Haiti behöver permanenta investeringar
Lamia Oualalou
LatiCes översättare: Anna-Maria Nilsson
Enligt se Luis Patrola skulle det redan försvagade haitiska jordbruket lida än mer om man inledde en typ av intensiv produktion.
Panoramat är absurt: analyserna utförda av ekonomer och ledare för jordbruksorganisationer visar att den internationella hjälpen, som en följd av naturkatastrofen, höjer beroendenivån av importer och inte tillåter en förstärkning av jordbruksproduktionen i Haiti. Det förklarar Jose Luis Patrola, professor i historia och koordinator i samarbetsprogrammet mellan det brasilianska Via campesina och jordbruksorganisationer i Haiti, i en intervju i Opera Mundi. Enligt Patrola har bönderna fram tills 1990-talet svarat för 80 % av samhällets erfordrade livsmedelsproduktion. Idag producerar de endast 45 %.
Vilken blev folkets reaktion efter att den haitiska regeringen begärde att alla de som hade släktingar utanför Puerto Prince skulle lämna huvudstaden?
Befolkningskoncentrationen i Puerto Prince-regionen är enorm. Eftersom jordbävningen främst påverkade detta område uppstod en radikal förändring i allas liv. Hundratusentals människor som förlorade sina hus eller som befann sig i en svår situation innan jordbävningen upprättade stora läger på alla torg i stadsområdet, framförallt i Cham de Mas, belägen framför stadshuset.
Andra regioner emigrerade massivt till landsbygdsområden på flykt från terror och i jakt på mat, bostad, vatten och minsta möjliga värme. Man uppskattar att mellan sjuhundratusen och en miljon människor övergav Puerto Prince. Kort sagt, mer än tvåhundrafemtio tusen människor dog i jordbävningen och en miljon emigrerade i sökandet efter andra områden. En katastrof utan dess like.
Hur ser den ekonomiska situationen ut på Haitis landsbygd?
Haitis landsbygdsområde, som innefattar mer än 65 % av populationen och svarar för en stor del av ekonomin, är mycket fattig. De få odlingsbara markerna i landet är uppdelade mellan många bönder. Nästan 75 % av territoriet är bergigt. På grund av en rad faktorer som står i relation med den kommersiella handeln har Haitis landsbygd lidit mycket. För närvarande är mer än 55 % av de livsmedel som konsumeras i landet är importerade. Icke desto mindre fruktar jordbruksorganisationerna invasionerna av hybrida och transgenetiska fröer som ett medel att bekämpa hungern.
Vilka är de huvudsakliga produkterna som odlas på Haiti?
Fram till 1990-talet ansvarade Haitis bönder för 80 % av produktionen av samhällets erfordrade livsmedel. För produktionen av mjölk, grönsaker, gryn, till och med för de industriella sorterna, fanns en rimlig jordbruksekonomi. Efter öppningen för handel och importer, tog jordbrukarnas understöd slut. Idag, trots att jordbrukarna har en viktig roll i den nationella ekonomin, finns en kris som förvärras på grund av försämringen av markerna och erosion av marken. Dessa problem uppstod efter det okontrollerade skogsavverkning som motiverades med konsumtionen av vegetabiliskt kol som förbränningsmedel.
Lyckas jordbrukarna klara sig på produktionen?
Det otillräckliga transportsystemet och svårigheterna med att kommersialisera deras produkter förorsakar den ökade fattigdomen. Jordbrukarna är det fattigaste och mest exploaterade samhällsskiktet. Många gånger när de sig dåligt och de förstör regnskogen i jakt på kol, som slutligen blir det enda sättet att generera inkomst.
Vilken effekt får utländskt donerad föda på den lokala produktionen?
Analyserna som gjorts av ekonomer och direktörer på jordbruksorganisationerna visar att den internationella hjälpen, föranlåten av naturkatastroferna, ökar beroendenivån av importer och tillåter inte en förstärkning av den nationella produktionen. Det är sant att i ögonblick av kris är den humanitära hjälpen viktig. Emellertid är det nödvändigt att förvandla den till en strukturell hjälp på medellång och lång sikt. Haiti är ett land som lider mycket på grund av bristen på ekonomiskt, politiskt och näringsmässigt oberoende. Jordbävningen har ännu en gång påvisat denna hemska verklighet.
Trots att det är ett jordbruksland, är den politiska representationen av massorna på landsbygden svag? Kan detta förändras efter jordbävningen?
Hela Haitis samhälle är i förändring sedan jordbävningen. Hur långt denna grad av "spontan" förvandling kommer nå är ännu okänt. Det finns en politisk elit som koncentrer sina intressen till valprocesserna. De senaste valen hade knappt 8 % valdeltagande. Den finns en generell förlust av förtroende för den traditionella politiken. Befolkningen engagerar sig inte i valet, eftersom det inte finns något hopp om förändring. De opportunistiska politikerna utnyttjar denna omständighet för att gynna sina personliga intressen. Den finns en jordbruksfront som kan representera ett alternativ för den haitiska befolkningen generellt sett. Spåren efter jordbävningen kan markera en ny era för de sociala krafterna som verkar för förändring i Haiti. Det finns tecken på enighet.
Agronom ekonomi är lika med döden för de Haitiska bönderna
I den andra delen av intervjun som ges i Opera Mundi, pratar José Luis Patrola, professor i Historia, medlem i MST (Movimiento Sin Tierra) och koordinator i samarbetsprogrammet mellan Via Campesina i Brasilien och jordbruksorganisationer i Haiti, om närvaron av den brasilianska rörelsen i Haiti som härrör sig från 2009. Enligt honom skulle det redan försvagade haitiska jordbruket lida än mer om man inledde en typ av intensiv produktion.
Hur ser MST agerande ut i landet?
Sedan 2009 utvecklar MST ett viktigt program för samarbete med jordbruksorganisationerna i Haiti, som stärker nya produktionstekniker och stödjer metoder som stärker kapaciteten och jordbruksrörelsens kraft. Vår solidariska ande växte med jordskalvet. Vi håller på att förbereda ett team på 30 personer som arbetade under ett år här med att lära de olika jordbruksorganisationerna allmänkunskaper om jordbruksekologi, att bygga hus, cisterner för vattenförråd, att plantera växter, producera frön och ett program för återplantering av frukt.
Vilken var er arbetsstrategi efter jordbävningen, då många Haitier återvände till sina marker?
Vi antog som strategi att förstärka hjälpen till jordbrukarna gällande miljön, livsmedelsproduktionen och den sociala organisationen. Landsbygdens problem var redan grava innan jordbävningen. Idag, med flykten från landet, förvärras situationen än mer. Så att hjälpa jordbrukssektorn innebär en attack mot roten av problemet. I den meningen, uppmanade vi de solidariska regeringarna i världen att hjälpa till med rekonstruktionen av Haiti, utan att glömma bort landsbygdsbefolkningen. Utan bönderna kommer allt som man gjort vara otillräckligt och en simpel palliativ åtgärd.
Får ni hjälp av de utländska regeringarna?
År 2010 fick vi ingen hjälp av den brasilianska regeringen. Vi anlände med våra egna och skrala resurser. Vi gjorde ett diagnostiskt arbete och föreslog en serie av åtgärder. Många av de presenterade vi för Lulas regering och hoppades effektivisera ett program för fröproduktion, för konstruktion av cisterner tillsammans med MST och Haitis jordbruksorganisationer.
Finns det press från de länder skänkt donationer att ni ska etablera ett intensivt jordbruk och introducera bränslen från jordbruket?
Det finns rykten om att företagen, på grund av effekterna av jordbävningen och behoven som uppstod på landsbygden, som producerar frön skulle försöka kontrollera den marknaden. 2009 genomfördes en stor kampanj mot bränsle från jordbruket. Rädslan finns att många landområden som används för livsmedelsproduktion ska transformeras i centrum för produktion bränslen från jordbruket Det skulle öka skörheten i jordbrukssektorn och hungern än mer. Jag tror att Haitis sociala mobilisering och den internationella folkopinionen inte skulle tillåta att det hände. Jordbrukarna räddade hundratusentals människor från jordbävningen och idag behöver de hjälp för att organisera sig och producera livsmedel för hela befolkningen. Att genomföra jordbruksfolkmordet, i vilken som helst av dess former, skulle innebära att odla död i de här markerna/trakterna.
Vilka är de främsta riskerna för det haitiska jordbruket?
Den största risken för den Haitiska landsbygden är att lida av oförmåga att producera livsmedel för sin egen överlevnad och för den urbana befolkningen. Å andra sidan, om landet inte omedelbart förändrar livskvalitén för de fattiga jordbrukarna som avverkar den lilla skogsreserv som finns i jakt på en inkomstkälla, kommer cyklonerna och orkanerna bli mer förödande varje gång. Haiti tendera att försvinna om dessa strukturella problem inte löser sig. Här lever vi under ett ständigt hot om en demografisk tragedi utan dess like.
Är det enkelt att introducera kooperativ produktionslogiken i landet?
Historiskt sett har jordbrukarna alltid utvecklas samarbetstekniker. Med introduktionen av kapitalismen ersattes dessa tekniker med individualismen. Som tur är dominerar många av dessa tekniker i Haiti och jordbrukarna är mycket solidariska i det produktiva arbetet. Vi måste förstärka de erfarenheterna utan att tänka att vi är bättre än dem. Det här landet har en historia och en kultur som måste respekteras.
Tror Ni att jordbävningen kan bli, sett ur jordbrukets synvinkel, en nystart?
Vi måste se jordbävningen som ett tillfälle att återuppbygga ett land som har kollapsat. Ruinerna av Haiti apenas se agravaron por el temblor de la tierra. Det är inte från och med idag som den här lilla, överbefolkade, ön, ropar efter strukturell hjälp. Antingen hjälper vi till att åter bygga upp det landet eller så blir vi vittnen till nya tragedier utan dess lika som den som tog plats den 12 januari 2010.
Flera artiklar av: Rebelión