Jag har rätt att vara lycklig, vad det än är, jag är
Comunicaciones Aliadas
LatiCes översättare: Jessika Tobar
Costa Rica. Prostituerade vill göra sig synliga genom ett lagförslag som erkänner deras arbetsrättigheter.
Foto: Salongens arkiv.
Nubia Ordóñez leder ett möte
med civilsamhällets organisa-
tioner som stödjer salongens
socialarbeten. Till vänster om
henne sitter Grettel Quirós.
Genom att ställas inför den historiskt fördomsfulla synen samhället har, vill de kvinnliga prostituerade från Costa Rica göra sig synliga i fråga om landets lagstiftning.
För att göra det, har kvinnliga ledare i den här verksamheten bestämt sig för att presentera ett lagförslag till den lagstiftande församlingen (enkammarriksdagen med 57 medlemmar). Ett förslag som handlar om erkännande av deras rättigheter som prostituerade.
Idén är att dem ska ha tillgång till social trygghet som prostituerade och att staten betalar för den sociala tryggheten i dem fallen där det handlar om äldre arbetare i extrem fattigdom, i syfte att erbjuda kvinnor som ägnar sig åt denna verksamhet, tillgång till nödvändig hälsovård med tanke på att deras jobb är ett av dem med hög risk.
Projektet som för tillfället håller på att utformas är nyskapande, men den lagstiftande processen skulle kunna bli en svår kamp, med tanke på motståndet från de mest konservativa parlamentsledamöterna, ett block som inkluderar lagstiftare från de olika kristna partierna, något som de kvinnliga ledarna från föreningen med nuvarande och före detta sexarbetare påpekade för Noticias Aliadas.
Gruppen vars motto är "arbetare och före detta sexarbetare kämpandes för våra rättigheter" är också inriktade på att främja preventivhälsan bland dessa arbetare samt bland sina kunder, inkluderat dialogen och utdelning av kondomer till både män och kvinnor.
Kampanjen mot förhindrande av HIV är riktat huvudsakligen, om än inte exklusivt mot salongens medlemmar och har haft framgång för att uppnå att AIDS försvinner från registret.
Huvudsamordnaren Nubia Ordóñez försäkrade att det inom organisationen inte finns det några prostituerade med HIV.
Idén är att utvidga initiativet till andra populationer med stor risk att åtdraga sig HIV och att komma till olika samhällsgrupper så som transkvinnor, män som har sex med andra män etc.
Solidariskt stöd
En stor prioritet för salongen är att ge stöd till kollegor i situation med socialekonomisk brist, särskilt till 40-åriga och äldre kvinnor, påpekade Ordóñez och organisationens talesperson, Grettel Quirós.
Diskrimineringen och stigmatiseringen utöver våldet och hälsoriskerna, är delar av den hårda verkligheten som kvinnorna som ägnar sig åt prostitution ställs inför. Fientligheten som kommer från samhället generellt sett, särskilt män och i några fall från arbetarnas egna familjer.
Quirós preciserade att några bestämmer sig för att dölja sin verksamhet för sina familjer, inkluderat fäder, mödrar och barn. Medan andra är öppna, som både Yamilith Galeano respektive Ordóñez påpekade.
När det kommer till första gruppen, sa Ordóñez att Galeano föredrog att dölja det på grund av rädslan av aktningen och diskrimineringen som hon hade från sin familj. Galeano tillade: "det inte finns något fulare än att gömma sig"
Galeano berättar för Noticias Aliadas:
"Jag är prostituerad men i mitt fall, insåg aldrig dem i min familj att jag är prostituerad och nu idag tänker jag: att om de vet, så leker dem dumma, och om dem inte vet så kanske dem aldrig har fattat det".
"Men jag gick alltid ut och jobbade för att mina barn skulle respektera mig, så jag sa att jag jobbade på ett hotell, från klockan 6 till 2 på natten och jag klädde mig säger vi, i en vit blus och i en svart underkjol. "Dem vet fortfarande inget" tillade hon.
"Grejen är den att i mitt hem finns mycket fördomar, dem är kanske är en massa helgon. Jag har en bror som är pastor, den ende bror jag har" förklarade Galeano. "Men det känns som att jag begick ett fel,(att inte berätta) jag ser nu på mina kollegor och jag är avundsjuk på dem, det är en av dem bra avundsjukorna, för jag säger: " Varför gjorde jag inte likadant som dem andra gjorde? Det vill säga, öppnade upp mig och berättade. Och om dem ska sätta etikett på det så får dem väl göra det på en gång.
"Men i mitt fall skulle det vara värre. För tänk er: Om dem inser det nu, kommer jag var i centrum för allas dömande blickar och få utstå glåpord hur länge som helst, sade hon.
I skuggan
"Att jobba "under jorden" det vill säga i hemlighet är något du alltid kommer bära på. Vad händer om någon inser? Om någon ser mig och säger det till min dotter? Då blir det något som man alltid kommer ha med sig".
När det gäller möjligheten att vara ärlig med sina barn, sa Galeano att hon trodde det var för sent, trots att hon tack och lov gav dem sina studier med hjälp av prostitutionsjobbet. Hon tillade att hennes dotter nu är jätte gammal, 36 år. hon vet att jag jobbar här med prostituerade, men det hon inte vet är jag också jobbar som det.
Quirós som uttrycker sig på ett färgstarkt, direkt och humoristiskt sätt försäkrar att hon är öppen med vad hon är: "Jag har haft 5 barn" Från det att dem var små, visste dem att det jag gjorde, gjorde jag för att kunna ge dem mat. "Några dagar före intervjun i Noticias Aliadas ringde en av mina söner mig och han sade" -"Jag är jätte stolt över dig, mamma"
Quirós berättade att hennes dotter var den första presidenten på Salongen under fem månaders tid. Hennes dotter var arbetare men slutade med prostitutionsarbete och jobbar nu med att fixa och reparera motorcyklar och bilar.
Sammanfallande med Galeano, nämnde Quirós sitt lidande "Det är för att jag såg mina väninnor och bekanta, med sina män och sina perfekta familjer" och då sa jag "Varför kan inte jag ha det där? Varför blev jag tvungen att uppfostra mina barn själv? Var är pappan? Varför har inte jag en sådan där fin familj? Jag lämnade pappan. Jag fick de fem barnen sedan sa jag till honom "Det räcker nu" och så återvände jag till prostitutionsjobbet.
Hennes beslut förde med sig alkoholismen och en massa andra grejer. Det var hemskt.
"När jag kommer hit (till salongen) räddar dem livet på mig. dem säger att jag har rätten att vara lycklig, vad det än är, som jag är, tillägger hon.
Sensmoralen i hennes historia med hennes egna ord "Dem där paren som jag var avundsjuk på, alla dem skiljde sig. Det vill säga att jag är den med tur därför att jag gifte mig med en klient"
Flera artiklar av: Comunicaciones Aliadas