Den chilenska staten håller på att begå ett kamouflerat folkmord
Agencia para la libertad
LatiCes översättare: Jesper Carlström
"Jag anser att den chilenska staden håller på att begå ett kamouflerat folkmord. Det handlar om en terroriststat och ett folkmord som det för 500 år sedan, men denna gång undangömt, där medierna och samhället i allmänhet döljer det som sker". Såhär utryckte Bárbara Villalba händelserna, lärare och medlem i samordningskommittén med uppgift att skydda mapuchefolket som samlar en mängd oberoende organisationer.
I konversationen nedan, publicerad i Agencia para la libertad (Förmedlingen för frihet), beskriver Villalba mapuchernas huvudsakliga krav. Hon pratar även om lagarna mot terrorism, fängelserna, dödsfallen, plundringen av mark samt de vinster som förtrycket av mapucherna innebär för de chilenska och multinationella företag som skövlar skog på deras territorium. Handlingar förknippade med en legitim kamp, blir således siffror i brottsbalken. De 30 personer som fängslats är ett exempel på Chiles "utrotningspolitik", samt Alex, Matias och Jaime, tre ungdomar blev avrättade i den chilenska "demokratin".
- När började denna nya etapp av plundringar och vilka är dess särdrag?
- Mapuchefolket har alltid krävt och försökt vinna tillbaka mark som tidigare plundrats av den chilenska staten. Under de senaste årtionden så har diverse skogsskövlande företag, både privata och multinationella, etablerat sig i regionen. Det allt starkare inkräktandet har genomförts med hjälp av staten och utan att respektera den tidigare överrenskommelsen som gjorts i enlighet med ursprungsfolkslagen. Det hela började år 1978, mitt under Pinochets diktatur, när Chile med hjälp av skogsföretagen, och vapen och blodspillande, bestämde sig för att bli ett utvecklingsland. Detta ledda till många dödsfall i landets mapuchegrupper. Senare, på 90-talet och i det som sägs vara en demokrati, börjar privata företag såsom tyska nybyggare att med alltmer kraft inkräkta på mapuchernas mark. Under tiden försöker mapucherna att vinna tillbaka sin förlorade mark, vilket lett till ett allt starkare statligt förtryck i deras samhällen.
- Vilka är numera markernas "ägare"?
- Det finns enskilda personer, som är släktingar till de tyska nybyggarna, samt transnationella företag. Det finns även företag som sysslar med skogskövling, till exempel Forestal Mininco, som skövlar i mapuchernas territorium. Det handlar om privata företag som tjänar en massa pengar som de sedan skickar utomlands, allt medans de inhemska samhällena blir allt fattigare.
- Vi hör dig säga hur man gör intrång på ursprungsfolkslagen
- Ja, eftersom ursprungsfolkslagen antas överskugga alla andra lagar. Lagen säger att mapuchernas områden inte får avyttras, säljas eller konfiskeras, men pågrund av egna intressen ignorerar staten lagen och tillämpar istället antiterrorismlagen samt diverse inhemska lagar.
- Vad etablerar dessa lagar?
- Det handlar om lagar som kommer från diktaturen, krigslagar. Om någon till exempel attackerar privat eller statlig egendom, kan denna dömas till flera år i fängelse. Det finns flera personer som dömts till 40 års fängelse i första instans, och som nu betjänar dessa straff i fängelse. Förtrycket består i ett försök att bryta isär samhällena. För att göra detta började de med att fängsla de viktigaste auktoritetsfigurerna bland mapucherna, de så kallade lonkos och machis. Machis kallas de helande kvinnor och män vars uppgift även är att hitta medicinska örter för att bota de sjuka, och lonkos är de viktigaste fäderneärvda ledarna i varje territorium.
- Och de samhällen som försöker vinna tillbaka sin mark, när blev de egentligen plundrade?
- Det är en process som pågått sen år 2000, när olika samhällen och territoriella områden började sin kamp för förlorad mark. En av de viktigaste återerövringarna, och den med flest dödsfall, sker just nu i La Araucanía-regionen, i folkmun kallad Novena Región (den nionde regionen). Vad är då problemet staten har med samhällena? För det första, så bråkar mapucherna med stora transnationella företag vars makt delvis beror på deras relationer med staten. För det andra, mapuchefolkets förmåga att ställa legitima och lagliga krav som staten inte kan argumentera mot eller vinna över. Staten reagerar då med att öka rytmen på det aggressiva förtrycket eftersom utländska investerare börjar frukta för sina intressen i konfliktdrabbade områden.
- Staten har inga vettiga argument, men har kraften...
- Självklart. Den har styrkan. Det är det som är grejen med terroriststaten. För den chilenska staten å andra sidan, oavsett regering (problemet har varit detsamma med Frei, Lagos, Piñera, Bachelet o.s.v.), så har problemet skiftat från att vara på lokal nivå till ett problem på nationell nivå.
- Utöver marken, vilka är huvudkraven?
- Mapuche-rörelserna tar upp behovet att bli erkända av konstitutionen, vilket fortfarande inte har gått igenom. Detta skulle betyda att mapucherna tack vare konstituionen, som är uttänkt med Chile i åtanke och inte mapucherna, skulle få bestämma i de frågor som påverkar dem, i vilka de skulle ha en viktig och avgörande röst. Frågor gällande deras egen ekonomiska, politiska och kulturella utveckling.
- Det vill säga, att deras krav blir hörda som en grupp och inte som spridda grupper av bönder.
Precis. En annan fråga, och det jag är mest mån om att sprida vidare, är att den chilenska staten för utlandet målar upp denna konflikt som något skapat av mapucherna, när den egentligen skapats av självaste staten. Detta, samtidigt som mapucherna presenteras som våldsamma brottslingar som illvilligt attackerar "stackars" nybyggare eller skogsföretag. På detta sätt hemlighålls mapuchernas situation i vilken de har all rätt att kräva tillbaka sin egen mark men istället förtrycks och fängslas.
- Vilka påverkningar har skogsföretagens aktiviteter på befolkningen?
Med hänvisning till detta ämne, utöver att ockupera mapuchernas heliga territorium, förorenar och ödelägger skogsföretagen marken. Man har kalhuggit hela ursprungsskogen och istället planterat eukalyptus, som då minskat vattenmängden eftersom varje eukalyptus var dag kräver 200 liter vatten. Detta har lett till att floderna och de underjordiska källorna helt sinat, och det finns inte längre vatten till gödning eller mapuchernas jordbruk. Därtill så besprutar skogsföretagen ständigt med bekämpningsmedel ifrån plan som förorenar mapuchernas vatten och sådd.
- Vilka platser är det som vi pratar om?
Främst om regionerna Bío Bío, Araucanía och Los Ríos. I den sistnämnde så håller man nu på och återtar vissa territorier. Några fler exempel bland många andra är Temuco, Concepción och Valdivia, städer med landsbygd helt isolerade och omringade av dessa skogsföretag som vi pratar om. Man måste tänka att samhällena är i förbindelse med städerna som geografisk referens för att bättre förstå deras placering. De olika samhällena brukar ha ett stort antal småfamiljer i territorier till storleken väldigt oansenliga, som är de områden som blivit över till dem. Det de försöker göra är alltså att vinna tillbaka marken som inkräktats på av skogsföretagen. I dessa delar finns det fattiga bönder som är kreoler, som ni kallar dem, det vill säga mapuche blandat med något annat, samt folk från mapuche-samhällen som flyttat till staden just på grund av denna territoriella minskning som de tvingats genomlida. Hit har det även kommit folk med härkomst från tyska och schweiziska nybyggare, som efterskänkts stora delar mark av staten.
- Hur många personer är i fängelse eller har avrättats med anledning av kamp?
I denna situation av despotism, så är 32 mapucher inspärrade i olika fängelser i Chile, samtidigt som de unga och gamla som är kvar i samhällena upplever ett konstant förtryck av våldsamma räder, hotade närsomhelst på dygnet. Det finns barn med hagel i kroppen och detta talar inte de chilenska medierna något om. Det finns även barn som har förts bort av okända personer för att sedan överges långt bort från sina samhällen.
Och, i denna kontext av förtryck och fängslanden, under presidenten Lagos styrelse, så blev den förste mapuchen avrättad. Alex Lemun, en 17 år gammal pojke som var mitt uppe i att vinna tillbaka förlorad mark. Han blev skjuten i ryggen av en polis och dog senare på sjukhuset. Polisen i fråga är fortfarande i tjänst. En annan pojke var Matias Catrileo, avrättad 2008 av en polis under Bachelets styre. Så även Jaime Mendoza Collio, skjuten i ryggen och avrättad av korpralen Patricio Jaime Muñoz under återerövningen av Fundo Santa Alicia, helig mark för mapucherna som de sedan länge krävt tillbaka. Hans avrättning skedde 2009, också under Bachelets styre. Ingen har ännu dömts skyldig för något av dessa brott.
Flera artiklar av: Agencia para la libertad