Urbefolkningar begär att bli hörda
LatiCes översättare: Damaris Cruz
Kampen för att skydda miljön från rovgiriga multinationella företaget är idag en av de främsta orsakerna till sociala konflikter i Latinamerika.
Foto: Louisa Reynolds
Guatemalas kommissions delegation
i samlingen för Ursprungsfolkens fond
krävde att ursprungsbefolkningarnas
yttrande tas i hänsyn.
Medans stora kolväten projekt, gruv-och infrastrukturprojekt i inhemska territorier avancerar, ökar motståndskraften inom ursprungsbefolkningars samhällen över hela regionen. Inte undra på, att rätten till samråd har varit huvudämnet på dagordningen för den 10:e församling av ursprungsfolks fond, som hölls i Guatemala City den 29 och 30 november.
"I Latinamerika är det vanligt att det inte tas hänsyn till synpunkter från ursprungsbefolkningen", säger kulturminister i Guatemala, Carlos Batzin, vid invigningen.
Fonden för utveckling av ursprungsbefolkningar i Latinamerika och Västindien, som kallas för ursprungsfolks fond är ett multilateralt bistånd med säte i Bolivia som främjar utveckling och ursprungsbefolkningars rättigheter.
"Vad förväntas som ett resultat av dessa utrymmen för dialog är inkluderande och interkulturella politiken som möjliggör att ge en respons till de behoven hos ursprungsbefolkningen i Latinamerika och Västindien", tillade Batzin.
Sociala konflikter
I juli Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (CortelIDH) dömde till förmån för rätten till samråd Sarayaku Kichwa gemenskapet, som ligger i södra delen av Amazonas i Ecuador.
Sedan 1996 har den ecuadorianska regeringen beviljat oljekoncessioner utan tillstånd av mer än 1,200 ursprungsbefolkningen som bor i området. Trots att Sarayaku gemenskapet firade med fester, trummor, sång och dans, återstår det att se om regeringen går med på att följa beslutet av den interamerikanska domstolen.
I augusti 2011 marscherade cirka 600 inhemska bolivianer som bor i nationalparken för ursprungsfolk Isiboro Secure (TIPNIS) mot byggandet av en motorväg som förbinder Beni och Cochabamba, arga eftersom president Evo Morales godkänt projektet utan samråd med lokala samhällen.
I Guatemala, 22 november, spänningarna eskalerade i staden La Puya, i kommunen San José del Golfo, 28 km nordost om Guatemala City. Under de senaste åtta månaderna, har jordbrukssamhällen upprätthållit en strejkvakt mot företaget Exmingua SA, ett dotterbolag till kanadensiska bolag Kappes, Cassiday & Associates (KCA).
Protesten började efter president Otto Perez Molina till Exmingua beviljades i november 2011 en prospekteringslicens för guld och silver utan att respektera människors rätt att föregående samråd.
Byborna är orubblig i sitt beslut att blockera ingången till platsen, som kallas trumman, tills regeringen genomfört en "samråd" eller folkomröstning, så att de kan utöva sin rätt att avgöra om projektet skall utvecklas.
De våldsamma scener som inträffat den dagen, då Paulus Silas Orozco, Exmigua anställd och tidigare armén löjtnant, förolämpade de protesterande vilket visades massivt genom sociala nätverk.
Enligt kommittén för Unidad Campesina (CUC), har Exmingua säkerhetspersonal använd skrämseltaktik mot demonstranter, däribland hotat att lyncha dem och skära av deras händer för att förhindra filmade.
Över 600 populära samråd har genomförts sedan 1996, då Guatemala ratificerade konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk i den Internationella arbetsorganisationen, men regeringen har insisterat på att dem inte är bindande och har tillåtit att gruvdrift och vattenkraft projekt gått vidare utan samråda med de lokala samhällen, i tydlig överträdelse av avtalet.
Trakasserier och hotelser är en fråga av stor oro, särskilt efter Maya ledaren Mario Itzep, av det icke-statliga nationella ursprungsfolk observatorium, överlevde ett försök på hans liv den 31 december, bara två kvarter ifrån Nationalpalatset, huvudkontoret för exekutive.
Rätt till föregående samtycke
De rättsliga konsekvenserna av samråd med ursprungsbefolkningar, de löften som gjorts av regeringarna i regionen när det gäller att säkerställa deras rätt till föregående samtycke, och framsteg mot avtal mellan regeringar och ursprungsbefolkningar, samt fallstudier av samrådsmekanismer som används i Bolivia, Ecuador, Guatemala och Peru, var huvudteman vid mötet av Ursprungsfolkets fond.
Delegater efter delegat betonade i talarstolen att deras länder hade ratificerat internationella avtal och konventioner om ursprungsbefolkningars rättigheter, men aldrig respekterade dem.
"Det är partiska frågor, det är frågor till problem, påtryckta. Det måste vara en fri och öppen konsultation och utan bakgrund, inte bara för att uppfylla en skyldighet", säger Luis Contento, vice ordförande för Kichwa förbundet av Ecuador (ECUARUNARI).
"Samråd ses som en handling av protokoll och förfarandet med den lagstiftande agendan", säger Gerardo Jumi Tapies, Andinska samordnare för ursprungsbefolkningarnas organisationer (IOTC), och tillade att om de multinationella företagen och regeringarna som stöder dem inte uppfyller kraven från ursprungsbefolkningarna, kommer samhällen att bli tvungna att ta till mer kraftfulla protester som vägspärrar. "Man måste göra sociala och politiska påtryckningar."
Flera artiklar av: Noticias aliadas