Indianbarnens svåra situation i Argentina:(2016)
Agencia de noticias pueblos originarios
LatiCes översättare: Julia Gabriel
Vissa uppgifter i artikeln är hämtade från 2004, 2009 och 2009 av Unicef och INDEC (Argentinas statistiska centralbyrå), men verkligheten är densamma idag 2016 för de av landets barn som tillhör ursprungsbefolkningen.
I Argentina finns idag 38 erkända indianfolk och runt 600 329 personer som lever i indiansamhällen. (2 miljoner personer som räknar sig som indianer lever i städerna).
Nästan en fjärdedel (23,5 %) av hemmen i indiansamhällena kan inte tillfredsställa sina basbehov. Bland indianbarn över 10 år är kvoten analfabeter tre och en halv gånger så stor som den nationella kvoten, vilken ligger på 2,6 %. ECPI (en enkätundersökning bland indianfolken som genomfördes 2004) avslöjar att 54,1 % av Mbyá-Guaraní-ungdomarna mellan 15 och 19 års ålder har ofullständiga grundskolestudier, och detsamma gäller för 52,4 % av Wichí-ungdomarna. De undermåliga sanitära villkoren leder till att sjukdomar som diarréer, luftvägsinfektioner och parasiter, alla möjliga att bota med rätt läkarvård, leder till allvarliga tillstånd hos många nyfödda indianbarn.
Indianbarnens stora sårbarhet beror på att de lever under undermåliga villkor. Deras tillgång till kvalitativ utbildning, lämplig läkarvård, näringsrik kost, rent vatten och god hygien, med mera, är bristfällig. Diskriminering, likgiltighet och okunskap försvårar deras situation ytterligare och förvärrar deras utanförskap. För att komma till rätta med dessa brister har en rad bidrag utvecklats för att förbättra barnens ekonomiska situation.
Vissa indianfamiljer föredrar att ansöka om förtidspension istället för att ansöka om rätten till allmänt barnbidrag (AUH). Detta beror på två saker: dels är pensionsansökan en enklare procedur som kräver mindre pappersexercis, dels är det i många fall mor- och farföräldrar eller andra släktingar som har vårdnaden om barnen vilket innebär att föräldrarna först skulle behöva ansöka om vårdnaden innan de kan påbörja ansökan om barnbidrag.
Många wichi-familjer som bor i Chaco och Salta uppbär förtidspension på grund av handikapp, eftersom en stor del av befolkningen här anses vara drabbad av den tropiska parasitsjukdomen Chagas och därför har fått rätt till denna sorts försörjningsstöd. Detta stöd är oförenligt med AUH och ligger på ca 1000 $ i månaden (enligt 2011 års taxa). I Tucumán är det lättare för befolkningen att få sin pension tack vare ett avtal med den nationella pensionsmyndigheten, som har en domstol i San Miguel. Detta är omöjligt i t ex. det avlägset belägna Nueva Pompeya där det saknas domare som är behöriga att döma i vårdnadsmål.
I Chaco finns det så kallade Livsmedelskorts-programmet genom vilket familjer får 60 $ i månaden insatta på ett särskilt kort. Samma princip tillämpas i Salta och Jujuy, även om stödet kanske kallas något annat.
Majoriteten av informanterna i enkätundersökningen kände inte till hur mycket de hade rätt till i bidrag per månad. Detta leder till att många av dem inte får ut hela summan och det förekommer att korrupta politiker lägger beslag på delar av bidragen.
I många fall låter affärsinnehavarna familjerna handla på kredit och lägger beslag på deras kort. Enligt handlarna behåller de korten för att försäkra sig om att personen i fråga inte ska handla i någon annan affär, men i själva verket gör de det för att kunna ta betalt för mer än vad kortinnehavaren handlar för.
I vissa regioner i norra Argentina är det svårt att få ett nationellt ID-kort. Detta beror dels på att människorna bor avlägset och på att den administrativa processen är så långsam, dels på att många barn föds hemma, på landet, på ensligt belägna platser.
Många barn och tonåringar bland indianfolken toba, mapuche och kolla går om årskurser eller hoppar av skolan. De främsta orsakerna till detta är, enligt Unicef, den höga arbetslösheten bland föräldrarna och lärarnas bristande pedagogiska resurser för att bemöta den tvåspråkiga analfabetismen (såväl i barnens modersmål som i spanska).
Qom-folket (toba-indianerna) är Argentinas tredje största indianfolk och en av de hårdast drabbade grupperna vad gäller bristande utbildning. Hälften av ungdomarna mellan 15 och 19 går inte ut sjunde klass: endast 1 av 5 går ut mellanstadiet och endast 1 av 4 fortsätter till högstadiet. Ytterst få slutför sina högstadiestudier.
Bland mapuche- och kolla-folken avviker inte utbildningsnivån så mycket från den nationella, men i jämförelse med Qom-folket förlorar mapuche- och kollabarnen sitt modersmål i högre grad, då få av dem använder mapudungun och quechua i sitt vardagliga liv.
Enligt Unicefs undersökningar använder 78 % av Qom-folket sitt modersmål i hemmet och håller därmed sina förfäders språk vid liv. Barnen lär sig spanska i skolan, som ett främmande språk, detta trots att lärarna sällan behärskar sina elevers modersmål och saknar verktyg för att undervisa dem på ett tillfredställande sätt.
Avsaknaden av tvåspråkiga lärare och interkulturella program i skolorna är bara några av de hinder som barnen ställs mot när de väl har lärt sig läsa. Ekonomiska faktorer, så som bristen på pengar för att köpa skor och skolmaterial eller behovet att bidra till familjens försörjning genom arbete, gör att många barn uteblir från skolan.
Andelen unga med ofullständig grundskoleutbildning är 11,1 % bland mapuchefolket och 6,6 % bland kollafolket, samtidigt som 41,1 % av mbyá guarani-indianerna, 52,4 % av wichi-indianerna och 50,4 % av toba-indianerna hoppar av skolan. De senare tre folkgrupperna bevarar sitt modersmål. (Siffror från 2004 års enkät med indianfolken).
Chacos före detta guvernör och nuvarande intendent har uppgett att under hans fyra år vid makten dog 1800 barn av undernäring, eller av sjukdomar orsakade av undernäring. Oerhört sorgligt med tanke på att Argentina producerar mat för 400 miljoner, och endast har 42 miljoner invånare. Förutom undernäringen så bidrar drogmissbruket (alkohol, kokain, sniffning av bensin och lim) och de dåliga framtidsutsikterna, den undermåliga utbildningen och bristen på arbete till att dessa barn går en sårbar framtid till mötes.
Flera artiklar av: Agencia de noticias pueblos originarios