Latice - Latinamerika i Centrum

-


LatiCe skapar rum för folkrörelserna så att dessa får möjligheten att skriva sin egen historia.

LatiCe Söker

Volontärer som vill skriva artiklar eller hjälpa till med att översätta (spanska till svenska).
Kontakta oss: info@latice.org


Hjälp oss bygga broar mellan Latinamerika och Sverige.

Vill du bli medlem?


arkiv


Mödrar, minderåriga och utsatta flickor

Silvana Melo
Agencia Pelota de Trapo
LatiCes översättning: Margot Herbertsson

Argentina. Hon steg in på apoteket vid Retiroterminalen och frågade efter ett Evatest. De höga platåsandaletterna fick henne att bli lite längre. Hon hade högslättens mörka hud. Hon var högst femton år.

Mödrar, minderåriga och utsatta flickorUtanför väntade han. Mager med håret format med gelé i en fantasifull lugg, en piercing i överläppen och tänder märkta av dålig kost. Sexton kanske? Inte mer. I någon urinstinkande offentlig toalett med dörrar nedklottrade med telefonnummer som erbjuder sex, fick hon vetskap om ifall hon var ensam eller någon annan börjat leva inne i henne.

Flickorna kommer till den offentliga sjukvården när de redan är gravida. Och ibland inte ens då. I Salta föds tjugotre av hundra barn av mödrar under 19 år. I Mendoza är 22,7 procent av mödrarna mellan 15 och 19. Ännu fler våldtas av närstående eller främlingar och blir mödrar när de bara är desperata flickor. Med våld blir de mödrar vid 10, 11 eller 12 års ålder.

Fullkomligt ensamma, undernärda på kärlek och beskydd, famlar dessa flickor efter något slags liv. Sådana flickor som ser sin mor omgiven av fyra, fem, sex barn till. Och dessa, ensamma, söker det där som deras mor aldrig fick, men slutar på samma sätt, med tidiga moderskap, många barn, en far som är frånvarande eller lämnar hemmet. I detta frenetiska sökande efter att inte vara ensamma, är de så ensamma och övergivna i en värld som liknar en stenöken under konstant hot.

Så kommer de att vara ensamma fastän två. Två sammanflätade och övergivna. Båda barn och satta att växa i torr jord. Att gro och spira i frost. Hon kan komma att dö. Risken för detta är dubbelt så stor jämfört med dem som är över 19 år. Och fyra gånger högre när hon är yngre än 15 år vid förlossningen. Mödradödligheten i Argentina har inte bara slutat att sjunka, den har stigit under de senaste femton åren. Diskussionen om dessa siffror är pervers, som om man talar om höjning av mjölkpriset eller antalet döda i en översvämning. Medan hälsoministeriet säger att mödradödligheten uppgår till 4,4 promille, redovisar WHO och andra internationella hälsoorganisationer siffran 7,7.

Flickorna blir gravida för att de är ensamma, utsatta, bortglömda, kränkta, för att de tar p-piller utan att veta hur de ska tas, eftersom pojkvännen – tillfällig eller inte – vägrar att använda skyddsmedel, av okunskap, av motvilja, av jagbryrmiginte, som om livet inte fortsätter (det räcker bara hit, till gathörnet), av upproriskhet, av hopplöshet. Och de dör som fattiga, som flickor, utan att ha tillgång till sjukvård, utan kontroller, av hunger, av farliga aborter, av förlossningar där det råkar bli.

Från år 2002 finns det en lag 25.673 om sexuell hälsa och ansvarsfull reproduktion. Från år 2003 finns det ett nationellt program för sexuell hälsa och ansvarsfull reproduktion. Från 2006 finns ett nationellt program för sexualundervisning. Men det finns ingen lag mot besvikelse. Det finns inget program för utbildning i lycka. Det finns ingen nationell plan för hur återskapa hopp. Tiotusentals flickor och pojkar, kollapsens barn, har sina öden bestämda och kommer inte att kämpa, de lever på marginalen och kommer alltid att leva där utan att bryta ner murar; de har barn med samma öden och de kommer att låta dem gå samma vägar utan att göra uppror; de kommer att förgiftas av den muterade naturen i det område där de bor, men de kommer också att röka och andas in andra gifter, för att inte känna och för att stänga av medvetandet så länge de lever.

Omkring 70 procent av flickorna använder inte något preventivmedel när de blir gravida (Hälsoministeriet). Och förvirrade tonåringar är mödrar till 15 procent av de nyfödda.

I Corrientes är 30 procent av de gravida tonåringar enligt doktor Silvia Lapertosa, chef för Vidalsjukhuset. Den provins som regeras av Ricardo Colombi leder före Chaco (24,5%), Formosa (22,6%) och Misiones (21,6%) i andel flickgraviditeter.

År 2012 blev två tioåriga flickor gravida i Corrientes. Och en annan, elva år gammal, i Entre Ríos. Våldtagna i sin skörhet av vuxna och brutalt straffade av myndigheterna. O-rättvisan, kyrkan som saknar religion och mediernas agerande omöjliggjorde i praktiken avbrytande av havandeskapen i små, ännu inte färdigutvecklade kroppar, med höfter sköra som kristall som skulle kunna splittras i tusen bitar vid förlossningen. Hälsoministerierna i Corrientes och Entre Ríos bidrog med att om en flicka har ägglossning och menstruerar är hon mogen att föda. Fast hon bara är tio år. Eller flickan blir gravid för att ge sitt bidrag till Honom. Fast hon bara är tio år.

Efter några månader gratulerade tidningarna i Corrientes och Entre Ríos till födslarna. Men ingen visste hur mödrarnas liv hade skadats. Sargade och tyngda av moderskap när de skulle ha lekt med dockor och hoppat hage. När det var tid att leka.

På förlossningskliniken Madariaga de Posadas, Misiones, dog fyra mödrar förra året. De kom från slumområdena med svåra smärtor, nästan utan att ha gjort några graviditetskontroller. "Deras barn har mycket låga födelsevikter. Och ibland måste två mödrar dela på en säng", säger sjukhuschefen Viviana Figueredo.

För varje nyfödd tillförs världen en unik människa. Som lämnar ett enastående avtryck. Som omvandlar luften med sin andning. Ingenting kommer att vara detsamma sedan nykomlingen kommit in på verandan eller i vardagsrummet. Varje barn, om fött i en villa, i ett skjul tillverkat av plåtbitar, på en lantgård i Formosa, i en förort, i Fataminadalen, vid Rosarios strand där tåget går förbi – alla kommer att förändra något där. Ibland slocknar deras livsgnista efter några få dagar. Andra gånger, tänder den andra. Ibland föder deras mödrar dem utan särskilda skäl, ibland anklagade av teoretikerna som föraktar dem, för att föda många barn för att få bidrag, ibland vill de inte ha dem, ibland är de deras upprorsvapen. Och ibland, till hälften barn, utan kärlek, utan beskydd, små övergivna gudinnor, föder de för att inte vara så ensamma inför det som väntar om hörnet. En varm omfamning inför vintern.



Publicerad: maj 2013

Flera artiklar av: Agencia Pelota de Trapo



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe