Kvinnor mobiliserar sig för att försvara sina liv
Comunicaciones Aliadas
LatiCes översättare: Maria Eriksson
Marcha del Silencio ("Tystnadens marsch") i Managua, demonstration mot kvinnomord. Bild lånad från Onda Local.
Kvinnomorden ökar när regeringen drar in på skyddet för våldsdrabbade kvinnor. Antalet mördade som mördats just på grund av att de var kvinnor uppgick till 37 st. under perioden januari–augusti i år.
I augusti skedde de grymmaste kvinnomorden i Nicaragua på senare år då en gravid kvinna mördades och en annan halshöggs. Hennes huvud var försvunnet i 17 dagar efter det att kroppen hittats. Detta skedde samtidigt som landet klassades som det tryggaste landet i Centralamerika med en låg mordfrekvens på 7 per 100 000 invånare, enligt den nationella polismyndigheten. Nicaragua har även uppmärksammats av organisationen World Economic Forum som det främsta i Latinamerika vad gäller jämställdhet mellan män och kvinnor.
Antalet mördade som mördats just på grund av att de var kvinnor uppgick till 37 st. under perioden januari–augusti i år. Feministiska aktivister, aktivister för mänskliga rättigheter, kommunikatörer, krönikörer, representanter för opponerande politiska partier och vissa informationsmedier har frågat sig hur man ska kunna stoppa detta lidande och menar att det är nödvändigt att få fram orsakerna till att morden ökar och till att de utförs med sådan grymhet.
En av de främsta anledningarna enligt feministiska grupper är den bristfälliga tillämpningen av lagen om våld mot kvinnor, lag nr 779, som infördes i juni 2012. Den reformerades i juli 2014 då man inkluderade medlingsprocesser mellan offer och gärningsmän vid våld i hemmet som en del av anmälningsprocessen. I januari 2016 försvann dessutom polisens kvinnoenheter, som utlovade skydd för kvinnor som anmälde våldsbrott samt beordrat ett obligatoriskt kontaktförbud för gärningsmännen.
Eftersom offentliga riktlinjer som svar på denna pandemi saknas säger regeringen och dess ledare ingenting, och nationell polis hänvisar till "vanliga mord och svartsjukebrott" för att inte erkänna kvinnomord som fenomen. Samtidigt lyfter regeringens politik fram att hälften av de personer som staten tjänar är kvinnor, samt startar lokala organisationer som ska bidra till större förståelse för de par som lever i våldsamma förhållanden, med motivet att gynna och bevara "familjeenheten".
Detta främjande av "familjeenheten" från regeringens sida tillsammans med regleringen av lag 779 har dock enligt feministerna orsakat fler våldsbrott och kvinnomord.
"Vi ser en tillbakagång på det straffrättsliga området. Reformerna och reglementet som gäller för lag 779 motarbetar lagen i sig, vilket har fått påtagliga effekter. Exempelvis handlar det om kvinnomordens brutalitet och bristen på institutionell hjälp som finns för kvinnor. Det är detta som fallerar, och som är orsaken till dessa hemska brott. Många av kvinnorna har gjort en anmälan men inte fått tillräckligt med skydd, och istället för att stoppa våldet i tid kan gärningsmännen istället använda extrem brutalitet och begå kvinnomord", säger Juanita Jiménez, ordförande i kvinnorörelsen Movimiento Autónomo de Mujeres (MAN).
Oskyddade kvinnor
Kvinnoenheterna, där olika offentliga institutioner och civila kvinnoorganisationer medverkade, arbetade efter en modell som "innebar en process som prioriterade och specialiserade sig på våldssituationer, samt inkluderade de skyldigheter tjänstemän på olika instanser hade. En kvinna som anmälde en våldssituation skulle först och främst ha rätt till skydd, och detta skydd innebar ett antal åtgärder på institutionell nivå. Ett exempel på detta är de skyddsåtgärder som skulle hindra mannen från att döda kvinnan, eller undvika att våldssituationen förvärrades", förklarar Jiménez.
"Med hjälp av denna genomgripande modell vidtog man hos polisen, där kvinnoenheterna tidigare fanns, ett antal åtgärder menade att påskynda anmälningsprocessen. Detta gjordes även hos allmän åklagare, som verkade som representant för offren. Dessa åtgärder innefattade en beräkning av de risker som kvinnan var utsatt för och vilken typ av skydd hon kunde behöva, som exempelvis de härbärgen som fanns, och fortfarande finns, hos olika kvinnoorganisationer. Man prioriterade förebyggande åtgärder såsom att anhålla gärningsmannen eller att fastställa olika skyddsåtgärder, vilket innebar specifika förbud för männen, som till exempel husarrest eller anhållandet i sig, beroende på de handlingar och bevis som lagts fram", berättar Jiménez.
En av de åtgärder som kvinnorörelsen kräver är ett återinförande av polisens kvinnoenheter och annullering av de reformer som lag 779 gått igenom gällande medlingsprocesser.
"Regeringens mål att få enheterna att försvinna och införa medlingsreformerna avslöjar dess kompromisslöshet gällande kvinnors rättigheter. En kompromisslöshet som kan härledas till abortförbudet, då majoriteten av sandinisternas parti röstade för bestraffning av abort i nationalförsamlingen år 2016.
Det är en del av det handlingssätt som syftar till att avveckla allt som byggts upp av civila organisationer och kvinnoorganisationer i deras arbete för kvinnors mänskliga rättigheter", säger Jiménez.
"Det krävs institutionella åtgärder för att bromsa denna våldsvåg mot kvinnor. Vi behöver en politik som verkar förebyggande mot våldet och en fungerande interinstitutionell kommitté för att lag 779 ska kunna tillämpas på ett korrekt sätt. Vi kräver att kvinnoenheterna återöppnas och budgeteras för att tillämpa lag 779 så att kvinnors liv kan räddas", uttryckte Sandra Ramos från rörelsen María Elena Cuadra i sociala medier.
Förstärkning av patriarkatet
Enligt kvinnorörelsen är regeringens politik, med president Daniel Ortega och hans fru vicepresidenten Rosario Murillo i spetsen, kvinnofientlig i praktiken eftersom den har en religiös inriktning samt baseras på bilden av kärnfamiljen. Detta förstärker patriarkatet, som har kritiserats av kvinnorörelsen i över 30 år.
Kvinnorörelsen menar också att det nuvarande styret såg de program som infördes i och med kvinnoenheterna och lag 779 som åtgärder som gick emot deras regeringspolitik. "De vill inte bara prata om att vi kvinnor inte ska få bestämma över våra egna rättigheter utan även i praktiken ordna så att det blir så. De vill att familjeinstitutionen ska bestå, men då talar de inte om en demokratisk familj utan den traditionella familjen, som är konservativ och manschauvinistisk. Den där vi kvinnor är undergivna och utan rättigheter. Denna institutionella nedmontering av kvinnoskydd sker inte av en slump. Den har att göra med regeringens mål att stärka familjen på ett traditionellt och misogynt sätt", samstämmer kvinnor som intervjuats.
Ökningen av våld mot kvinnor eldas även på av mediernas sensationsinriktade rapportering om kvinnomord, menar Gema Manzanares från den feministiska ungdomsgruppen EnRedadas, Tecnología para la Igualdad ("teknik för jämställdhet").
"Det känns som att samhället blir mer och mer avtrubbat, och det har att göra med överexponeringen av kvinnomord i media, samt att de allra hemskaste detaljerna används för att få mottagarens uppmärksamhet. Hur många gånger under de senaste veckorna (10 till 27 augusti) har vi fått höra att man hittat Karla Rostráns huvud? Rostrán var den kvinna som halshöggs av sin expartner den 10 augusti. Hur många bilder har skapats och publicerats om hennes halshuggning? Alla väntar andlöst på att få höra när huvudet hittats. Det är en ryslig detalj som strategiskt gynnat medierapporteringen om kvinnomord".
Som motaktion till denna våg av kvinnomord utlyste kvinnorörelsen mobiliseringar som skulle ske samtidigt över hela landet. Den 24 augusti hölls "Marchas del Silencio" ("Tystnadens marscher"). Alla uppmanades att klä sig i rött för att symbolisera ett "stopp" för mansvåldet.
"Marschen i sig är symbolisk, och många ungdomar deltog", berättade Jiménez. "Fler och fler kvinnor börjar stå upp för sina egna liv. Även män deltog i marschen, även om de var i minoritet. Det är viktigt att fler män står upp och kräver att kvinnors rättigheter respekteras. Tendensen att inte bara människor från feministiska grupper, utan också män och kvinnor som inte är medlemmar i organisationer uttrycker sina åsikter och säger "stopp" mot kvinnomord, anser vi vara mycket betydelsefull i kampen för att få ett slut på denna dödskultur mot kvinnor".
Flera artiklar av: Comunicaciones Aliadas