuellt våld användes som "krigsvapen" mot civilbefolkningen. Tre maya q´eqchí män vittnade om att militärerna separerade på män och kvinnor för att kvinnorna skulle kunna bli våldtagna av militärerna i grupp. De berättade även att de blev utan hem eftersom soldaterna tvingade dem att ta ner sina hyddor och bära trä- och aluminiumplåtar till militärbasen där det användes som byggnadsmaterial. De tre vittnena pekade även ut Valdez Asij och sade att han var närvarande på platsen där dessa brott begicks.
Rättegången i målet gällande Sepur Zarco genomförs i samma sal som rättegången för folkmordet mot Ríos de Montt hölls i år 2013. Lika som hände i det fallet, var att försvaret försökte stoppa processen genom att presentera en ändlös följd av överklaganden, hävdande att domaren Yassmin Barrios inte längre var opartisk då hon redan hade utfärdat domar i andra fall som rör kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begicks under inbördeskriget.
Arresterade militärer
Två veckor innan rättegången för fallet gällande Sapur Zarco började, genomfördes ytterligare ett viktigt steg för att säkerställa rättvisa åt inbördeskrigets våldtäktsoffer genom att gripa 18 militärofficer för massakrerna och de tvångsförsvinnanden som begicks under 1980-talet.
Fjorton av de arresterade är anklagade för tvångsförsvinnanden och tortyr kopplat till en massgrav som innehåller rester av 533 kroppar ifrån 84 olika hemliga(illegala) massgravar som upptäcktes 2012 på en gammal militärbas i provinsen Cobán. Bland de gripna hittade man den före detta arméstabchefen, Manuel Benedicto Lucas García, bror till diktatorn Fernando Romeo Lucas García(1978-82).
Åklagarna bad även om att man skulle upphäva Edgar Ovalle Maldonados immunitet som lagstiftare, för att han skulle kunna åtalas för sin påstådda inblandning i fallet Cobán. Emellertid den 28:e januari fastslog Högsta Domstolen att det inte fanns några motiv till att åtala Ovalle. Edgar Ovalle Maldonado är en av de pensionerade militärer som var med och grundade FCN(el Frente de Convergencia Nacional) och förde Guatemalas nya president Jimmy Morales till makten år 2015.
Rättsmedicinska experter har fastställt att offren i Cobán kom ifrån olika delar av landet, vilket tyder på att platsen kan ha varit centrum för kvarhållande och förhör. Flertal kroppar hittades ögonbundna, likaså med händer och fötter bundna. Några hade sår ifrån vapen eller brutna ben som blivit läkta och sedan brutits igen, vilket är ett tecken på att de blev torterade innan de avrättades. Justitiekanslern Thelma Aldana hänvisar till fallet som "ett av de största i Latinamerika vad gäller tvångsförsvinnanden".
De fyra återstående officierna blev anklagade för tvångsförsvinnandet av Marco Antonio Molina Theissen, 14 år. Kidnappad av medlemmar ur arméns underrättelsetjänst 1981 som hämnd för hans familjs motstånd mot Lucas Garcías diktatur. Bland dem anklagade hittar man den pensionerade överbefälhavaren Francisco Gordillo Martínez som kom att bli en av de tre medlemmar i militärjuntan ledd av Ríos Montt.
Den 11:e februari klargjorde man att man skjuter upp den nya rättegången mot Ríos Montt (anklagad för folkmord och brott mot mänskligheten) på grund av att man måste lösa några ytterligare juridiska ärenden.
Flera artiklar av: Noticias Aliadas