Likgiltighet, döva öron och förtryck (Del II)
enREDando
LatiCes översättare: Lillemor Andersson
Territoriellt undantagstillstånd, förordningar och sojamodell
Den situation som är överhängande i La Primavera, Formosa är inte isolerad. Den svarar mot en modell av sojaföretag och expansion över jordbruksgränser som upprepar sig i andra provinser i landet och även i andra ursprungsfolkssamhällen i Formosa.
Den politiska situationen i provinsen är oroande. Regeringens tystnad likaså.
För att mer grundligt lära känna de utsikter som är överhängande för samhällen och sociala rörelser i Formosa, använder vi oss av det synsätt som presenterats av Pablo Chianetta, medlem av Espacio Intercultural por el Territorio Formoseño (Det interkulturella programmet för Formosaterritoriet) och referent för Asociación para la promoción de la Cultura y el Desarrollo (Föreningen för främjande av kultur och utveckling). "Vi kan göra oss en bild av hur detta sker, kanske inte med dödsfall eller genom en mängd attacker från polis och den politiska makten, men genom att sättet att agera är förenligt med det utövade och den bild av demokratin som Formosas politiska styrelse har. Vi befarar att framtida händelser kan utvecklas", säger Pablo med stor oro.
"Regeringen hade under de föregående 120 dagarna möjligheter till dialog. Långt innan man spärrade av vägen som ett led i mobiliseringen för att göra gruppen synlig och för att uppnå en dialog, hade den politiska makten i Formosa, liksom även rättsväsendet, dessa möjligheter. Men inte vid något tillfälle har man tagit kontakt för att lyssna till kraven, sakfrågan eller de frågetecken som folket i La Primavera hade. Detta upprepas kontinuerligt. När en social grupp utvecklar en metod för mobilisering inför någon konflikt, sticker regeringen huvudet i sanden och slutar lyssna. Detta paradigm för att bygga upp makt som regeringen använder får till följd att inga som helst metoder för dialog kan utvecklas."
Från EITF, med mer än 25 års historia, kommer impulser till en djupgående analys av marksituationen i Formosa. Man utgår från två befintliga nationella lagar. En av dem, lag 26.160.
"La de Emergencia Territorial e Indígena, 26.160 (Lag om nödläge i fråga om mark och ursprungsbefolkning) förbjuder alla typer av avhysning från ursprungsfolkssamhällens mark vid marktvister under den period, under vilken man tar fram juridiska och tekniska förordningar och jord/fastighetsregister, genom en teknisk grupp sammansatt med deltagande från ursprungsbefolkning, sociala organisationer och provinsstyrelser. Man kan praktiskt taget inte göra några framsteg med denna lag, så kongressen var tvungen att ta fram en andra lag som förlänger den första lagen 3 år till, eftersom förordningarna inte hade färdigställts. Och här i Formosa, har organet för nationell tillämpning, INAI, sagt att provinsstyrelsen saknar politisk vilja att genomföra och operationalisera lag 26.160. Det rättfärdigar man med att säga att "i Formosa har ursprungsbefolkningen inga markproblem". Det som sker i La Primavera visar den diametrala motsatsen. Om det finns markproblem i Formosa, måste vi stoppa avhysningarna. Men trots att det finns rättsliga instrument, var verkställandet av utmätningen våldsam med dödsfall och blodspillan", säger Pablo Chianetta hårt.
Å andra sidan pekar aktivisten på förekomsten av en annan viktig rättslig mekanism, den nyligen antagna Ley Nacional de Bosques Nativos 26.331 (Nationell skogslagstiftning). Det är den berömda "Bonassolagen". "Det är en lag som fastställer att provinserna måste genomföra förordningar om de inhemska skogarna, där man beaktar de tankar och idéer som innevånarna i skogarna har, särskilt små jordbrukare och ursprungsbefolkningar. Provinsen antar en lag där inblandade samhällen inte har deltagit, trots att vi oräkneliga gånger, per brev, i samtal och under offentliga utfrågningar, enträget bett om verkligt deltagande. Vi har lämnat förslag som inte har beaktats. Denna lag säkrar samhällena vad beträffar deras omgivning. På medellång och lång sikt är den en kedja, som kommer att begränsa samhällenas äganderätt till en mindre del av marken, utan möjlighet att utvidgas till det som vi kallar territorium. En miljö där ett samhälles kulturella, sociala och religiösa relationer kan utvecklas.
Detta är det största klagomålet och orosmomentet hos den stora sammanslutningen av sociala organisationer, jordbrukare och ursprungsbefolkning i Formosa. Förekomsten av nationella lagar som inte följs i Formosaterritoriet och likgiltigheten och bristen på socialt deltagande i verkställandet av förordningarna i provinsen. "Vi har bra nationella lagar och förordningar i provinserna, men trots detta respekteras inte ens en grundläggande rättighet som delaktighet. Vi är inte ens nämnda vid förhandlingsbordet".
Med detta syfte medger Chianetta också att problematiken och situationen i Formosa upprepas i andra provinser som Salta, Córdoba, Corrientes och Chaco. "Det förekommer verkligt skamliga processer när det gäller de rättsliga instrument som vederbörande lagstiftande församlingar har arbetat fram i form av förordningar för sina provinser. Det gäller att ha ett lite vidare synsätt. Det finns intressen som väger tyngre än befolkningarnas intressen. 70 % av skogarna har försvunnit och med den utvecklingshastighet med vilken man etablerar expansionen av jordbrukets och boskapsuppfödningens gränser, kommer det att orsaka att skogarna försvinner ännu snabbare."
Formosa, rädslan och den ständiga likgiltigheten
"Människor är fortfarande mycket rädda", säger Pablo. Trots att blockaden av väg 86 har hävts, känner man rädslan inom samhällena, speciellt i La Primavera. Där är konflikten långt ifrån löst. Den fortsätter latent. Folk misshandlades illa och fängslades. Det finns barn och mor- och farmödrar på polisstationerna. Folk som inte fått behandling på sjukhusen. Vissa människor har tvingats fly genom skogarna, som Félix Díaz. Detta är vad som har hänt. Det finns rädsla och juridisk försvarslöshet, när det gäller det som skulle vara rättssäkerhet och rättvisa i provinsen. Det är en rättvisa som ligger i den verkställande maktens händer. Å andra sidan är en av de åtgärder som vi ser behov av artikulation mellan de olika sociala sektorerna."
I detta avseende har ett stort antal sociala, miljö-, mänskliga rättighets- och internationella organisationer höjt sina röster för att ge samhället stöd genom diverse uttalanden. Förtrycket i La Primavera summeras i en kronologi av konstant förtryck, förföljelse och kränkning av rättigheter i provinsen Formosa. På följande sätt beskriver Chianetta det. "Blockaden av vägen var mycket omfattande. Det har också förekommit andra blockader, till exempel år 2009 vid byn Wichí på riksväg 81. Inte heller där kom någon provinsiell myndighet för att förhandla. Även där blev det två dödsfall, inte genom polisbrutalitet, men av trötthet, utmattning och problem med kroniska sjukdomar vid sidan av vägen. I dag påminner två kors om de som omkom i denna kamp.
Jag minns 2002, den episod som polisen och samhället Namqom hade, de oräkneliga blockader som samhället Bartolomé de las Casas gjorde, bananplantagearbetarna i provinsens norra del, samhället María Cristina, som efter en och en halv månad var tvungen att ockupera en polisstation, på grund av det förtryck de hade fått utstå med folk från samhället. Det är aktioner som äger rum i konfrontation. Ingen lyssnar på sektorernas krav och konflikten skapar fler konflikter. Varje ytterligare gång en grad hårdare. Det kan komma till en tidpunkt då det saknas möjligheter att återvända till dialog, och denna punkt utan återvändo skulle vara olycklig för uppbyggandet av demokrati i provinsen".
Tystnaden i provinsens media förvärrar likgiltigheten och samhällenas skyddslöshet. La Primavera har sin egen blogg där man sprider sina klagomål, sina röster och sin kamp. Å andra sidan har ingen inom media velat publicera uttalanden som framförts av EITF, som bland annat säger: "Den nuvarande lagstiftningen, avtalen och fördragen i Argentina, i relation till ursprungsbefolkningens samhällen är klara och omfattande. I Formosa verkar de emellertid omöjliga att tillämpa. En lag som inte kan utövas, är en stympad lag. Det finns nationella organisationer med goda intentioner för handling, som hindras från att arbeta i Formosa. Det finns naturligtvis ansvariga, provinsens institutioner på olika nivåer, framför allt den verkställande och den dömande makten, som i sina händer hade verktyg för att lösa konflikterna mycket tidigare. De delar ansvaret på nationell nivå med Instituto Nacional de Asuntos Indígenas, INAI, (Nationella institutet för ursprungsfolksfrågor). Det är den organisation som är ansvarig för bristen av tillämpning av lag 21.160, Emergencia Territorial. Vi varnar, vi fördömer och vi är rädda för att lösningen på konflikterna i provinsen Formosa fortsätter på den inslagna vägen, med åtal och kriminalisering av de sociala protesternas upphovsmän."
Privata företag
Det är utan tvekan så att passiviteten tillsammans med statens repressiva agerande och rättsväsendets medverkan åtföljs av en stark och mäktig sektor av företagsgrupper. Företag kopplade till utveckling av sojaodling och boskapsuppfödning. "Ju mindre byarna och städerna är, desto mer sammanblandade är relationerna mellan den politiska, rättsskipande och ekonomiska makten. Vi ser klart jordbruksgränsernas framryckning", förklarar Chianetta, som utan att tveka tillägger: "i dag är detta mer ett fastighetsbolag än ett skydd av skogen." Processen med att arbeta fram en förordning för Formosa, beordrad av regeringen Insfran med noll deltagande av boende i Formosa, främjade legalisering av fastighetsbolagsverksamheten. Den ökade röjningen av mark mot en horisont av jordbruksproduktion. "Det var en fastighetsutveckling för provinsen. Det vill säga, mark ses som en god ekonomisk produktionsenhet, inte som en social tillgång för dem som bebor den. Det finns mycket starka intressen i alla konflikter av den här typen".
Reynaldo Cirigliano är lärare från ett av ursprungsfolkssamhällena i Formosa, la Pilagá. Hans synsätt, som grundar sig på en lång tids begrundan av verkligheten i Formosa, sammanfaller med Pablo Chianettas. "Den etniska gruppen Pilagá är organiserad i federationen Pilagá och denna typ av organisationer på provinsiell nivå, är inte särskilt välsedd. För bara några dagar sedan, fick alla ledare från de olika etniska grupperna sina mobiler avstängda. Fallet La Primavera är inte det enda. Kränkningen av de konstitutionella rättigheterna i Formosa har pågått mycket länge". Det som hände var, berättar Reynaldo som var aviserad per telefon från Pozo del Tigre, att en annan ledare från samhället Toba blev attackerad, tydligen av 6 beväpnade män som hade hotat honom och sänkt ner honom i vatten med avsikt att döda honom. "Det är den vanliga frågan om kränkning av rättigheter. År 2005 hände också ett fall polisiärt förtryck av män, kvinnor och barn i ett Toba-samhälle".
För Reynaldo är problemet "den regerings- eller systemmodell som råder i provinsen. Det är en modell av icke-dialog och förtryck", säger han i överensstämmelse med Pablo Chianettas uppfattning. För sin egen del är han också övertygad om att "media svarar mot ekonomiska intressen. Där kommenterar man att provinsstyrelsen betalar medierna för att inte rapportera eller vilseleda."
"Varje gång ett samhälle hävdar rätt till bostad, hälsovård och utbildning, är regeringens strategi att säga att bakom samhället står en vit som är agitator eller uppviglare. Relationen mellan samhällena och regeringen är förtryckande", påpekar Reynaldo. Han åskådliggör en komplex social och politisk struktur som sedan 15 år installerats som styrsystem i provinsen Formosa. Samtidigt konstaterar han: "Man ser i Formosa en alltmer ökande avskogning. Om detta fortsätter, kommer samhällena att lämnas med mark som är isolerad från den naturliga skogen. De kommer därigenom att förlora råmaterialet för sitt konsthantverk, sin naturmedicin och sina livsmedel. Lagen om territoriell förordning på nationell nivå uppfylls inte i Formosa och man gör en rättslig prövning av detta som helhet. Men tyvärr, trots lagarna, undersöker rättvisan det inte eller har andra intressen, för vilka lagarna förpassas till bakgrunden".
Reynaldos röst och hans ord verkar vara samma som vi möter hos Chianetta. Döva öron hos en regering förevigad vid makten, systematisk kränkning av ursprungsfolkens rättigheter beaktade av lagen, en blind rättvisa som ser till privata intressen, boskapsuppfödning och sojaodlingarnas framryckning över inhemska skogar, förtryck mot män, kvinnor och barn som lever och försvarar sina territorier. Ett komplext panorama som enhälligt hyllas av nationella och regionala politiska röster som erkänner de sanna markägarnas rättigheter.
Flera artiklar av: enREDando