Latice - Latinamerika i Centrum

-

Hur ska man få slut på kvinnomorden?

Isabel Soto Mayedo
LatiCes översättare: Susanna Berthelsen

Honduras. "Det räcker inte med goda intentioner", det har vi lärt oss av talesättet och det verkar också vara den allmänna åsikten när det gäller förarbetet till lagen mot kvinnomord och andra sorters våld riktat mot kvinnor i Honduras.

Hur ska man få slut på kvinnomorden?Initiativet speglar viljan att skydda kvinnors liv och hälsa från psykologiskt och fysiskt våld, men det visar på okunskap om vilken situation kvinnorna i landet lever i och om hur systemet har utvecklats till deras nackdel, det är feministorganisationer, politiska aktivister och tjänstemän ense om.

"En lag löser inte problemet, det handlar om politisk vilja, det politiska åtagande ledarna behöver ha för att ta sig an problematiken och kräva en komplett lösning", menar Gladis Lanza, koordinator för organisationen Movimiento Visitación Padilla.

För hennes organisation "kan det inte bara genomföras en utredning, det handlar inte bara om att få slut på våldet utan att se statens struktur och hur man kan undvika den", något som utredningen förbigår.

Mer än en lagstiftning rörande de konstanta "hatbrotten" mot kvinnor, menar gruppen, så behövs det beslutsamhet för att klara upp de tusentals mord som skett under de senaste åren.

Enligt siffror från den Nationella kommissionen för mänskliga rättigheter, Ramón Custodio, rör det sig om minst 24 674 offer för våldet i landet mellan 2005 och 2010.

Av dessa, dog 80 procent - 19 640 personer - på grund av de 800 000 skjutvapen som finns i omlopp hos befolkningen, 650 000 av dessa vapen är inte licensierade.

En annan kritik som ett tiotal organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter är överens om är att förarbetet inte lades ut på remiss till någon av de sektorer som arbetar med frågan innan det presenterades i parlamentet i augusti 2011.

För att en lag som denna ska vara effektiv så krävs det ett utförligt remissarbete med dem som arbetar för kvinnors rättigheter, och utarbetningen av en sådan lag måste ske åtskilt från olika partiintressen och inte som en del av en regional säkerhetsplan i syfte att få pengar till vapen eller att kontrollera medborgarnas liv.

Det här lagförslaget utgår från principer som inte ser kvinnor som personer med egna rättigheter, det är inkonsekvent och otydligt och lämnar utrymme för luckor i lagen som kan komma att rättfärdiga straffrihet och det jämställer kvinnomord med mord utan att ta hänsyn till den politiska aspekten, tillägger de.

På samma sätt menar organisationen Foro por la Vida (Forum för livet) att förslaget blundar för de ojämlika maktförhållandena och de strukturella orsakerna till våldet mot kvinnor i Honduras.

Enligt ledaren för denna grupp, Carolina Sierra, innehåller inte förarbetet de element som skulle vara nödvändiga för att lösa problemet med dödsfall bland kvinnor, och för tillfället utgör det ingen lösning på dessa brott riktade mot det kvinnliga könet.

Så länge staten inte lyckas få de ansvariga myndigheterna att leva upp till sitt åtagande när det gäller mänskliga rättigheter för denna befolkningsgrupp, är denna nya lag inget mer än tomma löften, sade hon enligt ett citat i tidningen La Tribuna.

Aktivister från andra grupper har kritiserat statens förmåga att hantera dessa frågor och menat att man med detta lagförslag bara vill framhäva de institutioner som arbetar med att lösa fallen men som i slutändan inte lyckas lösa någonting.

En annan kritik av lagförslaget som parlamentarikern José Tomás Zambrano framfört till lagstiftarna, är att det verkar vara en kopia av feministisk forskning och lagstiftningen i Guatemala.

En allmän önskan har också varit att man, istället för en ny lag, genomför en förändring av brottsbalken för att kunna skilja brott riktade mot kvinnor från den allmänna mordlagstiftningen och på så sätt undvika att dessa brott osynliggörs och göms undan bland de redan etablerade brottsrubriceringarna i lagen.

Feminicidio eller femicidio, är den spanska termen (med ursprung i engelskans feminicide) för mord på kvinnor där just deras kön var orsaken till våldet och där våldsdådet hade kunnat undvikas. Men en del använder också felaktigt termen för att beskriva en feminisering av mord, förklara experter på ämnet.

Den starka viljan att etablera begreppet har att göra med en önskan om att gå längre en den traditionella uppfattning om vad som är våld mot kvinnor och dessutom inkludera andra beteenden som man nu inte räknar med, som t.ex. bristande hänsyn till sanitetsproblem vilka också leder till att kvinnor mister livet.

Till dags datum har den sortens brott reglerats i Mexiko, El Salvador, Nicaragua, Costa Rica, Chile, Guatemala och andra latinamerikanska länder.

I Honduras inleddes debatten mellan feministorganisationer och statliga myndigheter gällande dessa teman för flera år sedan men den stagnerade efter statskuppen den 28 juni 2009.

Under de första dagarna efter att president Manuel Zelaya hade avsatts ökade morden på kvinnor med 60 procent och det finns uppgifter om massmord på några platser, enligt en rapport från Servicio de Noticias de la Mujer de Latinoamérica y el Caribe (Nyhetsbyrån för nyheter om kvinnor i Latinamerika och Karibien).

Initiativen från de nya myndigheterna ledda efterträdaren på presidentposten, Porfirio Lobo, har inte övertygat feministorganisationerna vilka menar att regeringen inte är tillräckligt trovärdig förklarade Nelly del Cid, representant för organisationen Tejedoras de Sueños (Drömväverskor).

Den nya administrationens förslag fastställer en straffskala på mellan 40 år och livstid och definiera "feminicid" enbart som berått mord på en kvinna, oberoende av om detta brott har begåtts av hennes man, exman, partner, ex-partner eller en okänd gärningsman.

Den som, inom ramen för de ojämlika relationerna mellan kvinnor och män, begår ett överlagt mord i syfte att erhålla någon sorts ekonomisk vinning, eller på grund av råhet eller brutala perversa impulser bland andra orsaker, gör sig enligt lagtexten skyldig till "feminicid".

På samma sätt fastställs att man kan dömas till mellan tre och åtta års fängelse för brottsrubriken "ekonomiskt våld" om man genom handling eller brist därpå, i offentlig eller privat sfär, skadar, begränsar eller förhindrar en kvinnas rätt till att fritt disponera sina tillgångar, sina personliga och från arbete förvärvade inkomster, eller underlåter att tillgodose hennes och hennes barns grundläggande behov.

Förarbetet förutsätter en förstärkning av de statliga institutioner som har ansvaret för brottsundersökningar, som t.ex. Särskilda avdelningen för brott mot kvinnor, och skapandet av särskilda domstolar som ska hantera de brott som regleras i lagen.

Enligt Justitiedepartementet har brotten riktade mot kvinnor ökat med 160 procent under det senaste årtiondet jämfört med brott där män är offer och varje år anmäls mer än 16 000 fall av våld mot kvinnor.

Honduras ligger på andra plats, efter Guatemala, i Centralamerika när det gäller antal mördade kvinnor och mellan 2002 och juni 2011 uppgick siffrorna till 2400 mord på kvinnor, varav 70 procent var mellan 15 och 40 år.

Bara mellan januari och augusti i år, var det 300 kvinnor som dog till följd av våld från en partner, familjemedlem eller okänd gärningsman. Men trots dessa höga siffror lyckades domstolen bara fälla 35 personer för våldsbrott under denna tid, detta enligt den ansvariga tjänstemannen Grissel Amaya.

Dessutom har sedan juni 2009, 34 stycken homosexuella dödats i landet. Några av dem var viktiga aktivister för transexuellas rättigheter i landet.

Honduras norra kust är värst drabbat av könsbaserat våld, Detta i ett samhälle som är djup patriarkaliskt och styrt av katolska dogmer som tenderar att framhäva mannen framför kvinnan.

Både i detta område och i resten av landet förblir den största delen av dessa brott osynliga eftersom offren håller tyst då de, på grund av fattigdom och diskriminering mot framförallt kvinnor och flickor, inte känner till sina rättigheter.

Det är tydligt att kvinnomord och alla andra sorters våld riktat mot denna del av befolkningen utgör ett av de främsta hoten mot vårt samhälle och det bör man ta hänsyn till när man försöker finna en lösning.



Publicerad: oktober 2011

Flera artiklar av: Isabel Soto Mayedo



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe