INDEPA och statens politik för Perus ursprungsbefolkningar
Chirapaq (Ursprungsfolkens kulturcentrum i Peru)
LatiCes översättare: Lillemor Andersson
Ursprungsfolkskvinnors kontinentala förbindelselänk - region Sydamerika gratulerar Perus regering till återinförandet av INDEPA (Nationella institutet för utveckling av de andinska, amasoniska och afroperuanska folkgrupperna) i ministerrådets ordförandeskap.
Denna händelse är ett första steg mot en återupprättelse av ursprungsfolkens rättigheter, som vi förväntar oss ska fortsätta.
Även om dessa ansträngningar uppskattas, så gör kraven från Perus ursprungsbefolkningar att vi ansluter oss till uppmaningen från ombudsmannainstitutionen att omgående anta en lag, som underlättar tillämpningen av ursprungsfolkens rätt till ett fritt samtycke efter föregående information.
I denna anda solidariserar vi oss med de fredliga demonstrationer som denna vecka genomförts av Perus organisationer till försvar av ursprungsfolkens rättigheter.
Med det ovan anförda, riktar vi oss till den allmänna opinionen för att uttrycka följande:
- Att vi som ursprungsbefolkning har rätten att fritt samtycka efter att i förväg ha blivit informerade. En rättighet som finns inskriven i internationella rättsinstrument som FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter och i ILO-konvention 169, ratificerad av staten Peru, 1994.
- Att andinska och amasoniska "jordbrukarsamfund" och "inföddas bysamfund" tillhör kategorin "ursprungsfolk" på det sätt som avses inom ramen för ursprungsfolkens rättigheter, inkluderande rättigheter över mark och territorium i enlighet med det som fastställts av FN och dess medlemsstater.
- Att reglementet för och implementeringen av det fria samtycket efter föregående information, hänförs till rättsstatens praxis och rutiner. På det sätt som framgår av exemplet med bysamfunden Saramaka och Lokono i Surinam, vilka erkändes ha denna rätt efter appellation till Corte Interamericana de Derechos Humanos (Amerikanska domstolen för mänskliga rättigheter).
- Vi vill uttrycka vår oro över det lagförslag som presenterats av regeringen angående modifiering av Lag No 28223 om intern tvångsförflyttning för att underlätta för utvinningsföretagen. Vi vill påminna den peruanska regeringen att ingen omplacering får ske utan fritt samtycke, som föregåtts av information, från ursprungsbefolkningarna, på det sätt som det uttrycks i ILO-konvention 169 och FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter.
- Vi uppmanar den peruanska statens organisationer att förebygga sociala konflikter som de beklagansvärda händelserna i Bagua. Vi anser att okunnighet om ursprungsbefolkningarnas rättigheter enbart bidrar till att öka våldet och de sociala, kulturella, ekonomiska och miljömässiga skillnader som omöjliggör konsolidering av en inkluderande och demokratisk nation.
Därför:
- Anhåller vi om att den peruanska regeringen utvecklar ändamålsenliga strategier för implementeringen av INDEPA i enlighet med dess nya ställning och med fullständigt deltagande av organisationer och ursprungsbefolkningarnas kvinnor vid utarbetande av policies och åtgärder.
- Vi anhåller om att republiken Perus kongress avstår ifrån att modifiera Lag No 28223 om intern tvångsförflyttning, i beaktande av att denna återuttolkning skulle kunna förvanska ursprungsbefolkningarnas rätt till fritt samtycke, efter föregående information.
- Likaså att främja det angelägna antagandet av lagen om rätt till samråd för att säkerställa ursprungsbefolkningarnas rättighet att själva besluta om liv och utveckling.
Vi uppmanar ursprungsfolkens organisationer och andra som är engagerade i frågor som rör mänskliga rättigheter, att göra en klart uttalad kraftansträngning till försvar för ursprungsbefolkningarnas rättigheter inom ramen för en demokratisk stat vilken respekterar sina lagar och förpliktelser som medlem av FN.
Flera artiklar av: Chirapaq publicerade 2010