Kvinnornas kamp för makten över sina kroppar
Den chilenska kvinnorörelsen mobiliserar för
rätten till abort/Archivo Marcha Mundial de las
Mujeres-Chile
Kvinnor och feminister i Latinamerika möter f.n. många utmaningar, trots att där nu finns tre kvinnliga presidenter och flera politikområden är inriktade mot genusfrågor.
De många orättvisorna och bristen på erkännande av kvinnors rättigheter inom ekonomi, våld, hälsa och reproduktiva rättigheter samt den diskriminering som finns, har tvingat de feministiska rörelserna att mobilisera sig, vilket man under senare år har gjort för att kräva sina rättigheter.
Dessa rörelser har visat vilka mekanismer som kapitalismen tillsammans med patriarkatet använder i sin dubbla strategi för att kontrollera kvinnornas kroppar för produktion. Den aktuella krisen har gjort att den latinamerikanska feminismen har stärkt sin kamp mot det flerfaldiga förtrycket.
Så som det uttrycks i det politiska manifestet från den trettonde feministiska konferensen för Latinamerika och Karibien den 22-25 november 2014: "styrkan hos de feministiska rörelserna har, mer än att mobilisera massorna, varit att kämpa för och uppnå demokratiska förändringar". Detta har bidragit till en mer omfattande politisk debatt som inkluderar de nya politiska aktörerna, som bondekvinnor, lesbiska, transpersoner etc.1
"Feministerna med sina olika inriktningar, lyfter en djupgående kritik mot systemet, mot de värderingar som förvärrar våldet mot regioner och mot kroppar. Dess utvecklingsmodell innebär rovdrift på liv och natur, en logik som kommersialiserar alla delar av livet och utnyttjande människors arbete, särskilt arbete inom vård och reproduktion, vilket utförs främst av kvinnor" sägs i manifestet.
I dessa avseenden har de latinamerikanska demokratierna inte kommit långt i att förverkliga kvinnornas ekonomiska, sociala, kulturella och sexuella rättigheter, detta pga. de spänningar som finns med de konservativa och religiösa krafterna. Att demokratisera offentliga och privata debattarenor, samt att fortsätta motståndet mot privatiseringarna av gemensamma tillgångar är delar av den kamp som idag engagerar kvinnorörelser och feminister i regionen.
Frihet att bestämma: kropp och autonomi
Att få bestämma över sin egen kropp och kampen för sexuella och reproduktiva rättigheter har varit en del av kvinno- och feministkampen, som under årtiondena har nått vissa framgångar. Uruguays kvinnorörelse uppnådde ett viktigt mål med antagandet av Lag nr 18 987 om Frivilligt avbrytande av havandeskapet (IVE) som tillåter abort av tre skäl: inom tolv veckor för en kvinna över 18 år som önskar det; inom fjorton veckor vid anklagelser i domstol om våldtäkt; när som helst under graviditeten om fortsatt havandeskap innebär fara för kvinnans liv enligt läkarutlåtande eller om fostret är allvarligt missbildat enligt utlåtande av en kommission vid hälsoministeriet.2
I Chile har rörelsen fokuserat på avkriminalisering av abort och att frågan ska erkännas som ett hälsoproblem. En av de senare lagarna som stiftades under Augusto Pinochets militärdiktatur var avskaffandet år 1989 av paragraf 119 i hälso- och sjukvårdslagen som tillåter terapeutisk abort, och förbjuder och straffbelägger den under alla omständigheter. I år presenterade president Michelle Bachelet ett lagförslag som avkriminaliserar abort i tre fall: vid risk för kvinnans liv, allvarlig missbildning hos fostret och våldtäkt.3
Förslaget har väckt reaktioner: "Från feministisk sida framhölls att frågan inte endast gällde att avkriminalisera aborter, utan att gå vidare som en fråga för hälsosektorn. Det är nödvändigt att utgå från friheten att välja, att ta bort det moraliska stigmat och verka för fri och gratis abort, alltså utgå från verkligheten, eftersom vi vet att de aborter som nu utförs är illegala och orsakar att många kvinnor sätts i fängelse, särskilt gäller det fattiga kvinnor, som är mest utsatta. Dessutom bör man ta upp kvinnofrågor i ett feministiskt perspektiv, för att sätta genusfrågan på dagordningen" förklarar Angie Mendoza, talesperson för Coordinadora de Feministas en Lucha (en feministisk samordningsorganisation, CFL), som samlar ett antal feministiska organisationer i Chile.
Är det möjligt att göra framsteg mot jämställdhet i Chile som är det allra mest ojämlika av länderna i regionen? CFL:s talesperson bekräftar att det "är möjligt, när de feministiska organisationerna debatterar om offentliga beslut, riktade mot kvinnor och män, främst om ämnesområden som rör sexuella och reproduktiva rättigheter och att återta initiativet i samtalet om rätten att bestämma över sin kropp, en central fråga för att komma ifrån ojämställdheten, framförallt för fattiga kvinnor, samt att sexualundervisningen inte främst ska behandla de biologiska aspekterna."
Förhållandena för kvinnorna i Paraguay är likartade. Förändringarna i strafflagen år 1977, kriminaliserar abort, även för kvinnor som har förberett för, men aldrig fått abort utförd.De lesbiska organisationerna har också medverkat i kampen för bestämmanderätten över sina kroppar. Deras tionde möte "Encuentro Lésbico Feminista del Aba Yala" ägde rum 9-14 oktober 2014 i Colombia. Där visade man på effekterna av den nyliberala och nykoloniala politiken i området, en heterosexuell norm efter vilket samhället organiseras. Denna heterosexuella norm liksom rasismen skapar förtryck och våld, vars grymmaste konsekvenser drabbar de lesbiska kvinnorna.4
Landsbygdskvinnor: för mark och gemensamma tillgångar
I Latinamerika lever nästan 58 miljoner kvinnor på landsbygden. Många av dem har nyckelroller i livsmedelsproduktion och hungerbekämpning. År 2014 har utnämnts till Familjejordbrukets internationella år, och påvisar därmed landsbygdskvinnornas betydelse. Eve Crowley, regional representant för FAO, FNS jordbruksorganisation, uttalade att "landsbygdskvinnorna spelar en viktig roll i livsmedelsproduktionen och för den biologiska mångfalden".5
Långt ifrån de internationella organisationernas arbete med att stärka landsbygdskvinnornas roll för försvar av jorden och de gemensamma tillgångarna, kämpar kvinnorna mot de transnationella företagen. Den latinamerikanska samarbetsorganisationen för landsbygdsorganisationer, CLOC- Via Campesina, har genom kvinnorna lagt fram tydliga förslag för att bevara och skydda naturen, som "matsuveränitet" där kvinnorna spelar en viktig roll. "Vi, landsbygdskvinnor från 19 länder, höjer tillsammans våra röster till försvar för moder jord och för en jordreform som garanterar kvinnornas tillgång till jorden. Vi höjer våra röster till försvar för matsuveränitet, för produktion och distribution grundade på solidarisk och gemensam ekonomi, inte i kapitalisternas orättfärdiga system." står det i deklarationen från den fjärde konferensen för kvinnorna i CLOC, som genomfördes i CLOC 2010.6
Med kunskap om landsbygdskvinnornas situation lanserade Via Campesina år 2008 "Slut på våld mot kvinnor", för att uppmärksamma och fördöma det fysiska, etiska, psykologiska, politiska och ekonomiska våld som kapitalismen och patriarkatet orsakar. I manifestet bekräftar CLOC kampen för ett jämlikt och rättvist samhälle, där kvinnor har rätt till ett värdigt liv, med rätt till jord och matsuveränitet. Kvinnor producerar 80 procent av livsmedlen, men äger knappt 2 procent av marken.7 "Via Campesina anser att för att komma tillrätta med detta strukturella våld är det nödvändigt att avskaffa det kapitalistiska system som är grunden till exploateringen pga. klass, genus och utestängande av landsbygdens kvinnor", enligt kampanjens manifest.
Kvinnorna fortsätter också att höja sina röster och göra motstånd i sina respektive hemländer. Den sjunde nationella kongressen i Paraguay för samordningsorganisationen för landsbygdskvinnor och kvinnor från urfolk, CONAMURI, ägde rum mellan den 18e och 20e oktober 2014 i Asunción. Rörelsen kritiserade kriminaliseringen av sociala protester, fördrivningen av urfolk från deras marker för att överlåtas till skogsföretag och antagandet av lagar som tillåter genmodifierade grödor. CONAMURI som representerar dem som är mest utsatta för kapitalismen och patriarkatet, har tagit upp anklagelser om stöld av utsäde och av mark och det fysiska våldet mot kvinnor och hävdar därmed feminismen som ett mål för kampen.8
I samma riktning förbereder den chilenska motsvarigheten, ANAMURI, sin andra nationella kongress. Den kommer att äga rum 25-28 november under temat "Kamp mot kapitalismen och patriarkatet och för våra rättigheter: vi har ordet". Här tänker man stärka sin enighet genom att lägga fram förslag och genomföra aktioner för att bilda front mot kapitalismen med en debatt "som belyser kvinnornas aktuella situation och vilken inverkan det kapitalistiska och patriarkala systemet har på landsbygden, på dess familjer, liv och byar och skapa en dagordning för politiska och kulturella aktioner och motståndshandlingar."9
*"Chilensk journalist, magister i journalistik och lärare i kommunikation. Korrespondent för Noticias Aliadas sedan 2008. Är feministisk aktivist i rörelsen Marcha Mundial de Mujeres och ingår i Minga Informativa de Movimientos Sociales.
----------------------------1 Manifiesto Político del XIII EFLAC
2 Mujer y Salud en Uruguay
3 Observatorio Género y Equidad
4 Documentos para el debate, X Encuentro Lésbico Feminista de Abya Yala.
5 CEPAL
6 Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo, CLOC- Vía Campesina.
7 Campaña "Basta de Violencia hacia las Mujeres", Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo, CLOC- Vía Campesina
8 Declaración política VII Congreso CONAMURI
9 "Una mirada hacia adentro para una acción hacia afuera". ANAMURI
Flera artiklar av: Comunicaciones Aliadas