Det första mångfaldsmötet i Tucumán
LatiCes översättare: Camilla Larsson
Det första tucumanska mötet för sexuell mångfald anordnades på söndagen den 14 mars 2010 av Cruzadas i Tucumán, Diversión Anti Fascista och Colectiva Hojas de Trébol. Mötet firades i en bassäng i parken Avallaneda, en plats som för länge sedan var en offentlig simbassäng men som för några år sedan gjordes om till en scen för konserter och andra slags event.
Festivalen som igår äntligen gick av stapeln började ta form i mitten på februari detta år. Det var till följd av den våg av homofobiska affischer och gatumålningar som dränkte stadskärnan som en grupp lokala aktivister började planera en aktion för att göra den sexuella mångfalden synlig och för att utnyttja yttrandefriheten kring detta.
Även om det var den homofobiska kampanjen från fundamentalistiska och "nationalistiska" grupper som blev startskottet så har mångfalds-eventet länge planerats av olika mångfaldsgrupper i staden. Särskilt sedan den stora genomslagskraft som Encuentro Nacional de Mujeres fick där dem även hade en välbesökt lesbisk gatufest.
Från klockan fem på eftermiddagen och med den glädjande överraskningen att det var en solig dag men utan den tryckande hetta som annars normalt råder i vår provins fram till april, började unga och inte så unga människor att samlas i bassängen. Många kvinnor och par tog med sig sina barn till festen och de var de första att sätta igång att hoppa och dansa till rytmen av gatuorkestern Pechando el Camións trummor.
Mellan de olika uppträdandena närmade sig företrädare för de olika organisationerna La Radio Abierta för att ge sitt bidrag och för att tala för mångfalden. De grupper som var med och anordnande festen var Cruzadas, den första organisationen för lesbiska och bisexuella kvinnor i Tucumán, Hojas de Trebol, den första tidskriften i nordöstra Argentina som helt ägnar sig åt genus och sexuell mångfald och gruppen Diversión Anti Fascista (D.A.F.)
Mariana Fuentes från Cruzadas framhöll att "vi är för närvarande en organisation med lesbiska och bisexuella kvinnor, men vi tycker att även dessa kategorier i grunden är en institutionalisering av sexualiteten och att vi måste avinstitutionalisera sexualiteten".
Fito Bouvet från D.A.F. berättar att "vi bestämde oss för att kasta oss ut i vad som är en ny upplevelse för alla i Tucumán, men det är folket som deltar och det är de själva som ger det dess innehåll, vi finns bara med för att hjälpa människor att uttrycka sig".
Hojas de Trébol insisterade på att bygga en bro mellan den stora folkmobilisering som Encuentro Nacional de Mujeres stod för i vår stad och mellan denna historiska dag med den första tucumanska mångfaldsfestivalen. Den stora ansamlingen i oktober utgjorde ramen för publiceringen av vårt första nummer av tidskriften Hojas de Trébol. För Pablo Pérez, en av medlemmarna "innebar mötet en stor förändring för problematiken inte bara kring genus utan också för lesbiska kvinnor och det fick reaktioner från de mest konservativa i det tucumanska samhället". Carlos Dellepiane från samma organisation framhöll att "på samma sätt som det stora Encuentro Nacional de Mujeres blev det första journalistiska uppdrag vi gjorde, med hjälp från medarbetare vid Indymedia Buenos Aires, La Plata och Rosario, så är vi också nu mycket nöjda över att få bevaka detta historiska event för vårt nästa nummer".
Vi fick också sällskap av våra medarbetare på Contrapunto som är en alternativ tucumansk tidning gjort mycket arbete som erbjuder en blick över den annorlunda realiteten som de stora medierna inom det kapitalistiska-heteropatriarkaliska systemet. I deras tidningssidor lägger de en betydande vikt vid genusfrågor, som också Estefanía Cajeao, från Cruzadas, påminde oss om när hon talade i Radio Abierta.
Ännu ett minnesvärt ögonblick var när den nya delegaten för INADI i Tucumán, den unga advokaten Teresa Ivankoff, hälsades välkommen. Hon lovade ett samarbete med alla organisationer som jobbar för de mänskliga rättigheterna och för minoriteter och hon visade att hon var beredd att "slå följe med dessa kulturella händelser och utveckla kontaktnät på institutionell nivå och via ONGs (icke-staliga organisationer) för att kunna utbilda och därmed kunna förhindra alla sorters diskriminerande handlingar".
Festen fortsatte ända fram till midnatt med framträdanden från Voces del Sol, ett kvinno-folklore band som fick både unga och gamla att dansa zambas och chacareras, Carlos Andújar, Tercera Coina and The Felicce och slutligen Skaraway med ett reagge och ska framträdande som t.o.m. fick pelarna i den gamla bassängen i gungning. En duo med två androgyniska killar klädda i skoluniformer och med diverse specialeffekter såsom lampor och bloss utförde ett mycket lyckat framträdande som fick oss att njuta visuellt och att tänka på samhällets konstruktion av genus och sexualitet. Höjdpunkten blev den sista dansen där alla slöts samman i eufori och gav åt denna dag en glädje och en kamp och där alla ville höja våra röster och våra kroppar i vad som Lohana Berkins säger: "ett slagfält som måste försvaras" för att säga Ja till allas frihet att VARA SOM VI VILL och för full synlighet och respekt för alla former av legitim kärlek mellan människor och för att säga Nej till den patriarkaliska hetereonormen, till kvinnoförakt, homofobi, lesbofobi, bifobi och transfobi och all form av våld och diskrimination på grund av ras, sexualitet och genus.
Det tog egentligen aldrig slut, ingen ville gå och alla lämnades vi med en vilja att fortsätta kämpa, att fortsätta arbeta och utveckla många fler möten som detta.
Flera artiklar av: Hojas de Trébol