PSU diskriminerar personer med funktionsnedsättning
FND
Vi vet att diskrimineringen mot synskadade i Chile finns på alla möjliga områden i landet. Till exempel, när de ska vara vittnen till äktenskap på folkbokföringen eller när de vill avge sin fria, hemliga och självständiga röst i val med hjälp av blindskrift i röstlokalerna.
Sedan 2003 tillämpar universiteten i Chile ett nytt provsystem för att välja ut de studenter som ska komma in på deras utbildningar men precis som alla andra nationella projekt lämnas personer med funktionsnedsättning utanför. Det är fyra prov som kallas PSU eller "prov för universitetsurval", de har utvecklats, administreras och tillämpas av DEMRE, Departementet för utvärdering, mätning och registrering av utbildningar, som lyder under vicerektorns kansli för akademiska frågor vid Chiles universitet.
Ett nytt bevis, ännu ett hinder. Det här är som ett hål i försöken att göra utbildning till en rättighet för alla människor. Det gick upp för Constanza Retamal, en synskadad ung kvinna som när dagen för hennes prov kom inte kunde genomföra dem eftersom hon hade en funktionsnedsättning och det fanns inga hjälpmedel för att göra provet med blindskrift.
Constanza, hade just gått ut gymnasium nr 85 i Cerro Navia-området i Santiago, hon är en utmärkt elev vars främsta stolthet är att ha fått ett medel på 6,3. Det var hon som tog upp ämnet i december förra året, då hon själv upplevt den diskriminering personer med synskador utsätts för i samma ögonblick som hon försökte göra proven för att kunna fortsätta på universitetet.
Men vi vet att diskrimineringen mot synskadade i Chile finns på alla möjliga områden i landet. Till exempel, när de ska vara vittnen till äktenskap på folkbokföringen eller när de vill avge sin fria, hemliga och självständiga röst i val med hjälp av blindskrift i röstlokalerna.
Vi vet att i Santiagos tunnelbana besvärar de sig inte med att ropa inte ut stationerna i högtalarna och de synskadade måste, bokstavlig talat, gissa vid vilken station de befinner sig. De illa åtgångna hållplatserna för kollektivtrafiken, kallad Transantiago, har inte heller några speciella hjälpmedel för synskadade. Staten går alltså med blindkäpp i sina försök att integrera de synskadade i samhället.
Constanzas fall är alltså en droppe till i det hav av diskriminering där det chilenska samhället håller på att gå under. Ännu ett typiskt exempel på den diskriminering som barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning utsätts för. Och det sker I ett land som visat sig väldigt villigt att skriva under internationella överenskommelser, men där bläcket torkar bort när det gäller att införa lagar till förmån för personer med funktionsnedsättning, vilket gör att deras sociala utanförskap bara blir större.
Då och då kommer det fram liknande fall som borgmästare eller andra politiker använder sig av och "fördömer". Men engagemanget går inte längre än så, det räcker inte, som det borde, till för de ska ställa krav i domstol mot de organ som kränker de funktionsnedsattas rättigheter.
"Constanza: Det påverkar de konstitutionella rättigheterna, vi skyddas av en chilensk lag – nr 19.284 – liksom av överenskommelser inom FN som Chile och en majoritet a valla länder "skrivit under". Jag skulle vilja påpeka för dig, Constanza, att som myndig kan du anmäla och begära skadestånd p g a det du utsattes för den dagen då du blev diskriminerad, när du ville delta i antagningen till universitetet."
Bristen på utbildning bland personer med funktionsnedsättning gör förstås diskrimineringen ännu allvarligare och är en diskret medbrottsling till den diskriminering människor upplever varje dag. De här fallen borde tas upp av advokater, personer med funktionsnedsättning måste få veta att de inte längre är handikappade utan kapabla inför lagen och att domstolarna finns där för att ta upp och ge prioritet till de fall som de påverkas av.
Constanza fick till slut ett stipendium för att studera sjukgymnastik på Ibero-amerikanska universitetet för vetenskap och teknologi i Santiago och problemet med att det i systemet inte finns någon möjlighet att genomföra det med hjälp av blindskrift kunde läggas åt sidan eller "sopas under det sociala samvetets matta".
Efter att med buller och bång tagit emot stipendiet tackade hon universitetet men påminde också om bristerna som finns på nationell nivå och som drabbar personer med funktionsnedsättning, som p g a dem inte har tillgång till en adekvat utbildning.
I Chile avslutar bara 40 % de synskadade sin grundutbildning och antagningen av synskadade till högre utbildning kan visserligen ske med "särskild antagning" vilket är "frivilligt" för varje universitet och utbildning. I de akademiska salarna i vårt land talas det mycket lite om de funktionsnedsattas rättigheter.
Vi borde föra upp vår aktivitet till rättsväsendet sa en synskadad person till mig, en spanskalärare. Han är medveten om bristen på juridisk handling gör att den sociala rättvisans glas immar igen. Den juridiska handlingen borde inriktas på att ge tillbaka frihet och värdighet, inte bara till blinda människor utan till alla människor med någon sorts eller grad av funktionsnedsättning.
--------------------------Alejandro Hernández, Expert på funktionsnedsättning och ordförande för Nationella stiftelsen för funktionsnedsatta (Fundación Nacional de Discapacitados) director@fnd.cl - www.fnd.cl
Flera artiklar av: Alejandro Hernández, Fundación Nacional de Descapacitados (FND)