Latice - Latinamerika i Centrum

-


LatiCe skapar rum för folkrörelserna så att dessa får möjligheten att skriva sin egen historia.

LatiCe söker

Volontärer som vill skriva artiklar eller hjälpa till med att översätta (spanska till svenska).
Kontakta oss: info@latice.org


Hjälp oss bygga broar mellan Latinamerika och Sverige.

Vill du bli medlem?


arkiv


Återgång till det enkla livet

Raúl Zibechi
Agencia Pelota de Trapo
LatiCes översättare: Hugo Klappenbach

Byteshandel i centrum av folks liv

"Det är maten som ger sant självstyre. Det är genom den Det Goda Levernet kan förverkligas", förklarar Delio från Rådens Förbund Juana Tamas utbildningsavdelning i södra Colombia, vid El Caucas Regionråd för Ursprungsfolken (CRIC på spanska, övers. anmärkning). Sen organisationen bestämde sig för att motverka pandemin med La Minga Hacia Adentro (Ursprungsfolken avskärmar sig från omgivningen och tillämpar självstyre, naturmedicinering och självförsörjning, övers. anmärkning) står egen odling och byteshandel i centrum av folks liv.

"Byteshandeln är ett politiskt alternativ i denna tid" säger Ramiro Lis från Rådens Förbund Ukawe´s´ Nasa C´hab i Caldono som ligger på nordöstra sidan av nasas folks område. "Man utövar byteshandel med produkter från olika klimatförhållanden på i förväg överenskomna träffplatser. Man byter produkterna enligt behovsprincipen inte utifrån dessas värde". Från telefonlinjens andra ända betonar Ramiro: "Det handlar inte om att göra utbyte av likvärdiga saker utan av det man behöver just då.

Både Ramiro och Delio understryker att "Byteshandeln är en solidaritetsform som tillåter att ens egen ekonomi stärks". Så beskriver dessa CRIC:s medlemmar detta icke kapitalistiska, ekonomiska system som vilar på bruksvärdet i stället och tillämpas i Caucas region ursprungsfolken emellan.

Inzá län är en av inkörsportarna till Tierradentro (Inlandet, övers. anmärkning) imponerande region, en av de vackraste regionerna jag fick besöka i Colombia.Majoriteten av dess befolkning bor på landsbygden. I själva Inzás stad bor ca 3000 människor, vilket är knappt 10% av länets befolkning. Råden utgör de territoriella basenheterna i ursprungsfolkens administrations struktur. De styrs kollektivt.

Från Inzá berättar Delio hur de arbetade hårt för att skicka mat till de individerna av ursprungsfolken som migrerade till städerna Cali, Bogotá och Popayán. 800 familjer från de 8 länen gick ihop som kollektiv och samlade frukter och andra olika produkter för att göra en första leverans. Det blev 36 ton mat som lastades på tre lastbilar och en chiva (pittoreskt målad buss, övers. anmärkning).

I sin tur skickade de som bor i städerna hygien -och skönhetsprodukter som landsbygdskollektiven ännu inte producerar, till befolkningen som bor på landet i gengäld. Ramiros slutsatser avslöjar att det handlar om en annorlunda världs -åskådning. "Vi är rika eftersom vi producerar mat. Men det viktigaste är inte det materiella utan brödraskapet, det andliga. Byteshandeln hjälper oss att bryta individualismens dynamik och att samtidigt stärka det gemensamma".

Till exempel, kokonuko folket har hittills genomfört 61 olika utbytestillfällen av jordbruksprodukter i byn Poblazón. 600 deltagare samlades, de flesta av dem ungdomar, "för att försvara en ren ekonomi i vilken byteshandeln utgör en politik mot neoliberalismen och mot vilken valuta som helst" enligt ledaren Darío Tote.

Carolina Cruz, verksam inom CRIC:s utbildningsavdelning som samarbetar med organisationen, påpekar att under tiden la Minga Hacia Adentro pågår de ger stöd till Guardia Indígena (Ursprungsfolkens försvarsgrupper för att få bevara sin kultur och självstyre, övers. anmärkning) och "den autonoma livsmedelsproduktionen".

De här veckorna fungerar inte skolan "men lärarna går till alla hem för att lära ut kunskaper om hur man kan skydda sig, hur man kan stärka el tul (grönsakslandet, övers. anmärkning) och för att lära barnen att föra en fältdagbok över sina dagliga aktiviteter.

I byarna finns inte internet och hemma hos folk finns inte några datorer och därmed finns inte någon "virtuell utbildning" säger Carolina. "Vi prioriterar att sprida våra inhemska kunskaper och våra språk, kunskap om medicinska växter och trädgårdsprodukter fria från giftiga besprutningskemikalier samt att bevara våra gemensamma utrymmens harmoni och andliga renhet".

Carolina förklarar skillnaden mellan autonomi och livsmedelssuvärenitet, i byarna respektive delstaterna och avslutar med viktig fakta: "Vi kontrollerar 70 platser av vår region med hjälp av sjutusen Guardias Indígenas, som tillsammans med självstyret är så att säga stenen i skon på systemet".

Beto Colín säger: "Den grundläggande åtgärden för att kunna stoppa pandemin är att varje kollektiv organiserar sig" när han beskriver sin erfarenhet i den autonoma Cherán kommunen (Michoacán, Mexico) som är en av purhépecha folkets befolkade centra.

Den autonoma kommunen har beslutat att i år kommer den nionde årsdagen av upproret den 15 april 2011 inte att firas. Upproret uppstod när en grupp kvinnor hindrade trädhuggare från att skövla skogen och övrigt folk slöt upp bakom dem.

"Upproret mot "de onda" förde med sig signifikativa förändringar. Spisbrasan, som är navet i våra hem, platsen vi sitter kring för att umgås och där mycket av våra liv sker, tog sig ut på gatan och blev organisationens centrum" säger Beto trots den svajande internetkommunikationen.

Sen den 15 mars har kollektivets hälsoutskott som har en samordningsfunktion med både de lokala och Statens hälsomyndigheter träffat ansvariga för Cheráns två vårdcentraler samt sjukhuset i syfte att utforma en arbetsplan. Det Stora Rådet, som väljs efter seder -och bruksprincipen sen det statliga stadshuset och de politiska partierna avskaffades i en stad där ca 20000 invånare bor, antog det första Protokollet om Coronaviruset. Protokollet godkändes av de fyra Folkförsamlingarna i Cheráns fyra stadsdelarna. "Hälsoutskottet är mycket viktigt. Det är inte läkarna som kom hit och talade om för oss vad som skulle göras utan det var Hälsoutskottet tillsammans med de fyra stadsdelarna som bestämde vilka insatser skulle prioriteras. Sen besökte Hälsoutskottet alla apoteken för att kartlägga vilka fall av luftvägsinfektion registrerades, få veta om de hade lämnat staden och kunna följa upp dem". Tillsammans med läkarna skapade de en WhatsApp grupp för att samordna patientövervakningen.

Nästa steg blev det att ta kontakt med alla små affärer som bakar och säljer tortillas. "Dessa får inte stängas men de fick information om Coronaprotokollet, tillhandahölls desinfektionsmedel och utbildades i säker hantering av kunder".

Tredje steget var att installera kontrollen vid vägspärrarna. Cherán är ett stort samhälle och knutpunkt för genomresa till andra platser. Staden har tre ingångsvägar och i alla tre finns det vägspärrar med kontroller dygnet runt. Kontrollanterna har fått instruktioner om förfarandet samt ett frågeformulär som ska registrera varifrån trafikanterna kommer".

Som ett resultat av den gemensamma omsorgen har Cherán inte ett enda fall av Corona hittills trots att det upptäcktes i grannkommunerna. "Jag tycker att vi har gjort ett bra arbete när det gäller den gemensamma hälsan och det delade ansvaret bland invånarna. Vi har genomfört i stadsdelarna många utbildningsverkstäder om tillverkning av munskydd och tvål hemmavid där deltagandet har varit högt". Det finns även samarbete med Ostula, en annan kommun i Michoacáns kustområde som har stor erfarenhet av självstyre och arbetar på liknande sätt", säger Beto.

Från Grekland en solidarisk kamrat, Evgenia Michalopoulou, reflekterar följande som får oss att tänka på: "I Grekland och Balkanerna har vi väldigt få smittfall". Jag kollar statistiken säger. Grekland visar 241 smittfall och 13 dödsfall per miljon invånare samtidigt som Italien har drygt 3 tusen och Spanien drygt 5 tusen smittfall samt runt 500 dödsfall per miljon invånare vardera.

"Vet du varför?" dundrar frågan på WhatsApp. "För att här brukar vi inte placera våra gamla på äldreboende". I byarna på landsbygden finns inte sådana institutioner och de gamla åldrarna tillsammans med sina familjer.

Hemlagad mat, byteshandel med naturligt odlade produkter i stället för betalning med valuta och kollektivt ansvar för våra äldre kan vara en del av ett program för återgången till ett enklare liv som vi redan fick veta för sju år sen i "Lill skolan" som EZLN (Ejercito Zapatista de Liberación Nacional på spanska, Zapatista Armén för Nationell Självständighet, övers. anmärkning) höll i som en form av stödverksamhet.



Publicerad: maj 2020

Flera artiklar om: Ursprungsfolk



  • LatiCe är en ideell förening med org. nr. 802440-4512 |
  • © 2008 LatiCe