Latice - Latinamerika i Centrum

-

WikiLeaks: Colom kallar Menchú för en "fabrikation"

Louisa Reynolds
Noticias Aliadas
LatiCes översättare: Susanna Berthelsen

Enligt ett diplomatiskt dokument som den 16 januari publicerades av WikiLeaks, den organisation som gjort sig känd för att publicera dokument de anser vara av allmänintresse, ska president Álvaro Colom ha kallat fredspristagaren Rigoberta Menchú för en fabrikation skapad av den franska antropologen Elizabeth Burgos.


Rigoberta Menchú
Foto: Louisa Reynolds
Rigoberta Menchú ser de kommentarer som
presidenten, enligt uppgifter från WikiLeaks,
gjort om henne som en brist på respekt.

Dokumentet, som är underskrivet av USA:s före detta ambassadör i Guatemala, James Derham, visar att Colom gjorde detta uttalande under ambassadörens avskedsmottagning i juli 2008.

Burgos skrev ner ett antal intervjuer med Menchú och förvandlade dem till en självbiografisk berättelse med titeln "Jag heter Rigoberta Menchú och så föddes mitt samvete" som gavs ut 1983.

Colom ska ha anklagat Menchú för att manipulera maya-kiché befolkningen som har gjort motstånd mot byggandet av en cementfabrik i San Juan Sacatepéquez.

Under de senaste fyra åren har ursprungsbefolkningen visat sitt missnöje med det guatemaltekiska företaget Cementos Progreso och i maj 2007 genomförde de en folkomröstning där 8948 personer röstade emot projektet och bara fyra stycken röstade för det.

Motståndet mot projektet grundar sig i att cementproduktion kräver stora mängder vatten och lokalsamhällena är rädda för att de lokala vattenreservoarerna ska torka ut så att de förlorar denna livsviktiga resurs. Fabriken släpper också ut damm som har orsakat andningssjukdomar hos lokalbefolkningen.

Kokpunkten

Spänningarna mellan regeringen och befolkningen i San Juan Sacatepéquez nådde sin höjdpunkt i juni 2008 - en månad innan Derhams avskedsmottagning - när polisen anhöll 47 ledare i samhället. Några dagar senare blev Francisco Tepeu Pirir, som var anklagad för att ta emot mutor från Cementos Progreso i utbyte mot han gav sitt stöd till projektet, lynchad av en ilsken mobb i San Antonio Las Trojes. Regeringen svarade genom att skicka militären till San Juan Sacatepéquez.

Regeringen anklagades efteråt för grova brott mot ursprungsbefolkningens mänskliga rättigheter, inklusive sexuella övergrepp mot kvinnor och godtyckliga husrannsakningar utan domstolsbeslut.

Menchú och andra mayaintellektuella kritiserade Coloms regering hårt under konflikten. Presidentens kommentarer till diplomaten ska ha skett strax efter detta.

Under konversationen med Derham ska Colom ha anklagat Menchú för att uppvigla befolkningen i San Juan Sacatepéquez mot byggandet av fabriken och han anklagade henne för att vara "delvis ansvarig" för det våld som utspelades i samhället.

Han ska också ha sagt att Menchú blev avvisad av mayabefolkningen när hon kandiderade till presidentposten 2007, eftersom hon bara fick 5026 röster i sin hemregion Quiché.

Regeringens "mayaansikte" avslöjas

Efter att guatemaltekisk media publicerade det diplomatiska dokumentet i början av året, så svarade Menchú på det: "Jag tycker det är synd att en president är inblandad i en situation av den här typen. Om det är sant att han sagt så, så tycker jag att det visar på en brist på respekt och hyfs".

Följande dag, under en ceremoni där man svor in de nya medlemmarna i Presidentkommittén mot Diskriminering och Rasism, sa Colom att han hade bett Menchú om ursäkt i ett telefonsamtal tidigare under dagen.

"Jag har alltid haft en utmärkt relation med Rigoberta Menchú och jag bad henne om ursäkt om det skulle vara så att det har uppstått några misstolkningar från USA:s före detta ambassadörs sida, jag förklarade min respekt för henne och det var ett lika hjärtligt samtal som vanligt", sa Colom.

Men incidenten var pinsam för Colom som, när han intog presidentämbetet 2009, lovade att bygga "en regering med ett mayaansikte" och deltog i en traditionell ceremoni där han ska ha utsetts till schaman av andliga ledare från ursprungsbefolkningen.

Men i verkligheten har den regering som leds av hans parti, La Unión Nacional de la Esperanza (Nationella Unionen för Hopp), gjort väldigt lite för ursprungsbefolkningens rättigheter och de har nästan inte ägnat någon uppmärksamhet alls åt mayabefolkningens krav.

Ett lagförslag som presenterades 2007 av lantbruksorganisationerna - Förarbetet för en lag om integrerad landsbygdsutveckling -, som vill stimulera arbetstillfällena på landsbygden, skydda småjordbrukarna och de inhemska grödorna, och skapa ett Ministerium för Landsbygdsutveckling, sitter fast i kongressen på grund av motstånd från den privata sektorn. Misslyckandet med att få lagen godkänd har av landsbygdsorganisationerna setts som ett svek från Coloms regering och har orsakat ett flertal protester.

När det gäller folkomröstningar så föreslog regeringen nyligen ett reglemente som skulle göra det möjligt att konsultera befolkning på det sätt som föreskrivs i ILO:s (International Labour Organization) konvention nummer 169 om Ursprungsbefolkningar.

Guatemala ratificerade Konvention 169 1996 men den har inte implementerats på grund av att man för att en lag ska bli giltig, enligt konstitutionen, först måste godkänna det reglemente som hör till den.

Tills dags datum har mayabefolkningen genomfört 50 folkomröstningar men ingen av dem har laglig giltighet eftersom reglementet som skulle göra det möjligt inte har godkänts.

Men långt ifrån att vara nöjda med det reglemente regeringen har föreslagit så har ursprungsbefolkningsorganisationerna protesterat mot det med motiveringen att det utgör restriktioner på rätten till konsultation, i strid med det som föreskrivs i Konvention 169.

För mayabefolkningen ekar nu Coloms löfte om att skapa en regering med ett "mayaansikte" tomt.



Publicerad: mars 2011

Flera artiklar av: Noticias Aliadas



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe