Andinska ursprungsfolkets förslag inför Rio +20
LatiCes översättare: Laila Saleh
Adital, Avvisandet av grön ekonomi, som kommersialiserar Moder Jord, och stärkandet av Buen Vivir (ett koncept som ursprungsfolk i Latinamerika formulerat som betonar ett liv och en utveckling som är mer rättvis och hållbar) som en alternativ lösning på civilisationskrisen.
La Coordinadora Andina de Organizaciones Indígenas (CAOI) (Den andinska samordnaren för organisationer för ursprungsfolk) har utvecklat avvisandet av modellen grön ekonomi, som fördjupar kommersialiseringen av Moder Jord, och stärkandet av Buen Vivir som ett alternativ för klimatförändringen och civilisationskrisen. Detta var slutsatsen vid Seminariet för diskussion om klimatförändringar och konferensen Río+20 som hölls i Lima 14 – 15 mars.
Deltagarna - ledare, styrande och auktoriteter bland ursprungsfolken i Bolivia, Ecuador, Colombia och Peru – diskuterade under två dagar målsättningarna av och överrenskommelserna från de globala konferenser om miljö och utveckling som hittills genomförts. Särskilt de konferenser som behandlat internationella åtaganden gentemot ursprungsfolk diskuterades, samt de ämnen som är centrala för Rio+20: hållbar utveckling och grön ekonomi. Med dessa ingångar konstruerades förslagen som CAOI kommer att föra fram vid Rio+20.
Under seminariet diskuterades och godkändes de förslag som CAOI delar med ursprungsfolken från Abya Yala (Ett namn på Amerika som ursprungsfolken därifrån och deras representanter ofta använder) och från andra kontinenter. Detta för att inverka på berikandet av Borrador Cero (i forts. används engelska översättningen ”The zero draft”) från dokumentet El futuro que queremos (eng. övers.: The future we want) som ska diskuteras och godkännas vid Rio+20.
Buen Vivir – Det första åtagandet som härrör från seminariet är att globalisera ursprungsfolkens (Sumak Kawsay, Sumak Qamaña, Allin Kawsay) förslag angående Buen Vivir inför klimatförändringarna - som är det mest synliga problemet för civilisationskrisen - och de falska lösningar som baserar sig på marknadsmekanismerna som de låtsas konfrontera.
Ett annat åtagande är att formulera en uppmaning till världssamfundet om att man bör reflektera över de grundläggande orsakerna till krisen, för att slutligen uppnå en helhetssyn på problemen. Ursprungsfolkens vision visar inte på endast en enda utväg för miljökrisen som är uteslutande teknisk eller ekonomisk: lösningen måste vara heltäckande eftersom allt är relaterat till varandra, allt är en kropp, ett enda ekosystem.
I detta sammanhang bekräftar ursprungsfolken att den naturliga biologiska mångfalden och den kulturella biologiska mångfalden är sammanlänkade och bör skyddas till lika stor utsträckning. Detta innebär respekt för kulturer, deras kunskap och praxis samt stärkandet av förvaltningen av de folk och samhällen som bor i områden med stor biologisk mångfald, inklusive alla deras naturtillgångar.
Nedärvd uråldrig kunskap – Seminariet drog slutsatsen att The zero draft borde erkänna och skydda uråldrig nedärvd kunskap bland ursprungsfolken och skydda deras heliga platser. Återvinningen och skyddandet av kollektiv uråldrig kunskap hos ursprungsfolken borde kunna räkna med att få nödvändigt skydd.
Dessutom borde man förklara att denna kunskap inte kan kränkas av något slags avtal om skydd av upphovsrätten till fördel för privata företag. Inga skyddsåtgärder för upphovsrätter borde vara ett hinder för överföring av teknologi, vilket är en skyldighet för länderna i väst.
Andra viktiga punkter som saknas i The zero draft är nödvändigheten av att bevara vattenresurser, glaciärer, hedländer och floddalar, det trängande behovet av att länderna avtalar om åtgärder för att garantera både säkerhet och matsuveränitet, samt genomförandet av tydliga riktlinjer för biosäkerhet.
Fokus på rättigheter – Säkerställandet av deltagandet av alla folk och kulturer i den politiska process som är kopplad till grön ekonomi och hållbar utveckling borde uttryckligen erkännas.
Dessutom borde det etableras skyddssystem, baserade på FN:s deklaration om ursprungsfolks rättigheter, för genomförandet och finansieringen av politik och program för hållbar utveckling och grön ekonomi.
I synnerhet bekräfta ursprungsfolkens och de lokala involverade samhällenas tidigare överrenskommelse, som är fri och grundad på god kunskap. För dem måste också dokumentet tydliggöra ILO:s Avtal 169 och inte bara den redan nämnda FN deklarationen.
Dokumentet hänvisar till Pachamama (Inkaindianernas jord, jordbruk och fertilitets gudinna) men tydliggör inte behovet av en deklaration för Moder Jords rättigheter. Detta borde vara kopplat till ett juridiskt instrument såsom tribunalen för klimaträttvisa som bestraffar de handlingar som kränker Moder Jords rättigheter.
Jämställdhet mellan könen – La Coordinación de las Mujeres de la CAOI (Samordningen av kvinnor inom CAOI) ordnade tidigare ett möte för ledarna från sina medlemsorganisationer (CONAMAQ, ECUARUNARI, ONIC och CONACAMI). Det var utifrån detta möte som man lade fram förslag till seminariet.
Dessa förslag sammanfattar behovet av att The zero draft innehåller ett horisontellt perspektiv på kvinnor, barn och unga. Man bör inkludera erkännandet av kvinnor bland ursprungsfolken som budbärare av ursprungsfolkens kunskap genom det moderliga språket. Poängtera klimatförändringens effekter för kvinnor (migrering, större ansvar) och komma överrens om åtgärder för att hantera dessa problem. Säkerställa kvinnors rätten till territorierna för att säkerställa överlevnaden av folken.
Flera artiklar av: CAOI, Coordinadora Andina de Organizaciones Indígenas