Kommunikationsrättigheter i den plurinationella staten Bolivias nya politiska konstitution
korrespondent för LatiCe i Bolivia
LatiCes Översättare: Lisa Jerkander
Efter en intensiv period av social mobilisering, vilken inleddes 1990 och växte i styrka och betydelse år 2000 efter det så kallade "vattenkriget" i Cochabamba, stärktes den konstituerande processen i Bolivia genom invigningen av den Konstituerande Församlingen den 6 augusti 2007. Där har man som mål att utforma en ny konstitutionell text som ramar in Bolivias nya plurinationella stats funktion. Det är viktigt att påpeka att det inte är möjligt att förstå statens nya politiska konstitution och, framför allt den Konstituerande Församlingen, den konstituerande processen, "utanför den kontext av strukturell kris som landet genomgår, förändringarna i utformandet av maktförhållandena och maktkampen mellan två motstående projekt som fann, just inom Församlingen, möjligheter att definieras."
Inom kommunikationsområdet handlade den främsta striden inom den Konstituerande Församlingen om förslaget till en artikel som stipulerade att "den information och de åsikter som sänds genom massmedia ska respektera principerna om sanningsenlighet och ansvar". Denna artikel utlöste protester från journalistorganisationer som ansåg att paragrafen bröt mot pressfriheten, då den påtvingade all information och åsikter "sanningsenlighetskriterier" och "ansvarskriterier" som helt överlåts till vem som helst som tolkar konstitutionstexten.
Vad man försökte uppnå med denna artikel, och senare genom att utforma en rad formuleringar angående kommunikation och information, var just att bryta det traditionella normativa schemat som hade styrt arbetet inom kommunikation under de senaste decennierna. Efter den striden, eller snarare, utifrån den, godkänns konstitutionstexten, och senare även (en folkomröstning emellan) en omfattande serie kommunikationsrättigheter utan jämförelse i regionen.
Man eftersträvar på så sätt att konstitutionalisera det som är känt som "rättigheter till kommunikation" eller "kommunikationsrättigheter". Man avser då i grunden "en samling formuleringar som skulle reglera den sociala dimensionen av kommunikationen på ett genomgripande sätt och denna beteckning skulle på så vis, utifrån dess mest accepterade teoretiska sammansättning, omfatta såväl yttrandefriheten som rätten till information och alla dess garantier".
Konstitutionen från 1967(reformerad av kongressen: 1994 y 2004) |
Konstitutionen från 2009(utformad av den Konstituerande Församlingen och godkänd genom folkomröstning) |
|
| Första generationens rättigheter (medborgerliga och politiska) |
Artikel 7: Varje person har följande grundläggande rättigheter: b) Att fritt yttra sina tankar och åsikter genom vilken typ av massmedia som helst. |
Artikel 21: Varje boliviansk medborgare har följande grundläggande rättigheter: 5. Att fritt uttrycka och sprida sina tankar och åsikter genom vilken typ av massmedia som helst, muntligt, skriftligt eller visuellt, enskilt eller kollektivt. 6. Att ha tillgång till information, att fritt tolka, analysera och kommunicera den, enskilt eller kollektivt. |
| Andra generationens rättigheter (Ekonomiska, sociala och kulturella) Rättigheter för personer med funktionshinder Rättigheter för ursprungsfolken boende på landsbygden Rätten till kommunikation och information |
Artikel 70: Varje person med funktionshinder har följande rättigheter: 3. Kommunikation på ett alternativt språk. |
|
| Artikel 30, kommentar II: Ursprungsfolken boende på landsbygden har följande rättigheter: 8. Att utforma och administrera egna kommunikationssystem, -medel och -nät. |
||
| Paragraf II: Grundläggande Rättigheter och Garantier Sjunde kapitlet: Social kommunikation Artikel 106: I. Staten garanterar rätten till kommunikation och rätten till information. II. Staten garanterar varje boliviansk medborgare rätten till yttrandefrihet, åsiktsfrihet och informationsfrihet, till rättelse och replik, samt rätten till att fritt, utan censur, uttrycka tankar via vilken typ av massmedia som helst. III. Staten garanterar dem som arbetar inom pressen yttrycksfrihet, rätten till kommunikation och rätten till information. IV. Klausulen om informationsarbetares medvetenhet erkänns. Artikel 107: I. Massmedierna ska medverka till att främja landets olika kulturers etiska, moraliska och medborgerliga värderingarna, genom utformandet och spridningen av flerspråkiga utbildningsprogram, samt på alternativa språk för personer med funktionshinder II. Den information och de åsikter som uttrycks via massmedia ska respektera principerna om sanningsenlighet och ansvar. Dessa principer utövas genom de journalistiska och mediala organisationernas etiska och självreglerande normer, samt deras lag. III. Medierna får inte, direkt eller indirekt, bilda monopol eller oligopol. IV. Staten stödjer bildandet av gemenskapsmedier på lika villkor och möjligheter. |
||
| Fjärde generationens rättigheter (Rättigheter till informations- och kommunikationsteknologi) |
Artikel 103: Vetenskap, teknologi och forskning II. Staten har som policy att implementera strategier för att införliva kunskap och användande av ny informations- och kommunikationsteknologi. |
|
| Konstitutionella rättigheter och jurisdiktionsrättigheter Försvarsåtgärder |
Art. 23: Habeas Data I. Varje person som anser sig vara orättmätigt eller lagstridigt förhindrad att ta del av, protestera mot eller få utplånade eller rättade alla uppgifter som finns registrerade via varje fysiskt, elektroniskt, magnetiskt eller databehandlingsmedia, i offentliga eller privata register eller databanker, rörande hans eller hennes grundläggande rätt till privatliv och familjeliv, framtoning, heder och rykte som erkänns i denna konstitution, kan åberopa rättsmedlet Habeas Data IV. Rättsmedlet Habeas Data skall inte inverka på källskyddet för journalistisk information. |
Art. 131: Rättsmedel för skydd av personuppgifter I. Varje enskild eller kollektiv person person som anser sig vara orättmätigt eller lagstridigt förhindrad att ta del av, protestera mot eller få utplånade eller rättade alla uppgifter som finns registrerade via varje fysiskt, elektroniskt, magnetiskt eller databehandlingsmedia, i offentliga eller privata register eller databanker, rörande hans eller hennes grundläggande rätt till privatliv och familjeliv, framtoning, heder och rykte, kan åberopa rättsmedlet för skydd av personuppgifter. II. Rättsmedel för skydd av personuppgifter skall inte inverka på källskyddet för journalistisk information. |
Egen framställning utifrån konstitutionerna från 1967 och 2009
Vad innebär då inskrivandet av denna omfattande serie kommunikationsrättigheter som gäller i den plurinationella statens nya politiska konstitution? Till att börja med innebär den ett historiskt konstaterande. Aldrig tidigare i rebublikens historia har så många rättigheter och friheter inom kommunikationsområdet skyddats och garanterats. Kommunikationsfrågan är således en del av den förändringsprocess som Bolivia står inför på det hela taget. Den innebär samtidigt en utmaning av stora mått. Det första steget är förstås redan taget. Att försäkra sig om att detta överflöd av rättigheter uppfylls och är i kraft, ligger emellertid på respektive grundandet/godkännandet av lagstiftning om kommunikation i enlighet med statens nya politiska konstitutions anda, som ska ersätta den förlegade och föråldrade trycklagen, som styr arbetet inom kommunikation i dagsläget.
Det ankommer på den plurinationella församlingen och det ankommer sedan på dem som arbetar inom kommunikation, och naturligtvis på landets hela medborgerliga samhälle, att slutligen se till att kommunikationsrättigheterna blir verklighet.
Källor:
Zegada, María Teresa. Una respuesta a la exclusión social de difícil aplicación (Ett svar på social uteslutning som är svårt att tillämpa). S. 7
Granada, Londoño. Libertad de expresión y democracia (Yttrandefrihet och demokrati).
Navas, Marco. Derechos fundamentales de la Comunicación (Grundläggande kommunikationsrättigheter). S. 127
Flera artiklar av: Verónica Rocha Fuentes