Trots mordet har man inte besegrat oss
enREDando
Översättning: Lillemor Andersson
Nu kommer polisen inte längre att kunna förfölja eller muta kvinnorna. Nu måste de ägna sig åt att gripa hallickarna och att bekämpa människohandeln.
Bild: Indimedya
Sent omsider, vid det sista extraordinära sammanträdet och nära att förlora den parlamentariska statusen, upphävde provinssenaten de artiklar i Código de Faltas (Lagen om förseelser) som straffbelade gatuprostitution och transvestism. Ett krav som sexarbetarnas sammanslutning har förfäktat sedan 2003 och som inleddes av den mördade aktivisten Sandra Cabrera. "Nu kommer polisen inte längre kunna förfölja eller muta kvinnorna. Nu måste de ägna sig åt att gripa hallickarna och bekämpa människohandeln".
"Vi är arbetare, arbetare på gatan, som uthärdar polisen och de brutala slagen. Det liv vi har, var inget som vi valde och trots mordet har man inte besegrat oss. I dag kräver vi rättvisa för Sandra Cabrera... Vi uthärdar redan nu mycket. Vi vill inte ha fler döda och vi fortsätter kämpa, kosta vad det kosta vill", sjöng och ropade kamraterna från Asociación de Mujeres. Meretrices de Rosario, Ammar (Föreningen för prostituerade kvinnor i Rosario) i går (torsdagen den 29) vid den lagstiftande församlingen i Santa Fe, när senatorerna upphävde de artiklar i Código de Faltas som straffbelade gatuprostitution och transvestism.
Claudia Lucero, den aktivist i Ammar Rosario som efterträdde Sandra som facklig representant, var en av de många kvinnor som deltog i den utdragna sessionen i senaten. Nervös och med en klump i halsen bröt hon ut i höga rop, när händerna höjdes för att slutligen godkänna upphävandet av de artiklar i Santa Fes Código de Faltas som bestraffar med upp till 20 dagars fängelse, "skandalös prostitution och lösdriveri på gatan", "brott mot anständigheten" och en klausul i Ley Orgánica de la Policía (Lag om polisväsendet) som rör utövande av prostitution och transvestism.
I den lagstiftande församlingen hörde man plötsligt den sång som följer de kvinnliga arbetarna i kampen. "Jag började sjunga i den lagstiftande församlingen och alla började applådera. Några tittade, men hade inget annat val än att applådera. Jag var kvar till sist och höll ut för att sjunga. Det är en fantastisk glädje. Sanningen är, att jag fortfarande inte kan tro det. Det har varit så många år av kamp och ett inblandat mord därtill. I går kväll åkte vi buss och jag reagerade liksom inte. Jag kände varken trötthet eller kyla", säger Claudia Lucero, fortfarande påverkad av sina känslor.
Införlivad i Central de Trabajadores Argentinos, CTA (Argentinska arbetares centralkontor) sedan tio år tillbaka, har Asociación de Mujeres Meretrices de Rosario (Ammar) arbetat för respekt och skydd för sexarbetare, enligt de arbetsrättsliga och mänskliga rättigheterna. Detta sker genom informationskampanjer på gatan, alla kvällar, till fots, genom att i ord klä den prioriterade frågan om varje individs inneboende rättigheter, genom att tala om prevention, dela ut preventionsmedel och informera kamraterna om riskerna för HIV/Aids och ITF.
Ammars aktivister finns på gatan, men också i kongressen, provinsernas lagstiftande församlingar och kommunalfullmäktige. De kämpar mot diskriminering, våld och misshandel samt för förändring av de lagar som kriminaliserar prostitution men samtidigt tillåter drivandet av ett stort antal lokaler där sexuellt utnyttjande pågår, eftersom de ger upphov till koppleri.
"Det första förslaget om att stryka dessa artiklar presenterade Di Polina 2003. Vi har redan sju års kamp bakom oss. Först var vi rädda. Jag sade, innan de räcker upp handen, så kommer jag inte att vara tyst. Måste det utstås så mycket för att lagstiftarna en gång för alla skulle lyssna på oss? För de lämnar alltid oss till sist", säger den fackliga ledaren.
Sandra Cabrera, den sexarbetare och representant för Ammar Rosario som blev brutalt mördad i januari 2004, var en av de som drev på denna förändring. Genom mordet blev behandlingen av ärendet om avkriminalisering av prostitution, offentligt kungjort vid flera tillfällen, men det fortsatte ändå att flyta runt i den lagstiftande församlingen. Men inom Ammar sänkte man inte nävarna. Tillsammans med ett stort antal organisationer, knackade man på alla dörrar för att bli hörda, tills man kom till guvernör Hermes Binners kontor. Slutligen behandlades det antagna förslaget i går under den sista extraordinära överläggningen. (Det presenterades av provinsdeputerade Lucrecia Aranda från socialistpartiet PS.)
"Det som förändras är att kvinnorna kommer att kunna arbeta lugnt. Polisen kommer inte att kunna besvära eller muta dem. Nu måste de ägna sig åt att gripa hallickarna och bekämpa människohandeln. Man har alltid klippt av tråden i den svagaste änden. Det var alltid vi som var bytet. Nu kommer man inte att kunna göra så mer", förklarar Claudia. Man ska inte heller glömma att tacka alla de sociala och politiska organisationer, fackföreningar och också pressen som har anslutit sig till protesterna.
"Jag tror, att polisen nu inte har några ursäkter från att bekämpa människohandeln. Hittills grep man kvinnorna, när polisen kom till krogen och hallicken förblev ostraffad. När kvinnor utnyttjas nu, måste man gripa hallicken, inte oss. Det kommer att vara vårt starkaste argument i kampen nu och framöver", säger Claudia, övertygande och redo att fördubbla Ammars insatser.
Flera artiklar av: enREDando