Latice - Latinamerika i Centrum

Bolivia mobiliserar sig till stöd för Tipnis

Foto: Algren Morgan
På Plaza de San Francisco. Representanter för ursprungsbefolkningar i CIDOB, samlar underskrifter från befolkningen i La Paz för att stödja marschen till försvar av Tipnis, vilken anländer till La Paz den 12 oktober

Bolivia. Los TIPNIS omfattar ett ursprungsfolksterritorium och nationalparken Isiboro-Secure. Vad alla just nu kritiserar, är beslutet att bygga en landsväg utan föregående samråd.

I den förra konstitutionen ägnades inte stor uppmärksamhet åt miljön eller ursprungsfolken, men i den nya grundlagen uppmärksammas de. I § 343 i den nya bolivianska konstitutionen till exempel, står det: "Allmänheten har rätt att medverka i miljöärenden, att höras och informeras i förväg om beslut som kan påverka miljöns kvalitet". Detta ratificeras i § 345, som bekräftar att miljöåtgärder och politik måste baseras på "planering, deltagande och social kontroll".

I Bolivia kritiserar man att det har fattats beslut om byggande av vägen utan föregående samråd. Med stöd av tidigare nämnda paragrafer i konstitutionen, innebär det en grundlagsstridig handling. Regeringen försvarar sig med att det har förekommit en viss sorts dialog med några bönder.

Konflikten mellan regeringen och ursprungsbefolkningen förvärrades genom några uttalanden från presidenten, exempelvis när han i augusti bad ungdomar i Chapare att "erövra" kvinnor i Yuracaré, för att de skulle låta vägen byggas mellan Villa Tunari och San Ignacio de Moxos. Han sade också, att om han hade tid, skulle han personligen förföra Yuracarés kvinnor. "Svaret från ursprungsfolkskvinnorna lät inte vänta på sig. Samtidigt som de fastslog försvaret av territoriet, karakteriserade de presidenten som "macho" och "respektlös". Mariana Guasania, genussekreterare i Confederación Indígena del Oriente Boliviano, CIDOB (Förbundet för ursprungsfolk i östra Bolivia) deklarerade: "Han må vara president, men han ska inte brista i respekt för ursprungsfolkskvinnor."

Även om det talas om att man kommer att genomföra en folkomröstning, kommer detta inte att påverka vägbygget. Vägen kommer med all säkerhet att passera genom TIPNIS. Inför denna oförsonliga attityd, förkastade CIDOBs ledare, Adolfo Chavez, alla föreslag om folkomröstning eller debatt. Och man tog beslutet att genomföra en ny marsch med ursprungsbefolkningen i öst, för att förhandla med presidenten. Ursprungsbefolkningen har alltid velat förhandla direkt med presidenten och accepterar inga medlare. Det är problematiskt att de vill samtala direkt med honom, eftersom han förmodas vara gräsrötternas och de sociala rörelsernas president.

Det sägs att Evo pressas av coca-odlarna och eftersom vägen kommer att innebära utvecklingsmöjligheter, kommer hela detta område att ockuperas av coca-odlare. Vissa organisationer informerar innevånarna, fram för allt städernas medelklass, om att byggandet av vägen kommer att innebära avverkning av cirka fem miljoner träd och påverkan av djurlivet. Denna information gör den bolivianska medelklassen medveten om problemen.

Foto: Algren Morgan
Namninsamling till stöd för Tipnis på Plaza San Francisco

När ursprungsfolkens marsch nådde fram till Yucumu, nekades deltagarna vatten. Ingen sålde mat till dem, man gav dem heller ingen medicinsk vård eller visade någon gästfrihet. Detta ledde till att konflikten eskalerade och den förvärrades ytterligare genom att regeringen skickade dit polis, förmodligen för att ledsaga demonstranterna. Men foton började dyka upp, på Facebook och bloggar, som visade att polisen försökte förhindra att marschen fortsatte. Polisen gjorde inte heller något för de marscherande skulle få vatten eller sjukvård, trots att det fanns fall av uttorkning bland demonstranterna.

För två veckor sedan besöktes de marscherande av utrikesministern, som är en av de personer som har arbetat mest för denna förändringsprocess, och det uppstod missförstånd eftersom man var säker på att han hade blivit kidnappad. Men faktum är, att kvinnorna hade fångat in honom för att be honom ansluta sig till dem för att få vatten. Nästa dag, när ministern återvänt ingrep polisen.

Tydligen finns det redan ett kontrakt med ett brasilianskt företag och den brasilianska regeringen, om byggande av vägen. Men president Evo Morales har brutit mot konstitutionen och han har blivit ovän med sina gräsrötter, de ursprungsbefolkningar som han säger sig företräda. Konflikten fortsätter och det finns ingen lösning i sikte. Sanningen är, att allt tyder på att president Evo Morales står inför det största problemet under sin mandatperiod.

Flera artiklar av: LatiCe

• LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
• © 2008 LatiCe