Bristande omsorg om barn och ungdomar är en grogrund för den organiserade brottsligheten i Honduras
LatiCes översättare: Susanna Berthelsen
Honduras, ansett som värdens våldsammaste land, kritiseras också för att staten brister i omsorgen av barn och unga under 23 år samt för att antalet medlemmar i organiserade kriminella nätverk ökar.
Internationella organ och lokala institutioner är eniga om att landet är en grogrund för tillflödet till kriminaliteten, en problematik som särskilt återfinns i den yngre åldersgruppen.
Enligt koordinatorn för Barnombudsmannen i Honduras, Cristina Martínez, finns det stora brister i statens omsorg om landets barn och, som ett resultat av detta kan den organiserade brottsligheten varje dag dra med sig tiotals barn in i sina nätverk.
Sexuella övergrepp är vanligt förekommande mot denna del av befolkningen: bara under de första fem månaderna i år, tog Ombudsmannen emot cirka 300 anmälningar om den sortens brott mot minderåriga av båda könen, detta efter att man under 2011 hade avslutat ungefär 800 liknade fall, informerar koordinatorn.
I den nordliga staden San Pedro Sula, beräknas mellan 800 och 1000 barn vara i riskzonen för att utsättas för detta brott och anmälningar om övergrepp mot både pojkar och flickor ökar, förklarar hon i ett citat hämtat från dagstidningen La Prensa.
Man ger inte nödvändig hjälp till de barn som utsätts för övergrepp, faktum är att staten inte har några center för att ta hand om offer för koppleri och trafficking, erkänner Martínez.
Enligt Ombudsmannen, försätter föräldrarnas övergivande och bristen på tillgodoseende av barnens grundläggande behov, barnen i en risksituation där de riskerar att utsättas för sexuella övergrepp eller att dras in i kriminella nätverk.
Barnombudsmannens uppgifter visar på att när honduranska barn upphittas i Mexiko och Guatemala skickas de tillbaka till center som varken har möjligheter eller ens tillräckligt med livsmedel för att ta hand om dem.
Brottslingarna utnyttjar pojkar och flickor för sexuella aktiviteter, trafficking, barnarbete, slaveri och andra olagliga aktiviteter enligt myndighetens uppgifter.
Rapporten Gängsituationen i Honduras 2010-2011, som tagits fram av Det nationella programmet för förebyggande, rehabilitering och återanpassning till samhället med stöd av FN:s barnfond (Unicef), bekräftar att antalet minderåriga ökar inom dessa gäng.
Mer än 3409 barn och ungdomar i hela landet ingår utanför fängelserna i olika gäng: 1651 (48 procent) av dem tillhör gänget Mara Salvatrucha, 1655 (49 procent) tillhör Pandilla 18 och 103 (3 procent) tillhör andra grupper, enligt dokumentet.
Studien, som genomfördes mellan september 2010 och januari 2011, försäkrar att majoriteten av dem som befinner sig ute på gatorna utan att ha hamnat i vare sig fängelse eller på rehabiliteringscenter, opererar i San Pedro Sula.
Denna stad i norra delen av landet, uppnådde år 2011 en siffra på 159 mord per 100 000 invånare vilket innebar att den det året av FN utsågs till världens våldsammaste stad.
Bara inom den jurisdiktionen uppgår de fria manliga medlemmarna under 23 år i Salvatrucha och Pandilla 18 till totalt 2035 personer. Vilket utgör 60 procent av alla fria manliga medlemmar i dessa organiserade gäng, tillägger rapporten.
Vittnesmål som rapportförfattarna samlat in bekräftar att vuxna som ägnar sig åt droghandel och andra brott använder sig av dessa barn och ungdomar för att begå mord, rån, utpressning, samla in ”krigsskatt” och andra uppgifter som tidigare bara utfördes av vuxna.
Också chefsåklagaren i San Pedro Sula, Marlene Banegas, försäkrar att det har blivit tydligt att gängen har funnit sina perfekta hantlangare i barnen eftersom de, om de åker fast, döms enligt en särskild lagstiftning.
Internationella konventioner med syfte att grantera respekten för barns rättigheter samt honduranska lagar inom samma områden förbjuder att dessa minderåriga döms till straff utan förordar istället sociala utbildningsinsatser, förklarar hon.
Men, påpekar hon, i mellan 80 och 90 procent av alla åtal som myndigheten lagt fram under det första kvartalet 2012 har gängmedlemmar under 23 år varit inblandade, nästan alltid som huvudpersoner på stora brottsplatser.
Videomaterial som lagts fram som bevis i dessa fall visar en minderårig bland förövarna och generellt som huvudförövare. De tränar honom, drillar honom i vapenanvändning och sen är det han som utför brottet, understyrker Banegas.
Representanter för Unicef håller med om att det i Honduras finns förutsättningar för att många minderåriga ska dras till gängen.
Fattigdomen, den bristande tillgången till utbildning och arbete, övergivandet av barn och bristande omsorg från staten, får pojkar och flickor att dras till de dysfunktionella och makabra familjer som gängen utgör.
Droghandeln och den organiserade brottsligheten har en fertil grogrund för att rekrytera barn och tonåringar som de sedan använder för att utföra arbeten relaterade till droger eller olika andra brott, förklarar representanten för Unicef, Héctor Espinal.
Att döda eller låta sig bli dödad kan också vara ödet för en stor mängd unga honduraner, mellan 1998 och juni 2012 dödades 7415 personer under 23 år av båda könen i Honduras, enligt Casa Alianza.
Tillsynsmyndigheten för pojkar, flickor och ungdomars rättigheter, som är en del av Barnombudsmannen, har pekat på att bland offren utgör unga kvinnor en stor del.
Ungefär 20 procent av morden begångna det senaste året var mot kvinnor och av dessa var 70 procent mellan 15 och 35 år. Kvinnor utgör 51 procent av Honduras befolkning och av dem är ungefär 55 procent i den åldersgruppen.
På de knappt två år som Porfirio Lobo har varit president har de årliga siffrorna på brott mot unga nästan fördubblats jämfört med under tidigare regeringar.
Mellan november 2009 och mars 2012 avled 2092 personer under 23 år till följd av våld, en siffra som klart överstiger de 1019 fall som rapporterades under Carlos Flores mandatperiod (1998-2002) eller de 1976 som rapporterades under Ricardo Maduros tid vid makten (2002-2006).
I Honduras dör tusentals unga varje år på grund av rån, hämnd eller lidelsebrott, bland annat, eftersom mördarna uppenbarligen verkar känna sig oantastliga i ett land där 98 procent av morden förblir ouppklarade. Detta enligt uppgifter från Centret för forskning och främjande av de mänskliga rättigheterna.
Dessa uppgifter överensstämmer med det som tillsynsmyndigheten signalerat, att i 86 procent av fallen mellan 1998 och i år där unga godtyckligt avrättats har man inte kunnat fastställa vem som är ansvarig.
Ställda inför denna våg av våldsbrott som framförallt drabbar de unga, växer oron för det centralamerikanska landet och för bristen på garantier när det gäller tillgång till utbildning och arbete, nödvändiga förutsättningar för att unga ska hålla sig undan från olagligheter.
Flera artiklar av: Isabel Soto Mayedo