Sexualiteter bland ursprungsbefolkningar
Latice översättare: Anna Wetterqvist
Nandín Solís är transaktivist i samhället Kuna och talar om homosexualitet och HIV/aids bland denna ursprungsbefolkning och stödjer rörelser som verkar för HBTQ-personers rättigheter i Panamá.
Förutom att vara medelpunkt vid internationella sekretariatet för ursprungs- och afrobefolkningar i Panamá i HIV-frågan och frågor om sexualiteter och mänskliga rättigheter, har Nandín Solís arbetet i sex år med LGBTI- rörelsen (lesbiska, gay-, bisexuella, transvestit-transgenderist-,transsexuella och intersexuella rörelsen). Hon är vägledare i frågor som rör sexuellt överförbara sjukdomar, HIV/aids, mänskliga rättigheter och sexuell mångfald med inriktning på ursprungsbefolkningar, och arbetar för närvarande som facilitator vid kommisionen för sexuell och reproduktiv hälsa vid Kunas generalkongress; högsta myndighet i Kunakulturen.
En av hennes huvudmålsättningar är att utforma en indianorganisation som skulle arbeta med frågan om sexuell mångfald, sexualundervisning samt förebyggande av HIV/aids; inte bara med LGBTI-kollektivet och gruppen män som har sex med män, utan även med det heterosexuella kollektivet.
Hur uppfattas sexuell mångfald i Kunasamhället? Hur ser man på homosexualitet?
Homosexualitet accepteras av de kunanska myndigheterna, även om den behandlas försiktigt för att undvika krockar med traditionella kunanska föreställningar. I vårt samhälle använder man ordet Omeguit, "som en kvinna", för att tala om homosexuella män i nedlåtande termer. Vi blir uppfostrade av våra mödrar från en tidig ålder att ta hand om hushållet och hålls borta ifrån arbeten som samhället tillskriver heterosexuella män. På det här sättet tillägnar vi homosexuella män oss en kvinnlig sexuell och social identitet, vilket i vår västerländska kultur motsvarar en transperson. Homosexualitet bland kvinnor är däremot inte synlig; kanske för att kvinnligheten i vår kultur anses helig. Kvinnlig homosexualitet går emot föreställningar om kvinnlighet och är inte förenlig med den roll som kvinnan tillskrivs i vår världsbild.
Vad innebär det för dig att vara indian och icke-heterosexuell?
Eftersom vi kunanska transpersoner genom vår uppfostran hemma lär oss att sy molas (trad. dräkt för kvinnor, översättarens anm.), prydnader och kläder som traditionellt tillverkats av kunanska kvinnor, får vi pengar att bidra med till familjens försörjning och blir på så vis fullvärdiga samhällsmedborgare. När vi uppfostras till att bli kvinnor socialt sett, inpräntar de också indirekt i oss att vi bör inta en passiv roll i våra sexuella relationer, vilket gör att många unga killar gör sin sexuella debut med oss. Den korrekta benämningen för att beskriva oss på kunaspråket är Wigunduguid, namnet på en kunansk gud vars främsta kännetecken var att hen var tvåkönad. På detta sätt kan sexuell attraktion mellan två män förklaras i kunansk kultur. Uppfattningen att vi är accepterade av en övervägande majoritet av familjemedlemmar och det kunanska samhället i stort, grundar sig mer än någonting annat på att Kuna, i egenskap av minoritetsgrupp, behöver att alla dess medlemmar är aktiva och bidrar till dess fortbestånd. Stigmatisering och diskriminering är vanligare bland människor som är drabbade av HIV/aids, eftersom samhället fortfarande inte har insikt i den komplexa livssituation dessa människor lever i och vilka svårigheter de drabbas av.
Hur pass utbredd är HIV/aids-epidemin i ert land? Vilka är de främsta hindren för att bekämpa den?
I Panamá registrerades de första fallen år 1984. Epidemin har växt fram koncentrerad till högrisk- eller riskgrupper såsom försäljare av sexuella tjänster, män som har sex med män, frihetsberövade, ungdomar och indianer, framför allt ifrån gruppen Kuna (omkring 10% av Panamás befolkning är indianer).
En av de faktorer som bidragit till spridningen av HIV/aids i landet är dess geografiska läge som förbindelselänk mellan Centralamerika och Sydamerika. Denna förutsättning gör Panamá till transitpunkt för invandrargrupper, vilka är svåra att nå ut till med information om förebyggande av HIV/aids, eller att förse med kondomer.
Förekomsten av HIV-viruset har ökat bland båda könen, men skillnaden mellan könen har minskat, även om andelen infekterade män överväger (de utgjorde 75% av alla registrerade fall år 2005). Bland ungdomar har förekomsten av viruset uppmätts till att vara lika mellan båda könen.
Och i det kunanska samhället?
Enligt uppskattningar gjorda av systemet för bevakning av smittspridning, är förekomsten av HIV dubbelt så stor bland ursprungsbefolkningen Kuna jämfört med befolkningen i övrigt. År 2005 gjordes en undersökande studie i den kunanska regionen och bland människor bosatta utanför storstan, och som vittnade om att kunaner saknar kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar och HIV/aids-viruset. Majoriteten kvinnor har aldrig använt kondom och många vet inte ens vad det är.
Hur blir människor som lever med HIV bemötta?
Angående attityden samhället intar gentemot människor som lever med HIV/aids, bör påpekas att det finns en stor stigmatisering av dessa. På grund av stor okunskap om viruset, vet kunanerna inte hur de ska förhålla sig till HIV-positiva personer. Dock har såväl sahilerna (de övergripande myndigheterna) som läkare som utövar traditionell medicin, visat sig mottagliga för att ta emot mer information angående HIV/aids.
Vilka strategier har utvecklats för att kartlägga samhällssituationen i fråga om HIV/aids?
Kunanerna har medverkat vid insamlandet av information kring dessa frågor i samhället, även om de föredrar att detta gås i god för av sahilerna. De föredrar att intervjuerna genomförs på deras eget språk (dulegaya) och mellan jämlikar. Samarbetet flyter bättre om intervjuaren är i samma ålder och av samma kön. Det bästa sättet att överföra informationen är muntligt eller genom audiovisuell kommunikation. Dessa faktorer är viktiga att ta med i beräkningen vid framtida ingripanden bland denna befolkning.
Trots att det kan vara svårt för det kunanska folket att förstå HIV/aids-problematiken, är samhället inte ute efter att hitta syndabockar att hållas ansvariga för förekomsten av HIV inom gruppen. Vi kunaner är övertygade om att språkbarriären, traditionella föreställningar, diskriminering och stigmatisering försvårar spridningen av information kring detta ämne, liksom förebyggandet och en genomgripande behandling av epidemin. Av denna anledning söker vi sätt att informera oss om, behandla och minimera förekomsten av HIV/aids i våra byar.
Vilka perspektiv öppnas med insamlingen av denna kunskap?
Jag tillstår att vi är del av människans konstanta utveckling med alla dess sociala strömningar, och den kunanska kulturen undgår inte moderna influenser. För att de sexuella yttringarna i vår kultur ska kunna upprätthållas på ett sunt och ansvarsfullt sätt, behöver vi öka kunskapen bland vår befolkning om frågor som rör sexuell hälsa, och att denna går hand i hand med bevarandet av våra kulturella traditioner.
Att vi tacklar problemet jämlikar emellan är ett oumbärligt verktyg för förebyggande. Med avstamp i min egen erfarenhet som indian, transperson och HIV-smittad, inbjuds vi alla att ta ansvar för en ansvarsfull och sund sexualitet.
Flera artiklar av: Artemisa Noticias