Latice - Latinamerika i Centrum

-

Kvinnor från ursprungsfolk i Nicaragua kräver minskning av våldet

Chrirapaq
LatiCes översättare: Lillemor Andersson

CHIRAPAQ, Centro de Culturas Indígenas del Perú (Ursprungsfolkens kulturcentrum i Peru) deltog som inbjudna i III Foro de Mujeres Indígenas del Wangki (Wangkis ursprungsfolkskvinnors forum III), som genomfördes den 1-4 oktober med deltagande av mer än 600 kvinnor från 113 samhällen i Wangki, Puerto Cabezas, Nueva Guinea och Managua.

CHIRAPAQ deltog i en panel om reflexion över ursprungsfolks media och vädjade om kapacitetsförstärkning av ursprungsfolkens kommunikatörer som en strategi för stöd och utövning av kvinnors och ursprungsfolks rättigheter.

Genom Declaración de Waspan (Waspan-deklarationen) krävde representanterna att rättskipande myndigheter i sin politik, ska inkorporera Plan de Acción, (Handlingsplan) för ett liv utan våld för Wangkis kvinnor.

Wangkis ursprungsfolkskvinnors tredje forum
4-7 oktober, Waspam, Nicaragua

Waspam-deklarationen

Ursprungsfolksvinnornas tredje forum "Alla, kvinnor som män....arbetar tillsammans för att leva väl utan våld mot kvinnor"

Samlade i Waspam, huvudstad i Wangki, under dagarna 4 till 7 oktober, 2010, är vi 570 kvinnor och wihta medvetna om förstörelsen av Moder Jord, förlusten av våra skogar och våra identiteter och föroreningen av våra vatten. Vi måste kräva ett STOPP för denna förstörelseprocess. Moder Jord kan inte längre uthärda vårt uppförande och den kränkning, vi utsätter den för.

Vi är från Ulwas, Saupuka, Bilwas Karma, Klar, Saklin, Uhri, Batsi Laya, Tuskru Tara, Tusku, Sirpi, Bihmuna, Raya Pura, Andri, Sih, Klampa, Sawa, Utla Mahta, Uran, Bum, Livin Krick, Tuapi, Bilwi, Bull Kiamp, Kururia, Tronquera, Santa Rita, Piñera, Buenos Aires, Awastingni, Tee Kiamp, Kiuwi Tingni, Francia Sirpi, Santa Clara, Wisconsin, Esperanza Rio Wawa, Miguel, Bikan, Polo Lakia Sirpi. Kapri Ipritingni, Kiwastara, Tasba Pain, Santa Rosa, Sumu Bila, Sahsa, Kuakuil II, Empalme Kolumbus, Wisi Wis, Plankira, Sang Sang, Asana, San Carlos, San Esquipulas, Klisnak, Wiwinak, Siksaiari, El Carmen, El Paraíso, La Esperanza, Santa Fe, Krin Krin, Tulimbila, Namahka, Tulankira, Kitaski, Pilpilia, Kisa Laya, Santa Ana, Lagun Tara, San Alberto, Naranjal, Casa Sola II, Florida Rio Umbra, Raiti, Pura Maira, Waspuk Ta, San Juan Bodega, Amaki, Yahbra Tangni, Taniska, El Cocal, Linda Vista, Sausa, Tilba Luhpia, Santo Tomas, San Jerónimo, Rancho Escondido, Bull Sirpi, Laymus, Dikuatara.

Vi har företrädare för FAO (FN: s livsmedels- och jordbrukskommission), GTZ, NITLAPAN (Institut för forskning och lokal utveckling), MISTAP, AMC, Consejo Regional (regionfullmäktige), Centro Humbold (utvecklar solenergi), IVASRA, Costa a Costa, Path (global hälsa), PAF, Comisaría de la mujer (kvinnokommisariatet), FIMI (Internationellt forum för ursprungsfolkskvinnor), FAMISALUD (kvinnohälsoprojekt), AMS, Ibis (demokrati och lokal utveckling), Brigada Médica Cubana (Kubanska läkarbrigaden), FUPADE (stiftelse för utveckling), ACTED (tekniskt samarbete och utveckling), ASB, Alcaldía (rådhusets kansli), Magistrada del Wangki (Wangkis rättskipande myndighet), UNICEF, Embajada de Alemania (tyska ambassaden), IMATWA (organisation som arbetar med hälso- och fattigdomsfrågor), OPS (representation i WHO), CEIMM (utbildningscenter), Redes de mujeres (kvinnonätverk), Foro internacional de mujeres indígenas (Ursprungsfolkskvinnors internationella forum), Alianza de mujeres de América Central y México (Centralamerikas och Mexikos kvinnoallians), Mar azul, Chirapaq, Comunicadores de Tasba Pri (Kommunikatörer från Tasba Pri), UNESCO

Vi erinrar oss våra drömmar, ambitioner, åtaganden och förslag från de första och det andra Foro de Mujeres i Wangki, 2008 och 2009.

Vi vill upprepa de framgångar som vi kvinnor från ursprungsfolk har uppnått genom regeringens i Nicaragua och Región Autónoma (den autonoma regionens) åtaganden via CEDAW (Konvention om eliminering av alla former av diskriminering av kvinnor, CAIRO (hälsocenter), CERD (Kommittén för rasdiskriminering), FN:s deklaration om ursprungsfolks rättigheter, lag 28 och dess förordning, Resolución Regional de creación del Foro de Mujeres (den Regionala resolutionen om skapande av ett kvinnoforum) och Secretaría de la Mujer (Kvinnosekretariatet).

Vi känner till det arbete som kvinnor från ursprungsfolk genomför på det internationella området, och den regionala regeringens jämställdhetspolitik för att avancera i arbetet med att uppnå kvinnors rättigheter i regionen. Vi analyserade och kom överens om innehållet i en handlingsplan för följande teman: Klimatförändring och kvinnor från ursprungsfolk, Jord, territorier och kvinnor från ursprungsfolk, Skog och kvinnor från ursprungsfolk, Kommunitär ekonomi och 2 ursprungsfolkskvinnor, Livsmedelssäkerhet och näringsämnesstatus i Wangkis samhällen, Kosmovision, andlighet och återupprättande av harmonin i Wangki, Ursprungsfolkskvinnors roll vid överföring av värderingar mellan generationerna, Mänskliga rättigheter och fäderneärvd rättvisa, samt dess påverkan på flickor, ungdomar och kvinnor från ursprungsfolk.

Instrument, mekanismer och strategier för avancemang och försvar av rättigheter, kvinnornas roll inom styrelser och medborgarsäkerhet i Wangki, strategier och aktiv roll i arbetet för att minska våldet mot kvinnor från ursprungsfolk, statlig institutionalisering för främjande och försvar av ursprungsfolkskvinnors rättigheter i Nicaragua och i RAAN (den autonoma regionen vid Nordatlanten), strategier för ursprungsfolkskvinnors politiska deltagande i Wangki, förslag för interinstitutionell samordning för att förbättra arbetet med Wangkis kvinnor, Sexuell och reproduktiv hälsa samt unga kvinnor i RAAN, Medel för att minska mödradödligheten i Wangkis samhällen, Nya och gamla sjukdomar såsom HIV/Aids, tuberkulos, malaria och deras inverkan på kvinnor i Wangki.

Vi vill uttrycka oro över bristen på allmänpolitiska åtgärder med deltagande av kvinnor och ursprungsbefolkningar, den ojämlika fördelningen i budgetar, giltigheten hos lagar som inte överensstämmer med uppnådda internationella normer, behovet av brådskande åtgärder för kvinnors ökade politiska och ekonomiska inflytande.

Vi noterar att vår region håller på att förlora vårt modersmål, som man nedvärderat till att gälla inom den traditionella medicinen.

Vi beaktar bristen på och avståndet till vatten, vilket hotar kvinnornas säkerhet.

Vi noterar att för att få bukt med hungern hos Wangkis ursprungsfolkskvinnor, krävs mer än en enkel ökning av födoämnesproduktionen.

Vi kräver:

Garantier för spridning av information om klimatförändringarna och det tekniska bistånd som finns för att motverka dess effekter, liksom även en brådskande och villkorslös tillämpning av befintliga lagar. Att Procuraduría Ambiental (miljökvalitetsnormer) upprättas med syfte att inleda processer för annullering av de koncessioner och tillstånd som beviljats av Consejo Regional (det regionala rådet) och INAFOR (Nicaraguas nationella skogsinstitut) för exploatering och förvaltning av naturresurser på ursprungsfolkens mark och territorier inom Waspams kommun.

Att åtgärder skyndsamt vidtas som motsvarar de krav som Wangkis ursprungsfolkkvinnor har på tillgång till vatten och sanitet.

Garantier för ursprungsfolkskvinnornas säkerhet i våra territorier genom kontroll och åtgärder mot vederbörande aktörer och institutioner, för omedelbar utrotning av narkotikahandel, alkohol och kriminalitet.

Att en åklagare, rättsläkare, utses och att ett centrum för specialiserad vård av våldsoffer inrättas omedelbart.

Att polismyndigheternas täckning ökas, rörande kommissarietjänster riktade mot kvinnor och kvinnonätverk i Wangkis olika sektorer samt att ansträngningarna samordnas för ökad effektivitet i rättsapparaten.

Att den information tas till vara, som genererats av observationsorganet för ursprungsfolkskvinnor mot våld, vid utarbetande av beslutsförslag på regeringens olika nivåer.

Att program utvecklas för reproduktiv och sexuell hälsa, familjeplanering, våld inom familjen och HIV/Aids med interkulturell inriktning och betoning av mänskliga rättigheter.

Att program införs för att säkra möjligheterna för produktiv sysselsättning för ursprungsfolkskvinnor och därigenom tryggad närings- och livsmedelssäkerhet.

Wangki känner ständigt raseriet från wan aisa - vår skapare, för olydnaden mot vår lukanka - kosmovision.

Det är vi som måste återvända till ett liv i harmoni med Moder Jord, rädda våra förfäders värden för ett värdigt liv och säkra vägen för de som ska komma efter.

Därför insisterar vi:

Stoppa kalhyggena, svedjebränningarna, föroreningarna, plundringen av våra rikedomar NU!

Waspam, Nicaragua



Publicerad: november 2010

Flera artiklar av: Chrirapaq



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe