Latice - Latinamerika i Centrum

-

Använda den fäderneärvda kunskapen för att möta pandemin i Peru

Claudia Mazzeo
Desinformémosnos
LatiCes översättare: Hugo Klappenbach

Använda den fäderneärvda kunskapen för att möta pandemin i Peru

Vi blir tillsagda att tvätta våra händer och vi undrar med vilket vatten vi ska göra det. Vidare uppmanas vi att stanna hemma och vi undrar var någonstans, när majoriteten av oss inte har en lämplig bostad.

Uppskattningsvis är det 372000 urinvånare uppdelade i 51 samhällen som bor i den peruanska delen av Amazonas regnskogen. En undersökning underströk det viktiga i att implementera sanitära strategier som omvärderar och införlivar dessa folkens fäderneärvda kunskaper.

För att minska de sociala orättvisorna bland urbefolkningen i samhällen som finns i Amazonas regnskogen, i synnerhet inom hälsoområdet, är nödvändigt att implementera sanitära strategier som införlivar deras fäderneärvda kunskaper om medicinalväxter, hävdar en undersökning som publicerades i International Journal of Environmental Research and Public Health (IJERP) (Internationell Tidskrift om Miljöforskning och Folkhälsa, övers. anmärkning).

Uppskattningsvis är det 372000 urinvånare uppdelade i 51 samhällen som bor i den peruanska delen av Amazonas regnskogen. De drabbas av mera sociala orättvisor än någon annan grupp, med den högsta dödligheten, den lägsta tillgången till sjukvården och det sämsta näringstillståndet jämfört med resten av befolkningen.

Deras barnpopulation visar en stor utbredning av anemi, kronisk undernäring, utmärgling (extrem kroppsviktminskning i förhållande till längden), akuta luftvägs -och diarréinfektioner som ligger över det nationella och regionala genomsnittet.

En annan artikel som publicerades i SSM-Population Health (Social Vetenskap & Medicin – Folkhälsa, övers. anmärkning) hävdar att det inte är det etniska – rasrelaterat ursprunget som gör att barnen i urinvånarsamhällen och afro-ättlingar löper större risk för att drabbas av anemi utan var man bor är mera avgörande i det avseendet. Barnen som bor på landsbygden löper 3,6 gånger mer risk för att få anemi än de som bor i städer.

"Risken är väsentligt mindre för icke urinvånarbarn och icke afro-ättlingar även om de bor på landsbygden" sa till SciDev. Net (Hemsida för vetenskap och teknologi för utveckling, övers. anmärkning) Lucrecia Mena Meléndez från Sociologiavdelningen på Kalifornien Universitetet i Los Angeles, som är ansvarig för undersökningen. Forskaren underströk att ansträngningarna rörande rasfrågor måste kompletteras med utbildning för föräldrar.

IJERPH:s undersökning påpekar att Amazonas samhällen behandlar hälsoproblemen på olika sätt. Studien erkänner att det officiella peruanska hälsosystemet har brister men "har inte råd att bortse från att samhällen har ett eget fungerande vårdsystem från förr", tillade Bárbara Badanta, en av undersökningens forskare.

"Vi är less på att bli betraktade som ett forskningsobjekt. Att etablera en dialog skulle vara till stor hjälp. Vi skulle kunna utforma bättre planer samtidigt som staten skulle tjäna på det pga. reducerade kostnader", betonade Teddy Sinacay Tomas, ordförande i Ursprungsfolkens Centralorganisation i den Centrala Regnskogen (CECONSEC på spanska, övers. anmärkning) som representerar 89 asháninka samhällen i Junín regionen i de peruanska provinserna Chanchamayo, Satipo och Oxapampa.

Vid telefonsamtal sa Synacay med SciDev. Net att trots att ingen offentlig åtgärdsplan godkänner urbefolkningens fäderneärvda kunskaper är det precis tack vare dem att asháninka folket kunde bekämpa pandemin.

"Från den 15 mars då man utlyste den sanitära nödsituationen har vi lagt all ansträngning på att stänga ut smittan från COVID 19 genom att spärra genomfarten vid våra samhällens gränser. Trots det har smittan tagit sig in och vi har försvarat oss genom att använda oss av medicinska växter så som matiko, kion och andra växter som vetenskapen inte känner till än", säger han.

Han fortsätter: Vi blir tillsagda att tvätta våra händer och vi undrar med vilket vatten vi ska göra det. Vidare uppmanas vi att stanna hemma och vi undrar var någonstans, när majoriteten av oss inte har en lämplig bostad. Många av våra hus har halmtak och saknar betonggolv.

Badanta, som bodde bland urinvånarna under tiden undersökning pågick, hävdade att om än är sant att de lokala myndigheterna har stödjande insatser för att klorera vattnet blir det avbrott då och då. "Landsbygdens folkhälsosystem och hälsovårdens professionella får inga tillräckliga resurser.

På mottagningarna eller hälsovårdsposteringarna ofta finns inte rinnande dricksvatten och kompetent personal saknas" sade hon, som specialiserat sig i transkulturell sjukvård på Sevilla Universitet.

"De flesta universiteten är placerade i huvudstaden och känner inte till Amazonas ursprungsfolkens verklighet. Genom en gedigen forskning skulle de kunna visa värdet av de medicinska växterna för världen", säger Sinacay.

"Hur ska man kunna få den västerländska och den fäderneärvda medicinska kunskapen att komplettera varandra? Metodologin som kallas "kunskapernas dialog" skulle kunna vara en av de mest effektiva strategierna, som samtidigt respekterar de olika världsåskådningarna, med stöd av offentliga insatser som främjar sådana initiativ och implementerar samordnade aktioner mellan hälsoministerierna och representanterna för den medicinska fädernearv", sade Adrián Díaz, interim representant för Panamerikanska hälsoorganisationen (OPS på spanska, övers. anmärkning) i Ecuador.

Badanta tillade att klyftan mellan den professionella hälsovården och ursprungsfolkens samhällen borde undersökas mera noggrant för att uppnå en bättre förståelse av dess orsaker. Likaså skulle behövas uppnå bättre kunskap om deras andliga behov i förhållande till eventuella medicinska behandlingar samt skaffa bättre kunskap om de dessa samhällens sanitära ombud. Dessa frivilliga, folkvalda samhällsmedlemmars insats ökar uppslutningen till nödvändiga, medicinska behandlingar och minimerar de sanitära ojämnheterna bland befolkningen.

Sinacay påpekar att "Vi har föreslagit att deras roll ska erkännas och att de får utbildning eftersom de redan är verksamma i våra samhällen med sina hälsovårdande insatser. De gör ett jobb som ingen av de professionella som då och då besöker oss gör".

Ursprungligen publicerad i SciDev.Net



Publicerad: november 2020

Flera artiklar om: Ursprungsfolk



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr. 802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe