Pressfrihet satt under lupp
LatiCes översättare: Ulla Petre
UNESCO varnar för en ökande ägarkoncentration inom media, samtidigt som journalister blir angripna.
I samband med Världsdagen för pressfrihet den 3 maj publicerade UNESCO, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, sin rapport "Mediakoncentration och yttrandefrihet: globala regler och konsekvenser för den amerikanska kontinenten", där man varnar för de följder som monopolen inom media får gällande rätten till information.
"Till att börja med märks det tydligt att ägarkoncentrationen inom media är skadlig för åsiktsfriheten" hävdar rapporten. "Det faktum att en eller ett par individer kontrollerar media innebär att de kontrollerar den moderna motsvarigheten till torget, där diskussioner och samhällsdebatten kan äga rum".
"Utan tvivel försvagar den olämpliga ägarkoncentrationen både yttrandefriheten och demokratin, eftersom den begränsar det fria flödet av information och idéer i samhället, något som är skadligt för alla. Dessutom påverkar den de grundläggande principerna för fri konkurrens, som är en viktig förutsättning för en väl fungerande marknad" tillägger man.
Även om det i de flesta av Latinamerikas länder finns bestämmelser som ska reglera mediemonopolet, anser ägarna till mediaföretagen att dessa begränsar deras ekonomiska och affärsmässiga rättigheter.
Enligt UNESCO handlar den här typen av regler inte bara om behovet att hindra de som har en affärsmässigt dominerande ställning att missbruka sitt inflytande, utan också om att "koncentrationen hotar mångfalden inom media och människors rätt till ett varierat utbud av information och åsikter".
"Med andra ord kan information, kommunikation liksom varor och tjänster inom kulturområdet inte betraktas som vanliga produkter - varje bestämmelse som motverkar monopolbildning understryker behovet av att få och att sprida information bland alla medborgare genom ett brett utbud av informationskanaler" menar man.
Situationen i Peru utgör ett av de mest typiska exemplen i regionen. För närvarande ingår mer än 80% av pressen i Grupo El Comercio som ägs av familjen Miró Quesada, enligt dem själva "den ledande multimediagruppen i Peru". Förutom dagstidningen El Comercio ger gruppen ut ytterligare nio tidningar, elva tidskrifter och ett flertal veckotidningar och specialbilagor. Gruppen äger dessutom två TV-kanaler och är verksam inom andra affärsområden, som t ex byggindustrin.
Enligt Roberto Pereira, jurist vid Instituto Prensa y Sociedad, IPYS (det icke-statliga Press- och samhällsinstitutet), "finns det (i Peru) inga bestämmelser som reglerar företagskoncentrationer, särskilt inte inom media. De peruanska reglerna är mycket allmänt hållna, vilket gör det svårt att åstadkomma konkreta resultat så länge det saknas tydliga kriterier".
Våld mot journalister
Pressfriheten hotas dessutom av våldet mot journalister, som under perioden januari-april resulterat i 14 dödsfall i regionen.
La Federación Latinoamericana de Periodistas, FELAP (Latinamerikanska journalistförbundet) meddelade den 2 maj, att det från januari till april hade ägt rum 12 mord i Mexico, två i Peru, två i Dominikanska republiken, ett i Guatemala, ett i Honduras och ett i Venezuela.
"Dödandet utförs av professionella mördare bekostade av den politiska korruptionen och dess för närvarande främsta allierade, dvs narkotikahandeln. Det påverkar visserligen inte några andra viktiga ekonomiska områden negativt men undanröjer systematiskt de journalister som vägrar att gå med på oetiska kompromisser gentemot de korrupta, medskyldiga politiska systemen som så fullständigt genomsyras av det förfall som den utbredda korruptionen lett till. Allt detta sker i en del av världen, där det inte pågår något krig och där det, i teorin, borde råda fred i de länder som mest högljutt påstår sig vara demokratiska", säger Ernesto Carmona, ordförande för FELAPS Comisión Investigadora de Atentados a Periodistas (FELAPs undersökande kommission gällande attentat riktade mot journalister).
"Samtidigt som de arbetar under skräck och kämpar i det tysta för att inte låta självcensuren gå dem på djupet eller hindras av rädslan för sina egna liv, känner sig journalisterna maktlösa inför den likgiltighet som råder från de verkliga makthavarnas sida" tillägger Carmona. "Det finns till och med vissa medier som lägger ner sin verksamhet för att skydda dina anställdas liv. Andra medier föredrar att blunda för nyheterna om morden. De skyddslagar som finns är ineffektiva, framför allt i Mexico. I samtliga latinamerikanska länder registreras dessutom ständigt attentat och brott mot press- och yttrandefriheten, vilket påverkar alla invånare, inte bara journalisterna".
Enligt la Comisión Interamericana de Derechos Humanos, CIDH (Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter) "utgör mord på journalister och medlemmar inom medievärlden den extremaste formen av censur. Som det har påpekats av la Corte Interamericana de Derechos Humanos, Corte-IDH (Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter) förutsätter den fria journalistiken att utövarna inte utsätts för hot eller fysiska, psykiska eller moraliska angrepp eller andra typer av trakasserier. Sådana händelser skadar inte bara på ett särskilt drastiskt sätt den berörda personens frihet att hysa och uttrycka åsikter, utan påverkar också innebörden av denna rättighet för allmänheten".
"De våldshandlingar som begås mot journalister (en beteckning i vid bemärkelse, ur ett funktionellt perspektiv) eller mot personer som arbetar professionellt inom media, bryter mot deras rätt att komma till uttryck och att sprida idéer, åsikter och information. Dessutom angriper de medborgarnas rättigheter, och samhällenas rättigheter i allmänhet, att söka och få tillgång till alla typer av information och idéer" påpekar CIDH.
Flera artiklar av: Noticias Aliadas