Santa Rosa Leleque: Ska rättvisan någonsin stå på vår sida?
LatiCes översättare: Lillemor Andersson
Domare Magallanes dom "är faktiskt en väldigt konkret felaktig rättstillämpning" påpekar Mapuchesamhället Santa Rosa Leleque. I första hand för att "man helt ignorerade beslutet från Högsta Domstolen som gör det obligatoriskt att tillämpa ursprungsbefolkningens rättigheter" på dessa konflikter.
De vidhåller att domaren "endast beaktat de vittnen som presenterades av Benetton", och helt ignorerat de vittnen som presenterades av Mapuches. Ännu en gång går ett domslut mot Mapuchesamhället som "gör motstånd och kämpar för 534 hektar, medan Benetton äger mer än 1 500 000 hektar i hela detta territorium. Hur ska vi kunna lita på rättvisan?" undrar man från Santa Rosa Leleque.
År 2002 beslutade vi återvända till vårt urgamla territorium, där våra förfäder föddes och uppfostrade sina barn, där vi har sprungit sen vi var barn. Vi har lärt oss att respektera naturen och leva med Mapu (jorden). Vi genomför ngellipun och olika ceremonier som är specifika för vårt folk. Vi upprätthåller seder och levnadssätt. I slutet av 2002 drabbades vi av det första slaget från rättvisans sida, när man genomförde vräkningen av Mapuchesamhället. Benetton och Compañía Tierras del Sud Argentino S.A (Kompaniet Södra Argentinas Marker) hade då anmält oss som inkräktare på vårt eget territorium. Vi genomled en rättegång där domstolen i Esquel under Dr. Jorge Eyos ledning, dömde till förmån för koncernen Benetton.
Under denna tid reste vi till Italien för att möta Luciano Benetton ansikte mot ansikte. Han lovade bland annat att försöka finna en lösning på konflikten och sade också att "era ord som män, är värda mer än namnteckningar på ett papper".
Efter tre år utan svar eller lösningar från den italienske magnaten och inte heller från den nationella regeringens, provinsstyrelsens eller kommunala myndigheters sida, återvände vi den 14 februari 2007 till våra förfäders territorium, för att bli det vi är: Mapuche, jordens folk.
Under dessa år har vi varit tvungna att fortsätta hålla stånd mot rättvisan. Strax efter att vi tillbringat fyra år i området, fick vi den 1 mars vräkningsordern från domstolen i Esquel. Detta beslut undertecknades av domaren Omar Higinio Magallanes, som återigen agerade till förmån för La Compañía Tierras del Sud Argentino S.A, som ägs av Luciano Benetton.
Denna dom innebär en felaktig rättstillämpning, som faktiskt är väldigt konkret, eftersom domaren helt ignorerat ett beslut från Högsta Domstolen som gör det obligatoriskt att tillämpa ursprungsbefolkningens rättigheter på dessa konflikter. Det visar tydligt en bristande kännedom om de rättigheter och lagar som skyddar Mapuche-folket, som artikel 75, punkt 17 i konstitutionen, ILO:s konvention 169 och den nationella undantagslagen 26.160 och 26.554. Utöver allt detta, tog domen endast hänsyn till de vittnen som presenterades av Benetton. Den ignorerade helt de vittnen som presenterades av Mapuche-samhället, som historikern Ramón Minieri, antropologerna Claudia Briones och Ana Ramos samt Rubén Llancaqueo, vilkas vittnesmål återspeglar den uråldriga ockupationen och plundringen.
Vi anser att rättvisan och domare Omar Higinio Magallanes nonchalerar att samhället har erkänts av stiftelsen I.N.A.I. och provinsen Chubut genom ett godkännande som juridisk person. Via den nationella undantagslagen 26.160, har samhället genomfört den territoriella undersökning som innebär ett statligt erkännande.
Vi påminner oss de ord som domare Magallanes en gång sade till oss: "att det aldrig skulle falla honom in att beordra vräkning av ett Mapuche-Tehuelchesamhälle". Dessa ord gjorde oss entusiastiska och återgav oss lite tro på rättvisa, trots allt.
Nu, inför denna vräkningsorder, frågar vi oss igen hur vi ska kunna lita på rättvisan? Den som än en gång sviker och dömer till nackdel för vårt samhälle, som gör motstånd och kämpar för 534 hektar, medan Benetton äger mer än 1 500 000 hektar på hela det argentinska territoriet. Kommer rättvisan någonsin att stå på vår sida?
Vi är trötta på korrupta domare utan värdighet, som skyddar stora jordägare och multinationella företag.
Vi känner stöd och erkännande från alla Mapuche-Tehuelchesamhällen i provinsen Chubut, liksom även från de många andra som man möter på Wallmapu (det uråldriga Mapucheterritoriet). Vi är mycket tacksamma för allt stöd vi fått från Mapuche- och icke Mapuchebröder.
Trots detta domslut, fortsätter vi bekräfta vår existens och vårt engagemang i denna lilla vrå av Mapu, med våra futakecheyem (förfäder) och platsens nien och newen (naturkrafter). Vi fortsätter med övertygelsen att kunna skriva om vår historia som Mapuche-Tehuelchefolk och vända situationen av förnedring och plundring.
MARICI WEU! MARICI WEU!
För varje vräkning, tio återtaganden...
Flera artiklar av: Komunikacion Mapuche