Cabeza de Vaca, Partido Acción Nacional och trafficking
Latinoamérica Exuberante
LatiCes översättare: Hanna Rosendahl
Hur hamnade fotot på en skolflicka i senatorn och nationella aktionspartimedlemmen Ismael Cabeza de Vacas mobiltelefon? Finns de omtalade hemliga kataloger verkligen; de innehållande bilderna på kvinnor, och bredvid fotografierna, kostnaden för olika sexuella tjänster? Vilka juridiska efterverkningar kan avslöjandet av sexuellt utnyttjande bakom senatens lyckta dörrar få?
Dessa frågor, tillsammans med många andra, borde få senatens högsta höns och deras nära vänner från aktionspartiet att godkänna sanktionerna mot senatorn Cabeza de Vaca. Samma de Vaca som avslöjats uppvisa en förkärlek för sexualarbetare.
Vi kände redan till att nätverken av människohandel – specifikt för kvinnor och flickor som tvångsprostitueras – orkestreras av mäktiga män. Män som är förankrade i det ekonomiska, politiska och sociala etablissemanget. Men det hade gått oss förbi att utöver att styra dessa nätverk, njuter männen av frukten av sitt arbete genom att själva köpa sexuella tjänster.
Den hjärtskärande sanningen är sådan att en senator i ett land som Mexiko, där man uppskattar att av de 500 000 som fallit offer för trafficking är 70 000 minderåriga flickor, själv deltar i vidmakthållandet av sådana aktiviteter.
Den hjärtskärande sanningen är att Cabeza de Vaca tillåts vara senator, i ett land där 47 sammanslutningar av organiserade brottslingar är inblandade i människohandel, en människohandel vars ändamål är att sätta kvinnor i arbete; att prostituera dem och att tvinga dem in i slavliknande förhållanden. Detta förmedlas i en studie från institutet Belisario Domínguez del Senado de la República.
Men landets mäktigaste män har tillsammans med regeringen, om ni ursäktar upprepningen, lyckats fördunkla siffrorna, förvränga dem. På grund av detta är uppskattningarna kring ämnet trafficking på tok för få. Inte heller finns det en enda politiker som är inriktad på att utkämpa den verkliga politiska och sociala kampen. Institutioner och lagar är än så länge delar av ett luftslott. På grund av detta har inte tillräckligt många räder mot misstänkta karteller utförts, det har inte fängslats tillräckligt många människohandlare. På grund av detta har inga exempel statuerats, man har inte avskräckt människohandlare.
Trots allt vet vi ändå att det varje år kidnappas 21 000 barn, i syfte att sälja dem vidare som sexslavar, och att av dessa är 45% flickor från ursprungsbefolkningen.
Jag kommer ihåg en soluppgång då vi gav oss ut på en promenad genom Tuxtla Gutiérrez gator, i Chiapas, med mödrar till de saknade. De letade efter sina flickor inne på sjabbiga hak och i mörka gränder. En tonåring som vandrade med oss berättade att det fanns hela hus med flickor som sålde sina kroppar för en spottstyver, och ett helt säkert, väldigt nära oss. "Kan vi gå dit?", frågade en av mödrarna honom. "Nej, självklart inte, där kommer bara politikerna in. Flickorna är deras", svarade han utan det minsta darr på rösten. När mamman i härdade, utfärdade tonåringen en varning: "Det är ingen idé att gå närmare. Polisen kommer inte låta er komma förbi".
Den brottsliga människohandeln bekämpas inte av Mexikos politiska instanser av självklara anledningar. Det är politikerna som gagnas av sexhandeln; några säljer och några köper, eller snarare, gör både och.
Kanske förklarar detta att 93 procent av de som faller offer för trafficking är kvinnor och att ytterligare 26 procent av de tidigare nämnda 93 procenten är minderåriga. Och sanningen vi möter när vi bestämt oss för att konfrontera denna hemska verklighet, är att det hela tiden försvinner fler flickor. Nu börjar det bli populärt att ta dem mellan nio och tio års ålder.
Studien som nämndes tidigare visar på att 45,5 procent av offren för människohandel kidnappas av någon i sin närhet, medan 49,1 procent av förövarna är för offren okända. Och endast 5,5 procent rövas bort av individer från den organiserade brottslighetens värld.
Kartellerna som bestämt sig för att sälja kvinnliga kroppar tjänar mer än om de skulle sälja vapen. Kohandeln med kvinnor och småflickor har utkonkurrerat vapenhandeln i omsättning och placerar sig redan på en välförtjänt, nationell andraplats; det är den näst mest lukrativa affärsmodellen i Mexiko efter försäljning av droger.
Varje år omsätter människohandlarna mer än 10 miljarder dollar. Och olyckligtvis, sex år efter införandet av den lag som skulle inskränka och olagligförklara denna avskyvärda verksamhet, har inte utvecklats något tillvägagångssätt för att försäkra dess införande. Man kan dessutom inte garantera offren skadestånd eller ens en försäkran om att de inte kommer utsättas igen.
Mexiko är det land med femte störst flöde av trafficking i området Nord- och Centralamerika samt Karibien. Och sex år efter att lagen för Prevention, Påföljder och Utrotandet av Brottslighet – specifikt människohandel – och till förmån för Beskydd av och Bistånd till Offren för dessa Brott klubbades igenom, har den Nationella Kommissionen för Mänskliga Rättigheter (NKMR) manat regeringen att ombesörja införlivandet av lagen snarast. Deras utlåtande baseras på att det saknas bilaterala, koordinerade tillvägagångssätt hos regeringens olika myndigheter för att försäkra att lagen praktiseras. En lag som idag består av tomma ord i många av Republikens stater.
Men hur kommer detta gå om förövarna finns bland domarkåren och dylikt? Hur kommer man att minska den oroväckande ökningen av samordnad prostitution om den dömande makten består av sexköpare?
"Skicka mig hallickens [sic] telefonnummer, var inte dum. Jag vill redan ta henne", säger Manito till senator Cabeza de Vaca som delat fotot av skolflickan med honom. "Då är vi två om det", svarar Cabeza de Vaca.
Den här affären slutar inte med en simpel ursäkt från senatorns sida, inte heller med densammes kallelse till domstol, stöttad av de skamliga påhejningarna från sina konservativa partikamrater. Därför befinner vi oss där vi är nu.
Affären kvarstår, utan upplösning. Nej, den var inte avklarad då vi fick nys om att Cabeza de Vaca har ett foto på den unga kvinnan Fernanda Moreno i mobilen. Det slutar inte förrän vi får reda på varför man talade om fotot i termer som är kopplade till människohandeln, då man väljer att prata om hallickar. Det slutar inte, för vi behöver nysta upp de nätverk som Cabeza de Vaca haft tillgång till, det som innehåller listor med namn och foton på kvinnor. Där man kan välja och vraka för sin egen njutnings skull. Och där njutningen får sin upprinnelse i sexuellt utnyttjande.
Och det slutar inte för att senaten, regelverket som upprätthåller den och vårt lands lagar, bör vara tillräckliga för att senator Cabeza de Vaca redan från början fråntas sin plats under den pågående utredningen. Det här är ett viktigt ämne, mycket viktigt.
Senator Cabeza de Vaca är gift och har två barn. Därför är frågan är ofrånkomlig. De här männen behöver sätta sig in i offrens position. Skulle senatorn själv vilja påträffa sina egna döttrar på listorna av flickor som cirkulerar i cyberrymden?
Nationella aktionspartiet/PAN (Partido Acción Nacional). Ett av Mexikos tre största politiska partier. Aktionspartiet kan anses motsvara de svenska Kristdemokraterna, då det anammar en konservativ, kristen ideologi (övers. anm.).
Flera artiklar om: Genus