Stöd till personer med funktionsnedsättning i Sverige
Personal på Gruppbostad
Har du, eller kan du föreställ dig att du har en funktionsnedsättning som t ex utvecklingsstörning eller autism? Eller att du har betydande begåvningsmässiga funktionshinder efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder eller kanske varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte är orsakade av normalt åldrande men som ger dig betydande svårigheter i din dagliga livsföring? Då skulle du med stor säkerhet ha rätt till de insatser som LSS- lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar.
Det övergripande målet med LSS är att du ska kunna leva som andra i din ålder, under goda levnadsvillkor. Du har rätt till stöd och service som inte innebär några merkostnader pga din funktionsnedsättning och du har rätt att få ett stöd som hjälper till att minimerar de hinder som du kan möta i samhället. Detta stöd ges i form av olika insatser som du kan ansöka om hos en LSS-handläggare inom kommunen. De gör en bedömning av om din ansökan om viss insats tillgodoses på annat sätt eller om de anser att du har rätt till den ansökta insatsen, de bifaller eller avslår ansökan. Är du inte nöjd med beslutet handläggaren bedömt så har du möjlighet att överklaga. Har du inte själv möjlighet att föra din talan pga din funktionsnedsättning så har du rätt till en legal företrädare i form av t ex en god man.
En av de insatser som finns att söka är Daglig verksamhet. Har du ovan beskrivna funktionsnedsättningar så har du antagligen små eller inga möjligheter att konkurrera på arbetsmarknaden. Du kan då ha en ekonomisk inkomst i form av en pension. Då du inte haft möjlighet att få ett arbete har du möjlighet att söka insatsen Daglig verksamhet. På en Daglig verksamhet erbjuds sysselsättning utifrån dina färdigheter och intressen. Där finns personal som ger dig stöd i de situationer du behöver och önskar. Du får även en ekonomisk inkomst för att du har din sysselsättning på Daglig verksamhet.
Nu vet vi var du kanske sysselsätter dig på vardagarna men var bor du då? Du kan hyra din lägenhet i t ex en Servicebostad om du behöver mindre stöd i vardagen. Har du ett större behov av stöd så kan du beviljas boende på en Gruppbostad. Då hyr du din egna fullvärdiga lägenhet med kök, badrum och sovplats i ett hus som inrymmer flera lägenheter som tillsammans bildar ett gruppboende. Du har tillgång till ett gemensamt utrymme och till personal dygnet runt.
Personalen ska ha tillräckligt goda kunskaper för att kunna ge dig det stöd du behöver. De ska stödja dig i omvårdnad vilket innebär stöd i att äta och förflytta dig, personlig hygien, sköta ditt hem, kommunicera och upprätthålla kontakter, göra tillvaron begriplig och planera framåt, stöd till hälso- och sjukvård samt habilitering och hjälpmedel. Dessutom hjälpa att anmäla misstankar om övergrepp och brott. Du ska även få stöd att utföra dina fritidsaktiviteter och att semestra. Personalen på Gruppbostaden omfattas av sekretesslagen och har inte rätt att föra känslig information om dig vidare till obehöriga.
Det stöd du får på Gruppbostaden ska vara anpassat så att det passar just dina specifika behov och önskemål. För att säkerställa det upprättas en genomförandeplan. Du, din företrädare och personal på Gruppbostaden dokumenterar vilka situationer du behöver stöd i och hur det stödet ska se ut. Man formulerar även ett mål med stödet och följer upp det ca 6 månader senare för att se hur det gått och vad som eventuellt behöver förändras. Ditt stöd ska vara anpassat till din aktuella situation så därför har man även kortare avstämningsmöten varje vecka för att se till att du har stöd i det du behöver för stunden.
Jämför man hur ditt liv kan levas idag med hur det var tidigare under 1900-talet så har du fler möjligheter att kunna påverka din situation idag. Det finns från samhället en större respekt för dig som enskild individ, man efterfrågar dina specifika önskemål och behov. Man vill att du ska vara en del av samhället och strävar efter att de ska ske på samma villkor som för andra, men det finns fortfarande hinder. Liksom för andra minoritetsgrupper så har du risk att mötas av fördomar i form av stereotypa karikatyrer. Omgivningen kanske ser din funktionsnedsättning men inte dig. Det är kanske omöjligt för dig att rent fysiskt kunna ta dig till vissa mötesplatser för att kunna delta helt och fullt i det du vill. Det kan vara omöjligt för dig att delta i sociala sammanhang för att kommunikationen sker på ett för dig obegripligt sätt och tempo. Ja, det är egentligen bara du själv som vet vad som är just ditt största hinder men det är min uppgift som personal att ta reda på det och ge dig stöd
Flera artiklar av: Karin Wallqvist