Namnet Juan Chalimin
LatiCes översättare: Camilla Larsson
Juan Chalimin är namnet på den person som ledde diaguita-upproret vid Calchaqui-dalen mot de spanska erövrarna mellan 1630 och 1643.
I december månad 2009 träffade jag Ernesto Salto, från San Genaro i provinsen Santa Fe, Argentina. Utan att jag kände till hans bakgrund kom konversationen att handla om urbefolkningstemat.
Låt mig berätta för er:
1994 bestämde sig Ernesto och hans hustru Patricia Brioschi för att ge sin son namnet Juan Chalimin som en hyllning till Diaguita indianhövdingen som ledde ett uppror mot de spanska erövrarna.
Ansökan om namnet grundades på ett historiskt referat om personen som gjordes utav Edith Manera, lektor i humaniora i Santiago del Estero:
"Juan Chalimin är namnet på den person som ledde diaguita-upproret vid Calchaqui-dalen mot de spanska erövrarna mellan 1630 och 1643. Vid flera tillfällen besegrade han de styrkor som löd under Contreras och han blev en symbol för kampen för den amerikanska friheten. Trots detta har han förblivit okänd och historien har nekat honom sin plats som den hjälte han verkligen var. Han mötte döden i striden för sin bys frihet, och för att skrämma hans anhängare lemlästades han och varje kroppsdel spriddes ut i olika regioner".
Ernesto frågade sig själv om det skulle vara en förolämpning mot samhället att ge en Santa Fe-bo ett indianskt namn eller är det så att urbefolkningen ska ignorera sig själva och sin historia, liksom radera den så att de kan se på sig själva med sin "husbondes ögon".
Folkbokföringsregistret i San Genaro godkände inte födelseanmälan med detta namn för man hittade inte namnet i boken som man har där vilket ledde till att rättsliga åtgärder inleddes; efter en tid nåddes föräldrarna av ett kort officiellt beslut om att man inte godkände ansökan och därmed inte beviljade födelseanmälan med det namn som hade uppgivits.
Beslutet var undertecknat utav revisorn vid folkbokföringsregistret, men denne tog inte emot föräldrarna varken personligen eller över telefon.
Då Ernesto har indianska rötter började han tillsammans med sin hustru sin vallfärd till de olika statliga kontoren...
Så presenterade de sig inför Ers Excellens KAMMAREN FÖR ÖVERKLAGANDE inom det civila och kommersiella, och sa artigt:
"Att de hade kommit inom den lagliga perioden och följandes de lagliga procedurerna, för att UTTRYCKA KRÄNKNING inom de befintliga rubrikerna utfärdat av revisorn vid det statliga verket för folkbokföring i Santa Fe vars instans hade avslagit ansökan om inskrivning av födelse för deras son med namnet Juan Chalimin".
Beslutet innebar en dubbel kränkning för föräldrarna då avslaget innebar att man inkräktade på ett område utav de mest personliga rättigheterna eftersom det vägledande rättesnöret i intima och familjära fall som detta ska vara föräldrarnas vilja och inte statens, så länge det inte påverkar den samhälleliga ordningen eller gör anspråk på statens frihet Herr Revisor verkade vara obekant med vad som nämns i lagen 23.162 paragraf 3 med tillägg, som säger:
"Inskrivning av födelse med indianska namn eller med namn som härstammar från ursprungliga och latinamerikanska indianska namn är tillåtet så länge det inte strider mot vad som står i paragraf 3..."
"Om lagen som reglerar personnamn inte kan påvisa att namnet endast går att välja om det är ett utspritt namn som andra har antagit verkar det orimligt att inskränka denna omständighet och erkännandet utav föräldrarnas frihet i enlighet med första stycket i paragraf 2".
Fallet Juan Chalimin stämmer inte heller in på förbjuden som omnämns i paragraf 3 eftersom namnet inte varken förefaller extravagant, löjligt, står i motsättning med våra traditioner, liksom det inte heller provocerar könsbestämning, är enkelt att uttala och har en behaglig fonetik.
I vårt språk, sa försvaret, finns det otaliga personnamn som har olika betydelser som till exempel "Nieves, Paz, Sol". När det gäller indianska namn eller namn som härstammar från ursprungliga och latinamerikanska namn , som avsågs i lagen 23.162, har man tillåtit inskrivning av namn såsom "Huilen, Gulmen, Quillen, Saiguen, Huenu".
Inför dessa argument ansåg sig föräldrarna ha blivit djupt kränkta eftersom det inte fanns någon anledning att säga att personnamnskatalogen skulle vara fylld till bredden, inte heller fanns det anledning att tro att antalet redan befintliga eller påhittade personnamn skulle vara tillräckligt för att tillfredställa behovet av att kunna urskilja människor.
Friheten som ges av namnlagen åt föräldrarna att kunna välja namn till sina barn är inte en gåva från lagstiftaren och lagen säger inte att det måste vara ett känt namn som redan andra antagit. Detta gav därför inget skäl till att inskränka på föräldrarnas rättighet att välja namn åt sin son.
Inte heller var argumentet att indianska namn inte kunde registreras ett tillräckligt starkt underlag eftersom namnlagen inte förbjuder nya namn...
Kanske var det så att Herr Påhittare var en av de som beundrar utländska namn som Kevin, Brian, Jonathan.Det kan ha varit så.Det kan också ha varit så att han behövde veta att i dagens Argentina, så finns det ett tydligt behov av att återställa den åsamkade skadan, reparera och återigen sätta samman och privilegiera det indianska deltagandet i vårt samhälle. För att alla ska bli lyckliga berättar jag för er att den lilla pojken stolt bär det namn som valdes och skyddades utav hans föräldrar.
Rättvisa skipades!!!!!!!
María Victoria Eraso
Låt det oss aldrig fattas
en dröm att kämpa för
ett projekt att genomföra
något nytt att lära
och någon att älska
Flera artiklar om: María Victoría Eraso