Att vara kvinna fortfarande en risk i Guatemala
LatiCes översättare: Jesper Carlström
Våldet och kriminaliteten mot kvinnor, barn och ungdomar i Guatemala växer dagligen, detta medan rättskämpar och till och med statsorgan manar till att ändra den svaga och efterlåtna attityden gentemot denna verklighet.
Enligt PDH (Procuraduría de los Derechos Humanos), ett organ vars uppgift är att kämpa för mänskliga rättigheter, kunde man tro att kvinnornas verklighet lämnar de flesta oberörda. Denna svaga och efterlåtna attityd är skadlig för vårt samhälle, och de upprörande händelserna som sker borde få oss att reagera och agera i enlighet med detta.
Ett annat organ, vars uppgift är att kämpa för kvinnors rättigheter, medger att statistiken är alarmerande. Detta i och med att antal brott ökar samtidigt som man inte lyckats göra några framsteg i forskningen kring dessa brott, och inte heller hur de ska bestraffas.
Guatemala har sedan 2008 en lag som typbestämmer de olika brott mot kvinnor som finns. Sexuella, ekonomiska samt andra typer av övergrepp finns med bland bestämningarna, men även om det finns domstolar speciellt inriktade på dessa brott så har lite ändrats.
Enligt FN:s kvinnoorgan så är Guatemala ett av de 25 länder där det begås flest mord och diverse våldsbrott mot kvinnor enbart på grund av genus, som även placerar landet på plats 10 av 14 länder i Latinamerika.
Förekomster av sociala och fysiska våldsbrott mot kvinnor är vanliga, och kan vara allt från våldsamma dödsfall och graviditeter som resultat av våldtäkter till en kontinuerlig sexualisering inom reklamvärlden.
Enligt OGP, kvinnorättsobservatoriet, så har tiotusen kvinnor mördats sedan 2000, och 90 % av brotten är fortfarande odömda, myrstegen till trots i ett försök att bryta denna vårdslöshet.
En annan offentlig rapport, under ledning av allmänna åklagaren Thelma Aldana, intygar att mellan januari och november så gjordes i år 49.397 anmälningar om våld mot kvinnor, och antal mord uppgick till 620.
Parallellt med detta har vi de tusentals kvinnor som i skymundan utsätts för våld, främst i hemmet.
Sexuella, psykologiska och ekonomiska övergrepp är nästan ett levnadssätt för kvinnorna i detta land, om man ser till rapporterna om 12 övergrepp dagligen som någon gång sker i åtta av tio hushåll.
Analytiker har medans uttryckt oro över det ökade våld som offrens kroppar tydligt vittnar om, något som beskrivs som en pandemi.
Det är tydligt, ur ett historiskt perspektiv, att våldet mot kvinnor i Guatemala tenderar att vara mer grymt, att åldern på de mördade har sjunkit och att stympningarna, strypningarna och andra typer av tortyr är konstanta.
I ett försök att bryta med straffriheten som ofta rör dessa fall så skapades i år en åklagarmyndighet vars huvudområde är brotten mot kvinnor, även om de också erkänner att denna skapats i en kultur med fallenhet att diskriminera och utsätta kvinnor för sexistiska stereotyper, även inom rättsämbetet.
Även om det tidigare inte existerade domar gällande olika våldsbrott mot kvinnor, så gav de nya lagarna endast upphov till 2000 domar mellan 2008 fram till nu, med ett oändligt antal anmälningar.
Mujeres Artesanas de Paz, ett framstående kvinnokollektiv, intygade följande: "Våldet ökar för var dag, med alarmerande siffror som vittnar om mördade kvinnor, kvinnor som tvingas att föda barn, som tvingas att leva i miserabla och våldsamma relationer som får dem att insjukna och känna sig ledsna och otrygga i sina egna hem". De tillade även: "Att vara kvinna bör ej vara synonymt med fara, inte någonstans i världen. Vi är lessa!".
Andra typer av våld
Riksdagsledamoten Sandra Morán uttryckte i en dialog med Prensa Latina följande: "Gällande kvinnan så finns det fem territorier i dispyt: kroppen, marken, naturen, minnet och historien, för de som styr och kommer styra vill omskriva historien och fortsätta tysta vår kamp".
Enligt henne, så är våldet, och har varit, en politik framförd av staten, som numera pratar om "kvinnomord", när skadorna som kropparna uppvisar är identiska som de skador som militären förorsakade under kriget. Militären som utbildade de nu aktiva poliserna i Guatemala.
Andra insatta i detta ämne hävdar att allt är en del av en logik som vidhålls av ett mansstyrt och patriarkalt system: feltolkat av de som inte erkänner att våldtäkter, slag, hets på offentlig plats, tortyr och mord mot kvinnor är alla variabler av samma sak, med olika resultat och tillvägagångssätt.
Falska moralister är även kopplade till detta, med politiker, företagsmän och andra välkända yrkesverksamma samt män av alla möjliga slag, som säger sig stödja kvinnornas kamp för att sedan köpa sexuella tjänster av dem, även från små flickor, och illvilligt våldta dem.
Enligt människorättsåklagaren Jorge De León Duque finns det i Guatemala mer än 33,800 människohandelsoffer, av vilka 70 % är kvinnor, och 46 % minderåriga.
Han varnade om att detta brott brukar hållas gömt och skändar en människas värdighet och rätt till ett värdigt liv, samt dess utveckling, och vidhålls tack vare de personer som otröttligt utnyttjar dess tjänster. En lögn som inte tar i åtanke de förfärliga historia som finna bakom allt detta.
Åklagaren angav att "typerna är olika: prostitution, sexturism eller barnhandel, men att som i alla fall av brott mot mänskliga rättigheter, finns det personer som är mer utsatta än andra, som flickar, pojkar och ungdomar".
Representanter för landets indiansamhällen har även dem utryckt oro över hur regeringen fortsätter att lämna kvinnor i skuggan av utvecklingen samtidigt som deras rättigheter kränks. Främst bland ursprungsfolken, vars verklighet redan är full av rasism och diskrimination.
Kvinnors markanta saknad av möjligheter är ett institutionellt brott, hävdar aktivister från andra sfärer samt tillägger att kvinnors medverkan i politiken fortfarande är obefintlig.
Enligt den officiella statistiken så är 50,6 % av Guatemalas 17,1 miljoner invånare kvinnor, men de besitter endast 0,7 % av landets ledande poster inom både offentlig och privat sektor.
Advokaten Saknicté Racancoj sade följande: “Staten har inte heller gjort en aktiv insats för att vi ska öka vårt inflytande i den sfären, och det ser man tydligt i maktorgan som kongressen, där endast 23 av 153 ledamöter är kvinnor".
Representanten för Stiftelsen för advokater och notarier publicus med maya-ursprung, påminde om att av 238 borgmästarposter, så är endast nio i en kvinnas händer, medan i listan över ministerposter figurerar endast två kvinnor.
Representanten för Stiftelsen för advokater och notarier publicus med maya-ursprung, påminde om att av 238 borgmästarposter, så är endast nio i en kvinnas händer, medan i listan över ministerposter figurerar endast två kvinnor.
Hon underströk att under konstitutionens andra artikel står det tydligt att staten bör garantera var människas liv, frihet, rättigheter, säkerhet, frihet samt allmänna utveckling, men att befordrandet av dessa fortfarande är svagt när det gäller kvinnor.
Racanjoy ifrågasatte även effektiviteten av det jobb som utförs av kongressens kvinnokommission samt ombudsmannaämbetet för ursprungsfolkens rättigheter, som med 22 upphöjda lagförslag endast fått fem godkända till förmån för denna grupp människor.
Vem bär då ansvaret för detta? Jo, en patriarkal, rasistisk, diskriminerande och dessutom korrupt stat. Denna bör motkämpas, enligt de tillfrågade, med kampanjer till kvinnors förmån, kvinnor med potential att få viktiga ledarposter.
Flera artiklar av: Isabel Soto Mayedo