Mapuche-folket mot Benetton, konflikten fortsätter
Comunicaciones aliadas
LatiCes översättare: Patrik Stomberg
Mapuchefolket organiserar sig för vakthållning i samfundet Pu-Lof en Resistencia Vuelta del Río ("Pu-Lof i Motstånd Vuelta del Río"). / Carlos María González Quintana
Argentina. Återtagandet av sina förfäders territorium utgör ett "att återvända hem" för mapuchefolkgruppen.
På mapudungun, språket som talas av mapucherna som sedan urminnes tider befolkar Amerikas södra ände, finns ett unikt verb som syftar både på handlingen att ge sig av och att komma tillbaka: amutun. Och det skulle kunna vara så att det inte är någon tillfällighet, därför att detta ursprungsfolk – som aldrig helt övergav det land som kolonisatörerna tog ifrån dem för mer än hundra år sedan – allt som oftast spelar huvudrollen i någon ny protest.
Den senaste av dessa episoder ägde rum tidigt på morgonen den tionde januari i mapuchesamhället Pu-Lof, när omkring två hundra soldater från gendarmeriet i Chubut-provinsen, mitt i Patagoniens hjärta, dök upp i trakten av Vuelta del Rio i Cushamen. Gendarmerna verkställde en order given av den federale domaren Guido Otranto om att evakuera en mindre grupp ursprungsfamiljer, bosatta sedan i mars 2015 på ren patagonisk stäppmark som ett sätt att kunna återta detta territorium som sedan 1994 ägs av den italienske affärsmannens Luciano Benetton med aktiemajoritet i företaget Compañía de Tierras del Sud Argentino.
Sedan dess ankomst för två år sedan befinner sig mapuchebosättningen – av dem själva kallad Pu-Lof en Resistencia Vuelta del Río – i konflikt med provinsens styrande som inte vill att urinvånare slår sig ner där. Gruppen Pu-Lof talar inte om "intrång", inte heller "ockupation", utan om att komma tillbaka hem. Det de strävar efter är en självinsikt bland alla mapuches som sådana, för att senare gå vidare till att återta området.
Enligt advokaten Sonia Ivanoff, försvarare av mapuchefolket, "måste ursprunget till hela denna konflikt sökas i slutet av artonhundratalet, när oligarkiska sektorer beslutade att införliva territorier, som traditionellt besatts av indiansamhällen, till den argentinska staten som då var på väg att födas. Chubut överlämnades till engelska företag i utbyte mot ett lån i engelska pund. Som vi brukar säga överlämnades jordar med urinvånarna i dem och det är denna situation som Lof (social mapucheorganisation) kommer för att återställa, inte bara för de rättigheter som i dag tillerkänns urinvånarnas samhällen utan därför att mapuche- och tahuelchesamhällena i dag lever under de sämsta av förhållanden. Med det som grund har flera mapuchefamiljer sedan mars 2015 beslutat sig för att återkräva delar av det område som var deras, från vilket de förvisades, och som därefter uppläts till det engelska bolaget och slutligen förvärvades av bröderna Benetton".
Trots flera och ofta våldsamma försök till förvisning har gruppen stannat på platsen och de har satt upp anslag som lyder "Mapucheterritorium" och "Ut med Benetton!".
Repression som upplevts
"Förtruppen var från gendarmeriet, med en lastbil, bevattningsflygplan, en drönare och fler än två hundra soldater", summerar advokaten Carlos María González Quintana från Asamblea Permanente por los Derechos Humanos de Córdoba ("Córdobas permanenta samfund för de mänskliga rättigheterna") till Noticias Aliadas. Han befann sig på platsen under polisinsatsen i januari. Den förevändning som anfördes för en dylik styrkeuppvisning var att spåren tillhörande en gammal järnväg, känd som "La Trochita" ("den lilla skogsvägen"), i dag omgjord till ett tåg för turister, hade blockerats.
Enlig González Quintana "finns i Pu-Lof bara arton personer av vilka fyra är kvinnor och nio barn".
La Unión de Asambleas Ciudadanas (UAC) ("Invånarförsamlingarnas union"), som samlar samhällsorganisationer i hela landet, sände ut en kommuniké som kungjorde att under de tio timmar som soldaterna vistades på platsen var urinvånarna "fullständigt isolerade och på grund av det våldsamma förfaringssättet återstod ingen respekt för någon form av mänskliga rättigheter" och de underkastades "en synnerligen rasistisk och nedvärderande behandling".
Efterföljande dag blev situationen än mer märklig och närmare åttatiden på kvällen, enligt vittnesuppgifter, dök en skåpbil upp med personal från gendarmeriet i sitt innandöme.
"Man hörde rösten från den som anförde de uniformerade säga: ‘Skjut, skjut, en måste dödas’", hävdar UAC.
Förutom det förstörde gendarmerna en stuga tillhörande bygemenskapen, i vilken vid tillfället bara äldre och yngre kvinnor befann sig. Dessutom avlossades skott som åsamkade två mapucher allvarliga skador. Sju invånare greps och isolerades.
Ställd inför detta dröjde inte reaktionen från organisationer. Equipo Nacional de la Pastoral Aborigen ("Urinvånarpastoratets nationella grupp"), en kyrklig katolsk grupp, hävdade att denna repression hade prioriterat "utländska intressen framför urinvånarsamhällenas, som existerade innan den argentinska staten, och vi känner sorg för det lidande som åsamkats så många medlemmar av mapuchesamhället med vilka vi solidariserar oss. Respekt för urinvånarsamhällenas rättigheter uppnås inte genom att kriminalisera deras krav".
Även Amnesty International, Asamblea Permanente por los Derechos Humanos samt flera ledamöter och senatorer uttryckte sig kritiskt, upprörda över den oproportionerliga repressionen.
"De bröt en kvinnas finger, flera barn slogs och de förtryckande styrkorna tog med sig djur från samhället: en ko och dess två kalvar (kon och en av kalvarna dog) förutom hästarna. Detta var ett uppenbart försök att isolera dem för att förtrycka dem, eftersom det varken finns telefoner eller radio i området, och mapucherna är beroende av hästarna för sin rörlighet", förklarar Gonzáles Quintana. De förstörde dessutom byns täppa samt odlingarna, och lämnade dem därmed utan den skörd som de räknar med för att kunna överleva.
Med blod och eld
De lokala myndigheterna har försökt göra så att medlemmarna i mapuchesamhället Pu-Lof blir kategoriserade som "terrorister", något som samma ämbete förkastade i juli föra året. Dock, och inte av en tillfällighet, terroristspöket kom till liv igen. I stället för att informera om det förtryck mapucherna utsatts för i händerna på säkerhetsstyrkorna, fokuserade de argentinska dagstidningarna på mapucheaktivisten Facundo Jones Huala, en yngling på 31 år född i Argentina, i klammeri med rättvisan i Chile på grund av gräsbränder och andra mindre brott.
"Facundo Jones Huala, en våldsam mapuche som förklarade krig mot Argentina och Chile", titulerades han av tidningen Clarin.
Jones Huala dyker upp som en del av en återkravsgrupp bestående av urinvånare som kallas Resistencia Ancestral Mapuche (RAM) ("Mapuchers fäderneärvda mostånd") som håller fram rätten till de områden från vilka de förvisades för mer än ett sekel sedan. De arbetar även för återtagandet av de kulturella traditionerna och unionen mellan vad de kallar "samhället-nationen mapuche". Det är inget litet antal ättlingar från ursprungsbyarna, som till alldeles nyligen överlevde i förorterna till de patagoniska städerna, som fått detta upprop att ge eko.
Kanske därför att man inte "genom blod och eld kan driva igenom en order baserad på orättvisa, plundring och förnekande av urinvånarsamhällenas rättigheter. Det statliga våldet och repressionen kan bara leda till mer orättvisa och mindre socialt lugn", som Equipo Nacional de la Pastoral Aborigen mycket riktigt påpekade.
Den argentinska staten åtalades inför Comisión Interamericana de Derechos Humanos (CIDH) ("Den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter") för denna den senaste och brutala handlingen. Tre månader efter att händelserna inträffade har lugnet återvänt till Pu-Lof en Resistencia Vuelta del Río men allt som återstår att veta är under hur lång tid.
Flera artiklar av: Comunicaciones aliadas