Ursprungsbefolkningens Ifrågasatta områden och den gemensamma tillgången till 3D-kartor
Ursprungsbefolkningssamhällen enligt statliga order.
Avstånd mellan Waspám och Managua är 623 km
Nicaragua. Mellan den 8 och 16 augusti i år höll el Centro para la Autonomía y Desarrollo de los Pueblos Indígenas, CADPI (Centrum för ursprungsbefolkningens självstyre och utveckling) tillsammans med la Coalición Internacional por la Tierra, ILC (Internationella landkoalitionen) en interaktiv kurs i medverkan vid framtagningen av 3D-kartor. Kursen ägde rum i staden Bilwi i Nicaragua.
Kursdeltagarna bestod av representanter från misquitofolkets autonoma områden och från organisationer i Mexiko, Guatemala och Peru. Utbildningen syftade till att lära ut hur man kan använda det ovannämnda kraftfulla verktyget för att aktivt inhämta kunskap och insikt gällande de gemensamma områdena och det som förenar de som bor där.
Vad innebär det att skapa en gemensam 3D-karta och vad tjänar den för syfte?
Kartografin har sedan urminnes tider, förutom ett instrument för att orientera sig, varit och är ett mäktigt vapen i samband med konflikter kring markområden, och deras fastställande.
Under de senaste decennierna (före globaliseringens tredje våg av kolonialkapitalistisk fördrivning) har omfattande folkliga motståndsrörelser initierats i olika ursprungsområden som invaderats, eller som hotas av aktörer som verkar för nya exploateringar. I det sammanhanget utgör en gemensam, lokal framtagning av 3D-kartor över de egna områdena ett enastående verktyg för att avgöra de ojämlika konflikterna mellan inkräktarna och den utsatta befolkningen. 3D-kartan visar i modellformat allt det som finns inom ett specifikt område, eller det som man särskilt vill peka ut. Bilden skapas med utgångspunkt från nivåkurvorna som finns angivna i områdets geografiska blad.
Det är lokalsamhällenas egna medlemmar som beslutar vad som ska visas, eller inte visas, på 3D-kartan över området.
Enligt Adilia Aleman, medlem i CADPI och initiativtagare till rörelsen Pueblos Indígenas de ILC para Latinoamérica (Ursprungsfolken inom ILC för Latinamerika), har många engagerat sig i framtagningen av 3D-kartor av en del autonoma regioner i Västindien i norra Nicaragua: barn, ungdomar, vuxna, myndigheter och äldre från området.
"De som är från regionen känner bäst till sina områden där de bor, odlar, jagar, fiskar (...). Ungdomarna och de vuxna ritar in nivåkurvorna, klipper ut och klistrar in, barnen färglägger floderna och sjöarna, de äldre berättar om varje plats ursprung, historia och betydelse. På så vis skapar de allihop tillsammans en karta över sitt område".
Den gemensamma framställningen av en 3D-karta representerar en verkligt pedagogisk och didaktisk kraft för att förmedla och omvärdera kunskaper hos folkgrupper med muntliga traditioner. Den återskapar och förstärker processer gällande självförståelsen kopplad till ett specifikt område.
Det är ett verktyg för att åstadkomma eget inflytande och / eller för att skapa en lokal maktutövning för att försvara områdena och det som ryms där.
Samarbetsprocessen för att ta fram en 3D-karta hjälper till att identifiera alla de tillgångar och hot som samtidigt finns inom ett område och ökar framför allt kännedomen om och införlivandet av informationen ifråga.
På samma gång bidrar arbetet till administrationen och styret av det aktuella området med utgångspunkt från dess möjligheter, produktionsförutsättningar och en ekologisk zonindelning. Det övar upp ett ekologiskt tänkesätt hos invånarna inriktat på omsorgen om vattenbassänger, marker, skogar, åtgärder för att anpassa sig efter och minska effekterna av klimatförändringarna. Det uppmuntrar också till ett mer icke-materialistiskt ekologiskt förhållningssätt i samhället.
Varför stödjer CADPI-ILC den gemensamma framtagningen av 3D-kartor?
Enligt Dennis Mairena, medlem i CADPI, uttrycker den nya självständiga processen hos misquitofolket i Nicaragua, jämte det brittiska inflytandet, inställningen hos de nicaraguaner som är engagerade i ursprungsfolkens välstånd.
Bland de som arbetat för och fortfarande stödjer la Ley de Autonomías, 1987 (Självständighetslagen) och la Ley 445, Ley del Régimen de Propiedad Comunal de Pueblos Indígenas y Comunidades Étnias de las Regiones Autónomas de la Costa Atlántica de Nicaragua y de los ríos Bocay, Coco, Indio y Maíz, 2003 (Lagen om styrandet av gemensamma tillgångar tillhörande ursprungsfolken och etniska samhällen i de autonoma regionerna vid Nicaraguas Atlantkust och inom flodområdena Bocay, Coco, Indio och Maíz) finns Mirna Cunnigham, nuvarande ordförande för FELAC och likaledes grundare av och ordförande för CADPI. Resultatet av deras ansträngningar har lett till att för närvarande 33 % av landets territorium betecknas som ursprungsbefolkningens kollektiva egendom.
CADPI skapades utifrån nödvändigheten att övervaka den regionala processen och styrningen av territoriet inom Norra Västindiens Autonoma Region, berättar Ivanlia Talavera, direktör för CADPI. Kanske var det anledningen till att institutionen fick sitt säte i områdets huvudstad Bilwi, nära 60 mil från Managua.
Ivania nämner, att genom ett samarbetsprojekt har man redan utarbetat 3D-kartor för de autonoma områdena Waspám och Tasba pri. För närvarande håller man på samma sätt, och med stöd av ILC, på att ta fram en ambitiös 3D-karta över hela den autonoma regionen i norra Västindien.
Med hjälp av dessa kartor stödjer CADPI-ILC inte bara försvaret och styret av de autonoma ursprungsbefolkningarnas områden och dess mekanismer för anpassningen till klimatförändringarna, utan de underlättar dessutom för arbetet med att omvärdera och förmedla urgammal information och kunskap till nuvarande och framtida generationer hos befolkningen.
En 3D-karta över ett område, framställd av de egna invånarna, ger uttryck åt de samverkande ekosystemens identitet och personlighet, där det kosmiska samverkar med det mänskliga och det heliga. Den utgör ett kraftfullt verktyg för att motverka försök till intrång utifrån. Och den undervisar konkret om territoriell politik, grafiskt avbildad i en gemensam modell.
---
* Ollantay Itzamná är quechuaindianska. Hon följer de indianska organisationerna och samhällena inom maya-området. Hon lärde sig spanska när hon var tio år och fick kunskap om skolan, vägen, hjulet, osv. Hon skriver sedan mer än tio år, utan ersättning, för att sprida kunskap om alla de bidrag som så många lämnar och som de inte kan berätta om själva.
Flera artiklar av: Servindi