Latice - Latinamerika i Centrum

-

Kukamaträff i Sarayuka

Rita Muñoz *
Servindi
LatiCes översättare: Alwa Persson

Ercília Machoa Reinel
Foto Rita Muñoz, Radio Ucamara

Ecuador. När jag under veckan då Moder jord, eller Pachamama som man säger i Latinamerika, firas pratade med ett flertal personer kom jag över en väldigt speciell historia som hade stor inverkan på mig. Nu ska jag berätta delar av den historian för er.


Pachamamas fest
Foto Rita Muñoz, Radio Ucamara

Torget var fullt av folk från alla håll och kanter, folk som var på besök i Sarayaku (Ecuador) just för att fira denna högtid. Alla, män, kvinnor och barn, hade ansiktsmålningar. Plötsligt fick jag syn på en person i cirka åttioårsåldern som fångade min uppmärksamhet. Hon hade håret utsläppt och, till skillnad från resten i folksamlingen, inget målat ansikte. Djupt inne i mig kände jag hur en kraft fick mig att vilja gå närmre så jag började gå i hennes riktning, hon befann sig i ett av huset som omringade torget. Trots allt liv och rörelse, tamburinerna, musiken och personer som pratade i mikrofoner tappade jag inte fokus. Kvinnan såg att jag var på väg mot henne och hon log mot mig vilket gjorde mig mer säker på min sak.

När jag var framför henne sa jag: "Hej, hur står det till? Mitt namn är Rita Muñoz, jag är kommunikatör, jag kommer från Peru och jag är kukama från Nauta." Jag sträckte fram handen och hon kramade om mig och började prata. Jag förstod inte ett enda ord av det hon sa, det enda som lät bekant var ordet "kukamani". Jag föreställer mig att hon sa: "Jag, Ercília Machoa Reinel, är kukama precis som du." Hon var mycket känslosam för hon tog mina händer i sina och forsatte prata på kichwa (kakumafolkets språk).


Ercilia med svärdottern och Rita Muñoz
Foto Rita Muñoz, Radio Ucamara

Jag ansträngde mig för att förstå henne, hon grät och jag insåg att historian hon ville dela med sig av var viktig. För ett ögonblick vände jag blicken mot torget och såg att en annan kvinna var på väg emot oss. När kvinnan var framme vid vår sida började Ercília tala entusiastiskt om mig och berättade att jag var peruanska och kukama. Den andra kvinnan sa då till mig: "Jag pratar spanska, hon är min svärmor." Jag drog en lättnads suck.

Från den stunden, tack vare svärdotterns översättning, förstod jag allt som kvinnan berättade för mig och jag kunde konstatera att hon, liksom jag, var kukama. Hennes far var från Ecuador och hennes mor peruanska och kukama. Hon berättade att hennes mamma låg begraven "där uppe" och pekade mot bergen lite längre bort. Hennes mamma hade helt tappat kontakten med sin familj i Peru och det faktum att hon aldrig mer skulle kunna återvända dit hade orsakat henne mycket lidande när hon levde. Trots det hade hon berättat många historier om Peru för Ercília. Hon berättade bland annat om hur hennes storasyster hade dött i Pucate, i reservatet i Loreto Nauta där de bodde. Hon var bara 17 år gammal när hon träffade Ercílias pappa och han tog med henne till Ecuador, efter det återvände hon aldrig mer till Peru.


Ercilia och familjen
Foto Rita Muñoz, Radio Ucamara

Nu är Ercília ensam kvar då hennes make också gått bort och hennes barn bor i Guayaquil. Hon känner sig ensam och har förhoppningar om att kunna kontakta släktingarna till hennes mamma men hon kan varken läsa eller skriva eftersom hon aldrig gått i skolan. Hon tar en liten paus från historian och tar återigen mina händer i sina och så säger hon: Du är kukama precis som min mamma, leta efter min familj, leta efter Alicia Reinels familj i Peru. Jag vill hinna lära känna dem innan jag dör."

Jag måste säga att jag i det ögonblicket kände hur det tjocknade sig i halsen och hur det rann tårar ner för mina kinder när jag kramade om henne. Jag kunde inte skaka av mig löftet om att jag skulle leta reda på hennes familj i Pucate. Jag sa att jag skulle göra det trots att jag egentligen inte hade en aning om hur det ska gå till då jag inte vet om någon av hennes släktingar bort kvar där.

Jag har redan gjort ett försök genom radiokanalen Ucamara där jag jobbar, eftersom vi även sänder i Pucate och en dag åkte vi dit med en grupp journalister. Jag pratade med invånarna men det finns inte längre någon som känner de i Ercílias mammas familj och de berättade för mig att det var många år sedan sist någon släkting bodde i området. Pucate är idag klassat som ett naturreservat för att skydda och bevara de olika tillgångar som finns, men trots det ska jag fortsätta leta ...

-----------------------

* Rita Muñoz är Kukamafolkets kommunikatör och jobbar på Radio Ucamara.



Publicerad: maj 2016

Flera artiklar av: Servindi



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe