Latice - Latinamerika i Centrum

-

Lika rättigheter för alla

Alejandra Waigandt
Artemisa Noticias
LatiCes översättare: Lillemor Andersson

Lika rättigheter för alla

(Argentina) Det civila samhällets organisationer garanterar att barn som föds i familjer med homosexuella föräldrar, registreras korrekt. Men området kräver ett erkännande av HBT-familjer med barn födda före lagen om likvärdiga äktenskap.

Det är svårt att lösa situationen för personer som har separerat, men vill ha ett rättsligt erkännande av bandet till sin son eller dotter.

La Ley de Matrimonio Igualitario (Lagen om likvärdiga äktenskap) trädde i kraft för 10 månader sedan. Under den tid som gått, har sex gifta par kvinnor med barn legaliserat sina moderskap. Därmed har deras barn fått samma rättigheter när det gäller arv, underhåll och olika sociala förmåner som barn till heterosexuella par, enligt Florencia Gemetro på Lesmadres. De nya födelsebevisen färdigställdes i folkbokföringsregistret i Ciudad Autónoma de Buenos Aires och i provinsen Entre Rios.

Vicente heter det första barn som fötts i en förbindelse mellan två kvinnor som befästs i en röd äktenskapsbok. Han föddes i september förra året. Veronica, en av hans två mammor, berättar för Artemis Noticias att "när lagen kom, var vi i åttonde månaden och hade redan talat med advokater, just för att förbereda oss för situationer som ingen vill uppleva, men som man måste planera för. Vår planering var inte beroende av lagen, men lagstiftningen förenklade vår tillvaro. Den gjorde oss lugna och gav Vicente samma rättigheter som alla andra barn.

"Det uppkom två negativa situationer när barnet skulle registreras, enligt hans mor. Folkbokföringsmyndigheten krävde bägge mödrarnas närvaro. När ett heterosexuellt par registrerar, är närvaron av en av parterna är tillräcklig. "Vi deltog bägge två, trots att det var svårt för min partner. Enligt lagen borde man inte ha gjort denna skillnad. Men registreringen av Vicente var vår, och även registreringsmyndigheternas, första erfarenhet. Det skapade prejudikat", förklarar Veronica.

Folkbokföringsmyndigheten gick inte heller med på att registrera Vicente med de två mödrarnas olika efternamn, trots att de begärt detta. Myndigheten hävdade att den lagstiftning som reglerar namn, endast tillåter detta vid adoption.

Idag är adekvat registrering av barn födda i äktenskap mellan kvinnor möjlig, som en konsekvens av antagandet av lagen om likvärdiga äktenskap. Uppföljningen genomförs av Lesmadres tillsammans med 100% Diversidad y Derechos (100% Mångfald och Rättigheter) och CLES som en del av kampanjen "Alla familjer med fullständiga rättigheter". Gemetro förklarade att "tjänstemännen inte visste hur de skulle skriva in de första barnen. De kände inte till lagen och gjorde även motstånd mot den. Lesmadres har arbetat med ett team av specialister inom civil-och familjerätt. Vi tog kontakt med folkbokföringsregistret och erbjöd vår kompetens och kunskap om lagens tillämpning inom detta område. Vi genomgick en samtalsprocess innan vi lyckades få barn registrerade på ett korrekt sätt. Vi genomförde ett mycket noggrant uppföljningsarbete med folkbokföringsmyndigheten i staden Buenos Aires och därefter överfördes dessa tidiga erfarenheter till de olika rättssystem som måste registrera barn födda med dubbla moderskap ".

Artikel 36 i den nya federala lagstiftningen (Lag 26.618) föreskriver att registrering av barn skall innehålla "i fråga om barn i äktenskap mellan personer av samma kön, namn och efternamn på modern och hennes maka." Det civila samhällets organisationer lyckades uppnå att denna lagregel uppfylldes och ett par tvillingpojkar födda i april var de sista förmånstagarna.

Före lagen om likvärdiga äktenskap

Det finns cirka 300 familjer med barn födda före antagandet av den nya äktenskapslagstiftningen, enligt Registro Nacional de Familias LGTB con hijos e hijas (Det nationella registret över HBT familjer med barn) som Lesmadres lanserade i mars i år, som en del av kampanjen "Alla familjer med fullständiga rättigheter".

Florencia Gemetro påpekade att "de är barn till mödrar i parrelation, men banden är inte juridiskt erkända. De har begränsad tillgång till sociala förmåner, bidrag och andra sociala insatser. De har inte heller arvsrätt eller underhåll i händelse av separation, eller rättsligt stöd i händelse av den biologiska moderns död".

Med målet att alla HBT-familjer med barn får dessa rättigheter erkända, inleddes möten med inrikesministeriets tjänstemän. I augusti förra året mottogs de tre organisationer som medverkat, av biträdande minister Marcio Barbosa. Det talades om ett dekret eller ett ministerbeslut för att likställa rättigheterna för de barn som är födda före antagandet av lagen om likvärdiga äktenskap. Men från Vocería del Ministerio (ministeriets informationsavdelning) under Mario Caputos ledning, uppgav man att frågan fortfarande var olöst.

De rättsliga kryphålet verkar för närvarande svårlöst, när det gäller de icke-biologiska mödrar som inte fortsätter förhållandet med den kvinna som födde barnet. Monica Aguirre fick sin dotter i april 2002 i gemensamt moderskap, men ett och ett halvt år senare tog förhållandet med den kvinna som fött barnet, slut.

"Min dotter var ett mycket önskat barn, efterlängtat och mycket älskat av oss och av våra familjer. Vid den tiden hade vi inget behov av att legalisera vårt förhållande. När vi gick till folkbokföringsregistret, hade det inte ens slagit mig att registrera barnet med mitt efternamn, trots att jag inte är den biologiska modern. Det var självklart för oss att bara ha den biologiska moderns efternamn. Problemet, åtminstone för mig, uppstod när vi bestämde oss för att separera. Jag insåg att jag inte hade något som legaliserade mitt band till barnet", minns Aguirre.

Som ett första steg etablerade de båda mammorna en bra umgängesrätt för Aguirre. "På den tiden hade jag ingen förebild som jag kunde efterlikna och antog att barnet skulle stanna hos sin biologiska mor. Men jag var livrädd för att bli bara Monica, hon som kommer på besök två gånger i veckan. Mitt första stora behov var att bli erkänd i min roll som mamma. Jag kunde inte tänka mig etiketten moster och inte heller som gudmor eller vän. Slutligen började min dotter kalla mig ma", berättar Aguirre, som förklarar att när hon inledde sin relation med den tidigare partnern 1996, talade man inte ens om äktenskap mellan personer av samma kön. När dottern föddes, hade man inte heller tagit upp det.

"Jag upptäckte kryphålet i lagen, när vi separerade," slår Aguirre fast. Hon ansökte ursprungligen om att få vårdnaden om den lilla dottern, men uppnådde inga framsteg i det avseendet. Idag åtnjuter hon skyldigheter och rättigheter till sin dotter inom tre områden: familj, skola och sjukvård. Men detta arrangemang har ingen rättslig uppbackning, utan beror enbart på den biologiska moderns välvilja. "Nuvarande lagstiftning ger mig inte samma rätt som andra mödrar, att ta ansvar för mitt självvalda moderskap, inte till mig och inte heller till min dotter", avslutar hon.



Publicerad: juni 2011

Flera artiklar av: Artemisa Noticias



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe