Indianska kvinnor mest utsatta för HIV/Aids
Noticias aliadas
LatiCes översättare: Loredana Strada
Man saknar vetskap om studier kring HIV/Aids inom andra indianska grupper i landet, men det är en uppgift som kvinnorna skulle kunna ta initiativ till.
Foto: Ricardo Herrera
Chiquitanska ledaren Eva Melga som
är språkrör för det förebyggande
programmet mot HIV/Aids i de
indianska byarna.
"För tio år sedan kände man i våra samhällen varken till eller talade om HIV. Men sedan tre år tillbaka så talar man alltmer om det, eftersom kvinnorna stannar hemma i byarna och verkar vara infekterade av denna dödliga sjukdom och det är just detta som vi oroar oss för nu. Av denna anledning vill vi nå ut med information till de mest avlägsna platserna och vi tror att detsamma borde göras för alla landets byar, säger Eva Melgar Cociabó med eftertryck, en av de ledande språkrören för Organisationen Indígina Chiquitana (OICH), med huvudkontor i delstaten Santa Cruz, i landets östra del.
Melgars oro är rättfärdigad, eftersom sjukdomen i landet drabbar kvinnorna i allt högre grad visar statistiken. Fram till början av 90-talet var fördelningen 10 män på en kvinna, medan år 2001 var det en kvinna på tre och idag uppskattar man att ungefär lika många kvinnor som män drabbas.
De indianska kvinnornas utsatthet i jordbruksområden är större om man räknar med att majoriteten lever i fattigdom, är segregerade, utan utbildning och uppsöker varken den allmänna sjukvården eller hälsorelaterad information, de har ingen kunskap om sina sexuella rättigheter eller om fortplantning generellt, dessutom saknas mottagningar för Sexuellt överförbara sjukdomar, såsom HIV.
Organisationen OICH är kanske den enda indianska institutionen i Bolivia, som för nuvarande aktivt arbetar med ett förebyggande program mot HIV med ett interkulturellt könsperspektiv i jordbruksområdena inom delstaten Santa Cruz och gränsområdena med Brasilien och Paraguay. Organisationen OICHs projekt som har stöd från den ideella organisationen "Rebeldía" och den svenska ekumeniska biståndsorganisationen Diakonia, är trots stödet begränsat och kortsiktigt (från maj till december i år), men är ändå ett försök att kompensera bristen på hälsoprogram och information för att bekämpa epidemin i landets marginella byar.
Initial diagnos
"Det är nämligen så att i Bolivia existerar inte ens någon officiell information rörande HIV/Aids inom indianska grupper, eftersom folkhälsoinstituten aldrig brytt sig om att inkludera dem för att göra en diagnos på deras situation, inte heller medräknas de i de förebyggande kampanjerna, som är koncentrerade till stadskärnan och dess utkanter", förklarar Heidi Hochstattër, direktör i centret Epua Kuñataí (res dig upp paraguayanska kvinna) en institution som jobbar för kvinnor och barn med HIV/Aids.
2007 sammanställde Epua Kuñataí tillsammans med CARE International en undersökning beträffande detta problem i 26 områden som utgörs av de etniska grupperna "chiquitanas" och "ayoreode" som lever längst med kustvägen Puerto Suárez-Santa Cruz (fortfarande under konstruktion) och längst med järnvägen mellan provinserna Chiquitos y Germán Busch. I dessa trakter existerar en konstant in - och utflyttning av människor och därför är det av ännu större vikt att informera om sexuellt överförbara sjukdomar i dessa områden.
I undersökningen medverkade 250 personer i 26 workshops och av dessa tillfrågades 70 och man lyckades utföra prover på frivilliga för att fastställa om de hade sjukdomen, men man upptäckte inga fall.
Uppgiften var inte lätt, eftersom man var tvungen att övervinna hinder såsom manschauvinismen inom den etniska gruppen chiquitanos. "Innan kvinnorna sade något tittade de först på männen för att de skulle godkänna eller inte det de var på väg att säga. När det poängterades att detta beteende handlade om genusroller 'svarade de att då kan ni lika gärna ta det med kvinnorna', men då förklarade man för dem att deras medverkan var minst lika viktig eftersom det mycket väl kunde vara de som var spridare av sjukdomen då det är männen som lämnar sina hem för att söka jobb i städerna", förklarar Marioly Céspedes, studiens koordinator.
Cespédes påpekar att med den etniska gruppen ayoreode var det tvärtom, då det är ett matriarkaliskt samhälle där det är kvinnorna som har det sista ordet och större sexuell frihet. "Det var just kvinnorna som inte hade några problem alls med att be oss förklara användandet av kondomer".
Men, det är inte lätt att bli accepterad och särskilt att bli hörd i ayoreode samhällena i vilka man bara talar zamuco, även om majoriteten kan prata spanska.
"Vi insåg i och med detta vikten av att identifiera de sociokulturella aspekterna inom grupperna, såsom språket, könsrollerna och även förståelsen de har för hälsa - innan något initiativ kunde tas med dem, och vi kom även till insikt med att det var nödvändigt att all information och alla förklaringar gavs av någon med samma etniska ursprung, och vi nådde bästa resultat när vi räknade med deltagandet av deras egna organisationer och ledare", förklarar Céspedes.
Kvinnornas initiativ
Virginia Pereira var ett av språkrören inom gruppen som jobbade med att förklara om HIV/Aids för de chiquitanska kvinnorna, idag är hon ledare för det indianska center i Turubó som ansvarar för att följa upp de unga språkrören (två män och två kvinnor) som jobbar i det förebyggande programmet OICH.
"Vi har inte mycket tid till att besöka alla samhällen, men det är nödvändigt, eftersom på sjukhusen och på vårdcentralerna som de har närmast, talar man varken om för dem hur de ska ta hand om sig eller informerar dem om sjukdomens faror. Mycket information saknas och kvinnorna vill veta, de vill lära sig. Majoriteten av dessa kvinnor besöker aldrig sjukvården, då de är indianskor och av denna anledning behandlas de många gånger illa där", berättar Pereira.
Olika bakgrund, men med liknande problem rörande extrem fattigdom, brist på information, inadekvat sjukvård och utsatthet för sexuellt överförbara sjukdomar och HIV/Aids, var resultatet av undersökningen som genomfördes av Family Care Internacional (FCI/ Bolivia) med stöd från Central Indígena de los Pueblo Originarios de Pando (CIPOP), (en indiansk enhet). I området norr om Boliva och som gränsar till Brasilien, utförde man en en studie i fem samhällen tillhörande följande etniska grupper; cavineño, ese-ejja, machineri, tacana och yaminahua.
Man saknar vetskap om studier kring HIV/Aids inom andra indianska grupper i landet, men det är en uppgift som kvinnorna skulle kunna ta initiativ till, anser Melgar.
"Vi kvinnor är mer medvetna än våra manliga medmänniskor. De tror att prata om detta är en lek. En del män kände inte ens till HIV/Aids utan blandade ihop det med IDH (bränsleskatten) som det talas en hel del om i media. Och om det är så det ligger till, får vi se till att det blir lika aktuellt att prata om HIV som det är att prata om bränsleskatten", resonerar den chiquitanska ledaren.
Flera artiklar av: Noticias aliadas