Latice - Latinamerika i Centrum

-

Kvinnliga fångar utsätts för våld

Agencia para la libertad
LatiCes översättare: Julia Gabriel

Kvinnliga fångar

Argentina. Den 25 november uppmärksammades "Internationella dagen för utrotande av våld mot kvinnor" i Argentina. Några organisationer som i sitt arbete möter våldet och dess offer skrev ner de viktigaste bristerna i det argentinska samhället och förslag på förändringar som kan hjälpa de utsatta kvinnorna. De vill med sin skrivelse uttrycka sin djupa oro över det institutionella våld och den könsdiskriminering som finns inom det argentinska rättssystemet, såväl under rättsprocessen som under tiden i fängelse.

De vill framförallt ifrågasätta:
  • Kriminaliseringen av kvinnor som gör abort
  • Kriminaliseringen av prostituerade kvinnor
  • Den överdrivna kriminaliseringen av kvinnor som begår narkotikabrott
  • Kriminaliseringen av offren i trafficking
  • Kriminaliseringen av kvinnor i samband med genusrelaterat våld
  • Kriminaliseringen av kvinnor vars barn utsatts för våld inom familjen
  • Bristen på alternativ till fängelse
  • Svårigheterna att utnyttja rätten att avtjäna sitt straff i husarrest
  • Våldet på fängelserna
  • Bristen på hälso- och sjukvård, sysselsättning och utbildning i fängelserna

(Se rekommendationer nedan)

1 - Kriminaliseringen av kvinnor som gör abort

När abort kriminaliseras slår det hårdast mot samhällets med sårbara kvinnor, vilka är mer benägna att ha oskyddat sex och få komplikationer efter en abort. Det händer att vårdpersonal bryter mot sin sekretess och anmäler dessa kvinnor när de söker vård för att avsluta en graviditet. Kvinnorna drar sig för därför för att vända sig till sjukvården, vilket medför allvarliga risker för deras hälsa och säkerhet och kan komma att kosta dem livet. I många fall rör det sig om lagliga aborter, men eftersom det är en krånglig process att få en abort utförd på laglig väg vänder sig kvinnorna istället till hemliga abortkliniker. Argentinas osäkra aborträtt är en av de huvudsakliga orsakerna till mödradödlighet och ett enormt problem vad gäller folkhälsa och mänskliga rättigheter.

2. Kriminaliseringen av prostituerade kvinnor

Både i provinserna och i huvudstaden Buenos Aires verkar samhällets attityd och bristen på kunskap diskriminerande på kvinnor och transpersoner i prostitution. De rådande normerna tillåter institutionellt och polisiärt våld mot dessa personer, både fysiskt, sexuellt och ekonomiskt. Samtidigt leder normerna till godtyckliga rättsliga ingripanden och en ökad tendens att anmäla dessa personer för våld mot tjänsteman eller för innehav eller försäljning av droger.

3. Den överdrivna kriminaliseringen av kvinnor som begår narkotikabrott

Kvinnor utgör ofta den mest utsatta och sårbara länken i de kriminella kedjorna. I kampen mot narkotikan har många fängslats och hårda straff utdömts och detta har drabbat kvinnorna i alltför hög grad. I Argentina avtjänar 37 % av de kvinnliga fångarna sina straff för narkotikabrott, medan denna andel bland de manliga fångarna är 10 %. Antidrogkampen slår även hårt mot transpersoner, särskilt de utländska. Eftersom dessa personer oftast döms för lindriga brott, och är utbytbara inom den kriminella kedjan, är detta sätt att bekämpa droger lika ineffektivt som det är diskriminerande.

4. Kriminaliseringen av offren i trafficking

Trafficking medför stora problem runtom i världen och olika lagar har därför tillkommit i syfte att förhindra, utreda och straffbelägga trafficking. Den stora majoriteten av trafficking-offren är kvinnor. Paradoxalt nog är närmare 40 % av dem som dömts för traffickingbrott också kvinnor. Kriminaliseringen av kvinnorna beror ofta på statens oförmåga att identifiera de rättmätiga offren vilket leder till att dessa istället skuldbeläggs och arresteras. De som är ansvariga för att handla med och utnyttja människor döms ytterst sällan för sina brott.

5. Kriminaliseringen av kvinnor i samband med genusrelaterat våld

Även om man enligt lagen kan frias eller få sänkt straff när man handlar i självförsvar så brukar den androcentriska tolkningen av lagen innebära att denna rätt inte gäller för kvinnor som tar till våld för att skydda sig själva eller sina barn. Att tolka lagen på detta sätt är inte bara diskriminerande utan sänder dessutom en signal till samhället att kvinnor inte har rätt att försvara sig när de blir angripna, vilket i praktiken innebär att kvinnor måste välja mellan att behålla liv och värdighet, eller hamna i fängelse.

6. Kriminaliseringen av kvinnor vars barn utsatts för våld inom familjen.

Det är vanligt att även mamman anklagas och utreds när hennes partner utsatt hennes barn för våld. Anledningen är att hon anses ha misskött sina moders plikter och inte skyddat sitt barn tillräckligt, en social uppfattning som råder även när kvinnan själv är eller har blivit utsatt för våld inom familjen. Dessa anklagelser avslöjar stereotyper kopplade till genus, vilka inverkar negativt på kvinnors rätt till en rättvis och opartisk dom.

7. Bristen på alternativ till fängelse

Även om FNs så kallade Bangkok-regler uppmanar länderna att använda sig av alternativ till fängelse för kvinnor som begått brott så används denna rätt sällan eller aldrig i praktiken. Tvärtom, kvinnor fängslas i allt högre grad.

8. Svårigheterna att utnyttja rätten att avtjäna sitt straff i husarrest.

I Argentina ger Lag nr 26 472 gravida kvinnor och kvinnor som ansvarar för små barn eller handikappade rätten att avtjäna sitt straff i hemmet, i så kallad husarrest. Men i praktiken stöter tillämpningen av lagen på en rad hinder, däribland den restriktiva tolkningsnormen, stereotypa uppfattningar som ifrågasätter kriminella kvinnors förmåga att vara föräldrar samt de dömda kvinnornas bristande resurser. Eftersom det saknas en samhällsstruktur som möjliggör och upprätthåller rätten till husarrest innebär detta att alternativet endast kan utnyttjas av de kvinnor som har tillräckligt med ekonomiska och sociala resurser för att försörja sig själva och sin familj under tiden i husarrest.

9. Våldet i fängelserna

Den markanta ökningen av kvinnliga fångar i Argentina medförde inte någon översyn av fängelserutinerna. Dessa rutiner rimmar i regel illa med kvinnors särskilda behov, utövande av föräldraskap och bibehållna familjeband. När det gäller kvinnor och transpersoner finns en stor diskrepans mellan de sociala konsekvenser deras brott får och det formella eller informella straff som de avtjänar i fängelset. Kränkande kroppsvisiteringar och bestraffningar i form av isoleringsceller eller förbud att kontakta familjen är fortlevande inslag i fångarnas liv som slår särskilt hårt mot kvinnor och transpersoner. När det gäller transpersoner har det påvisats hur de tvingas bo med olämpliga medfångar eller hur de berövas rätten att välja om de ska interneras med kvinnor eller män.

10. Bristen på hälso- och sjukvård, sysselsättning och utbildning i fängelserna.

Fångarnas rätt till hälsa, i synnerhet sexuell och reproduktiv hälsa, är ofta bristfällig, särskilt vad gäller prevention och behandling av typiska kvinnliga åkommor samt hänsyn till transpersoners specifika hälsobehov. Endast en ytterst liten del av fångarna har tillgång till utbildning eller sysselsättning. Utbudet av utbildning är undermåligt och de arbetsmöjligheter som finns förstärker samhällets stereotyper gällande genus, samtidigt som de varken höjer fångarnas kompetens eller främjar deras personliga utveckling.

Mot bakgrund av ovan angivna problem vill vi utrota det institutionella våldet och garantera allas rätt till rättvisa, utan diskriminering.

Mot bakgrund av ovan angivna problem vill nämnda organisationer utrota det institutionella våldet och garantera allas rätt till rättvisa, utan diskriminering.

De rekommenderar följande:

  1. Sammanställning av tydlig, sanningsenlig, aktuell och systematiserad statistik som ska publiceras regelbundet och ta hänsyn till genusaspekter vad gäller brott och straff och landets fångar.
  2. En översyn av de normer i rättsprocessen som inverkar negativt och orättvist på kvinnor och transpersoner.
  3. En rättvis rättsprocess, fri från stereotyper gällande genus, sexualitet, socialgrupp, nationalitet, flyktingstatus, ålder och andra relevanta variabler.
  4. En genusmedveten tolkning och tillämpning av gällande lagstiftning som tar hänsyn till de anklagades sårbara bakgrund och tar med i beaktande lindrande omständigheter, familjesituation och alla andra faktorer som har betydelse för såväl brott som påföljd.
  5. Val av andra straffalternativ i första hand, inte fängelse.
  6. Tillämpning av lagen om rätt till husarrest för gravida kvinnor och kvinnor med vårdansvar, tillsammans med en statlig plikt att garantera dessa kvinnor och deras familjer de ekonomiska och sociala resurser som behövs.
  7. Tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter under fängelsetiden, eliminering av alla former av våld och diskriminering av fängslade kvinnor och transpersoner.
  8. Ett genomgående genusperspektiv vid utformningen av fängelserutiner, särskilt vad gäller hälsa, arbete, utbildning och föräldraskap.

Sammanställt och undertecknat av:

Ministerio Público de la Defensa de la Nación, Procuración Penitenciaria de la Nación, Amnistía Internacional, Equipo Latinoamericano de Justicia y Género, Centro de Estudios Legales y Sociales – CELS, Yo no fui, Asociación de Mujeres Jueces de Argentina – AMJA, Asociación de Mujeres Penalistas de Argentina – AMPA, Observatorio de Género en la Justicia de la CABA, Observatorio de Violencia de Género de la Defensoría del Pueblo de la provincia de Buenos Aires, Asociación Pensamiento Penal – APP och Asociación de Abogados de Buenos Aires -AABA.



Publicerad: december 2016

Flera artiklar av: Agencia para la libertad



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe