Den politiska dimensionen av ursprungsfolkens andligheter
Bild: @LuchoxBolivia
Den sjätte november, dagen innan den nya regeringen svors in och trots begränsningarna av pandemin, genomfördes en ceremoni för den nyvalde presidenten Luis Arce och vice presidenten, David Choquehuanca, av medlemmar från aymara och quechua folken. Ceremonin, som ägde rum vid den heliga arkeologiska platsen Tiwanaku bestod av andlig rening och legitimering av de två männen som blev symboliskt betitlade guvernörer av Tiwanaku.
Utövandet av andliga ceremonier har för rörelserna bland ursprungsfolken och småbönderna i Bolivia blivit en central del av deras kamp i form av både den individuella och kollektiva mystiska ihärdigheten.
Under Evo Morales styre tog ursprungsfolkens andliga riter en stor roll i lagstiftningens protokoll, till den grad att den konservativa högern ansåg att “Bibeln och krucifixen hade undanröjts” från regeringspalatset.
Dessa rituella företeelser är på uppsprång inom den politiska scenen och är framförallt värnade om av till exempel den socio-politiska rörelsen Movimiento Al Socialismo (MAS). Däremot har riterna mött starkt motstånd bland konservativa katoliker och evangelister men även av individer som säger sig stödja ursprungsbefolkningens frigörande från kolonialismen (så kallade indianistas).
Konservativa kristna betecknar tillställningarna som tillhörande hedendomen och trolldomen. Indianisterna som motsätter sig MAS (antimasistas) stämplar ritualerna som pachamamism och folklorism. En individ från aymarafolket kritiserade på sociala medier de som anordnade ritualen för Arce och Choquehuanca och kallade dom okunniga.
Det verkar som om dessa grupper delar en blind dogmatism gällande ursprungsfolken. Bland både konservativa och indianistas kan deras syn tolkas som “om dessa inhemska människor inte lever efter sanningarna vi har lärt dom så är dom okunniga hedningar”.
Andlighet, till skillnad från religion, betyder gränsfri inspiration och frihet för dom som utövar det. Det finns därför ingen plats för den kulturella väsentligheten i dom andliga sedvänjorna. Riterna är varken rena eller orena, oberoende av deras ursprung, hur dom utfärdas eller vad dom består utav. Andligheten och dess riter innebär överskridande av gränser och nytänkande inför etablerade dogmer och doktriner.
Andliga ritualer skapas och ändras ständigt. Just för att förändring ligger i deras väsen kan man inte fördöma utövningen av dom; återuppfinningen sker i takt med tiden för att inge krut i urbefolkningens frihetskamp.
I det hänseendet är, och bör, andligheten vara en grundläggande beståndsdel i handlingarna och ambitionerna gällande frigörandet av ursprungsbefolkningarna. Bland de underordnade folken är andligheten kärnan i den mystiska befrielsen.
Det finns en risk att andlighet, i alla dess former, riskerar att förvrängas till spiritualism (som till skillnad från andlighet saknar rötter i verkligheten och ursprungsbefolkningarnas frihetskamp och dessutom ofta manipuleras av makthavarna). Men detta är inte fallet när det gäller den mångsidiga andligheten bland ursprungsbefolkningen och småböndernas rörelser i Bolivia.
------------------------* Latinamerikansk försvarare av Moder Jords rättigheter och Mänskliga rättigheter
| Tweet |
Flera artiklar om: Ursprungsfolk