Reformer som ska ge upprättelse till ursprungsbefolkningen med anledning av tvåhundraårsdagen
När vi närmar oss den dag som markerar 200 år av självständighet har den verkställande makten och 2020 års kongress en svårt och historisk uppgift. Reformerna, som ska ge upprättelse för ursprungsbefolkningen, är ännu inte lagstadgade och de kan inte fortsätta föras bakom ryggen på vår nation. Det är dags att gottgöra dem som utgör grunden och essensen i vårt samhälle, annars riskerar vi att misslyckas som land igen.
Det finns två reformer som ska ge ursprungsbefolkningen upprättelse som den verkställande makten och 2020 års kongress måste genomföra med hänsyn till självständighetens tvåhundraårsdag. En av dem är en politisk reform och den andra är en ekonomisk reform.
Den politiska reformen, å ena sidan, har att göra med en ny lag som ska ge inhemska folkslag rätt att delta i arbetet i parlamentet. I en demografisk undersökning från 2007 framkommer att 30 % av peruanerna identifierar sig som medlemmar av något inhemskt folkslag.
Enligt en rapport från kulturdepartementet är de inhemska folkslagen 55 till antalet; var och en med sin eget språk och kultur. Trots detta kan vi inte förneka det uppenbara faktum att nämnda folkslag inte erhåller någon politisk representation i parlamentet. Vi som samhälle har en legendarisk skuld att lösa.
Den ekonomiska reformen, å andra sidan, har att göra med ursprungsbefolkningens rätt att delta i landets ekonomi. Det är inte rättvist att statsbidrag ges till exempelvis gruvdrift, gas och olja medan ursprungsbefolkningen behandlas som andra klassens medborgare. Det är bara att se till statistiken för att upptäcka den ojämlikhet som drabbas de andinska och amazonska samhällena. För att överbrygga denna ojämlikhet planeras följande åtgärder:
a) Införandet av ministerpost i form av en vice minister som ska fokusera enbart på sådant som rör den ursprungsbefolkningens näringsverksamheter.
b) Skapandet av en lag som tvingar anbudsgivare i gruv-, olje-, och gasprojekt att prioritera lokala företag som medkontrahenter vid upphandling.
Den första åtgärden skulle innebära inrättandet av ett organ som, i samarbete med ekonomiska institutioner, skulle föra en politik som underlättar ursprungsbefolkningens näringsverksamhet och handel mellan olika inhemska folkslag. Varför inte implementera ett finansiellt system som tillgodoser mer än 5 miljoner peruaner som anser sig vara bördiga i vårt land? Varför inte skapa en ursprungsbefolkningscertifiering som ger incitament till hållbara investeringar i viktiga sektorer såsom skogsindustrin, ekoturismen och gruv-, olje- och gasindustrin? Är det möjligt att införa en skattelättnad för näringsidkare som investerar i ursprungsbefolkningen och anställer individer ur ursprungsbefolkningen?
Den andra åtgärden skulle bidra till en ökad dynamik i den typen av upphandlingar som involverar verksamhet som rör olja, gruvdrift och gas. Det romerska synsättet, som innebär att det är staten som förvaltar samtliga nationella resurser, gör att gruv-, olje- och gasprojekten ges till budgivare som betalar skatt och avgifter. Emellertid är det allmänt känt att detta system bidrar till sociala konflikter och framförallt blir exkluderande för den befolkning som historiskt sett har varit bosatt i Anderna och Amazonas.
Den här verkligheten kan inte fortsätta att tolereras. Lösningen är att skapa en lagstiftning som ålägger budgivningsföretag en skyldighet att anställa lokal befolkning och kontraktera lokala företag. På så vis kommer dessa utsatta samhällen att bli involverade. Förutom den ekonomiska vinsten skulle ett sådant upplägg göra att den lokala befolkningen blir mer måna om att värna om projekten.
När vi närmar oss milstolpen 200 år av självständighet har den verkställande makten och 2020 års kongress en svårt och historisk uppgift; Reformerna, som ska ge upprättelse för ursprungsbefolkningen, är ännu inte lagstadgade och de kan inte fortsätta föras bakom ryggen på vår nation. Det är dags att gottgöra dem som utgör grunden och essensen i vårt samhälle. Om vi inte gör det riskerar vi att misslyckas som land ännu en gång - och iså fall kommer vi förmodligen vara fast i ett ojämlikt samhälle i ytterligare hundra år.
* Shuar Velásquez är ordförande för Handelskammaren för Perus urfolk
----------------Källa: Publicerat i Café Viena: https://www.cafeviena.pe/index.php/2019/11/07/las-reformas-indigenas-pendientes-con-miras-al-bicentenario/#.XcRxJWlzDaw.whatsapp
| Tweet |
Flera artiklar om: Ursprungsfolk