Latice - Latinamerika i Centrum

Bestämma Vår framtid: Nej till frihandel med EU!

Vi ber om Anslutning till Överklagelse

Människorättsorganisationerna, ursprungsbefolkningar, arbete, jordbrukare, afro-ättlingar, offer för väpnade konflikter, studentorganisationer, kvinnor, miljö och utveckling undertecknad, önskar en förändring i de nuvarande förbindelserna mellan Europeiska unionen (EU) och Latinamerika.

Vi försvarar kommersiella relationer baserade på komplementaritet och inkluderande utveckling av regionerna ur ett rättighetsperspektiv, tror vi att frihandelsavtalet som föreslog och förhandlas fram sv EU med Peru och Colombia och Ecuador och Bolivia, går i motsatt riktning, med tanke på att:

• Det finns stora skillnader mellan ekonomier och utvecklingsnivåer i Europa och de andinska länderna. Dessa asymmetrier gör EU en starkare aktör, EU kan ställa villkor för deras intressen (särskilt företag), tillämpa regler som begränsar ländernas förmåga att definiera sin utvecklingsmodell och därför majoritetens välfärd, både i Europa och i de andinska länderna.
• Avtalet mellan EU och de andinska länderna förhandlades fram före implosion av den europeiska krisen. För närvarande föreslår avtalet åtgärder - till exempel avregleringen av finansiella tjänster, som fördjupa samma modell som är i kris. Med dessa åtgärder, äventyrar idag, förutom den reala ekonomin, dem offentliga tjänster som hälsovård och skolbildning.
• Avtalet skulle fördjupa extraktiva gruv-modellen och handelsvara exportör karaktären i Colombia och Peru, med allvarliga miljömässiga och sociala konsekvenser, liksom för territorier och lokala samhällen, som inte har beaktats i det framförhandlade avtalet.
• Dessa avtal förhandlades, bakom ryggen på människor i både Latinamerika och Europa, mitt i intensiva sociala konflikter. Och därför tar inte hänsyn till deras åsikter, bekymmer och intressen. För att illustrera detta, några exempel på möjliga försvårande effekter av överenskommelser inser att:
  • I Colombia är ungefär hälften av ursprungsbefolkningar i fara att utrotas, i stor del på grund av utvecklingen av ekonomiska projekt (främst gruv-och jordbruksnäringen) inom deras territorier. Enligt den konsekvensanalys som beställts av Europeiska kommissionen ¹, kommer EU frihandelsavtalet mellan Colombia och Peru resultera i ökat tryck på landet. De ursprungsbefolkningars organisationer gick flera gånger till parlamentet för att anklaga denna situation, men vi ser att deras klagomål inte beaktades hittills.
  • Den förhandlade fördraget allvarligt hotar självständigheten och livsmedelssäkerheten: negativa effekter har visats på mejerisektorn för små producenter i dem olika länderna ². Impulsen till projekt om jordbruksnäringen och främst i produktion av palm och sockerrör, råvaror till biobränsle, vilket innebär en förändring i markanvändning, en försvagning av landsbygden och förflyttning av inhemska och afro-colombianska.
  • Colombia exporterar 94% av sin kol och EU är den största importören. Stor del utav kolen bryts ner i departementen, Guajira och Cesar. 67 % drogs ut av europeiska multinationella företag och denna siffra kommer att öka om det ges fler privilegier och behörighet för investerare, liksom TLC förutsåg Colombia är det land som har de lägsta driftskostnaderna på kontinenten. I den här förhandlingen är det endast Colombias miljömässiga sociala och ekonomiska engagemang som lider. Riksrevisorn har visat att transnationella företag inte betalar enligt lag. Ingen regel från TLC tillåter kontrollera och göra dessa företag ansvariga. Däremot kan multinationella företag stämma den colombianska regeringen om den vägrar att utfärda miljötillstånd för gruvdrift, genom att säga att det är en obefogad begränsning av investeringen.
  • I Peru och Colombia har gruvprojekt inte tillräckligt beaktat de miljömässiga och sociala konsekvenserna, vilket återspeglas i Cajamarca (Peru) och Santurbán (Colombia), som ligger i områden där det finns vattentäkter och detta har medfört avslag från samhällen i regionen.

Situationen och effekterna av detta frihandelsavtal på befolkningen i allmänhet och i synnerhet för landsbygden, ursprungsbefolkningar, afro-colombianer och kvinnor,har inte på något sätt löst sig, med begränsad färdplanoch utan något som binder avtalet . Dessutom fortsätter att existera, den kritiska situationen för de mänskliga rättigheterna, och facklig våld och hot mot människorättsförsvarare, med medverkan av den colombianska staten och detta har inte lösts hittills.

En rapport nyligen beställt av Europaparlamentet för akademiker från England ³, drar slutsatsen att "det inte finns en särskild mekanism för att övervaka genomförandet av klausulen om mänskliga rättigheter, eller en underkommitté tillägnad åt frågor som rör mänskliga rättigheter och demokrati". Där betonas också att "i motsats till Europaparlamentets ställmning, innehåller avtalet endast hänvisningar som är mer begränsade för företagens sociala ansvar (som samarbetsområden). Det anses inte heller, om avtalet nr 169 om rättigheter för ursprungsfolk och stamfolk, som avses i bedömningen av effekterna på hållbar utveckling". Av dessa skäl och mer, vi, du och organisationer från Colombia, Peru och Ecuador, ber vi er att rösta NEJ för ratificeringen av detta fördrag.

Vänligen svara anslutningen till recalca@etb.net.co,
Vicente dalar - oidhaco@oidhaco.org
och Lyda Fernanda - lydafernanda@tni.org

Flera artiklar av: Pasa la Voz

• LatiCe är en ideell förening med org. nr.802440-4512 |
• © 2008 LatiCe